Gustaf Dalén – En glad fyr

Gustaf Dalén var en obotlig optimist. Trots olyckor och konkursrisker var allt görligt för den blinde företagsledaren som under 28 år ledde sitt AGA till världssuccé med optimismen i högsätet.

Gustaf Dalén var en bondpojke från Stenstorp i Västergötland. 13 år gammal konstruerade han en väckarklocka som en kvart innan larmet gick tände ljuset i rummet och satte på kaffepannan. Hans planer på att även koppla klockan till en mekanism som en kvart efter larmet skulle välta sängen fick dock avskrivas därför att den yngre brodern Hjalmar, som delade säng med Gustaf, inte uppskattade idén.

Efter att ha utbildat sig på Chalmers i Göteborg och det ansedda Polytechnikum i Zürich anställdes Dalén på de Lavals Ångturbin i Nacka 1899. Han kom då i kontakt med ett annat av Gustaf de Lavals projekt, nämligen att i Trollhättan tillverka kalciumkarbid, ur vilken man kunde framställa acetylengas. Tillsammans med Chalmerskamraten Henrik von Celsing grundade Dalén år 1900 ingenjörsfirman Dalén & Celsing för att konstruera utrustning för acetylenbelysning. Dalén blev sedan anställd i Svenska Karbid & Acetylen (från 1904 AB Gasaccumulator; Aga) som tillverkade och sålde sådan utrustning.

På initiativ av överfyringenjören vid Lotsverket, John Höjer, började Dalén 1904 att utveckla konstruktioner som gjorde att acetylengas kunde användas i fyrar och lysbojar. Dalén tog nu fram en serie uppfinningar, där de tre första var dessa:

• Klippapparaten (1905) som tänder och släcker ljuset i jämna intervall genom att gasen släpps fram i bubblor till en antändande evighetslåga. Detta minskade gasförbrukningen med upp till 90 procent samtidigt som varje fyr kunde ges ett eget karakteristiskt sken.

• Aga-massan (1906), en fyllning i gasbehållarna som eliminerade den explosionsrisk som fanns med den tidigare fyllningen.

• Solventilen (1907) som släcker fyren automatiskt under dagen. I kombination med klippapparaten medför solventilen en gasbesparing på upp till 94 procent.

Gustaf Dalén bar efter sprängolyckan alltid skyddande glasögon. Bild ur AGA:s historiska arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

Aga började nu växa kraftigt, men under 1909 hamnade företaget i akut kris. Nya ägare tog över och Gustaf Dalén blev nu Agas VD. Det internationella genombrottet kom 1912 då Aga i hård konkurrens fick uppdraget att bygga fyrbelysningen längs Panamakanalen. I september samma år inträffade en gasolycka som gjorde att Gustaf Dalén miste synen. I november offentliggjordes att han fått Nobelpriset i fysik. Detta är ett av de få pris där Vetenskapsakademien har uppfyllt kravet i Nobels testamente, nämligen att priset ska gå till den upptäckt eller uppfinning »som under det förlupne året hafva gjort menskligheten den största nytta«.

Gustaf Dalén var minst av allt någon besvärlig människa, utan präglades av en smittande optimism. Hans storhet som företagsledare och uppfinnare blev än tydligare då han i februari 1913 återinträdde som Agas VD. Trots att han var blind fortsatte han att med framgång leda företaget och att göra viktiga uppfinningar till sin död 1937. Den sista stora uppfinningen var den bränslesnåla Aga-spisen som lanserades 1929. Än i dag är den en prestigefylld produkt i många kök, särskilt i Storbritannien. Sammanlagt tog Dalén ut cirka 100 patent.

Författare: Anders Johnson, ur boken Besvärliga människor – Svenska entreprenörer under 400 år (2018).