Även om många företagare möttes med misstro under den högmarxistiska perioden i Sverige, fanns det ett par entreprenörer som, på grund av sina affärsidéer ansågs särskilt förbundna med coca-colonialismen.
Hamburgaren lanserades i Sverige 1955 på utställningen H55 i Helsingborg. Två år senare började Erik Engström på Drive In (senare Vegabaren) i Haninge sälja hamburgare. Det fanns en särskild förteckning från 1948 som angav vad som fick säljas i grillkiosker. På den fanns hamburgare inte med. (Inte heller ketchup, vilket skapade problem när Felix började tillverka den på 1950-talet.) Nu var hälsovårdsnämnden skyldig att ingripa. Men ordföranden i Österhaninges hälsovårdsnämnd var en person utrustad med en god portion sunt bondförnuft, nämligen lantbrukaren Calle Sundelius (C). Eftersom han vägrade att ingripa, kallades han upp till länsstyrelsen för att förklara sig. Sundelius hävdade då att Drive In sålde tillplattade köttbullar. Och köttbullar fanns med på förteckningen över tillåtet sortiment. Erik Engström kunde fortsätta sälja hamburgare.
Den som introducerade McDonald’s i Sverige var Paul Lederhausen. Hans bakgrund påminner om många andra entreprenörers: Ett starkt revanschbehov till följd av faderns hårdföra uppfostran. Inspiration att söka sig till restaurangnäringen genom den kärleksfulla modern som drev en enklare servering på Gärdet i Stockholm. Problem i skolan, möjligen orsakad av dyslexi. Startade som ung olika former av enklare affärsverksamhet och blev med tiden en driven försäljare. En rebellisk fritänkare som gillade att provocera.
År 1962 blev 25-årige Lederhausen svensk agent för amerikanska Barbeque King som tillverkade butiksgrillar för kyckling, något som då inte fanns i Sverige. Hans verksamhet blev känd under varumärket Grillkungen. Han började även sälja köksutrustning till restauranger samt tillbehör som sallader och kryddor. Lederhausen reste till McDonald’s i USA för att försöka leverera restaurangutrustning till dem och hjälpa dem att finna en franchisetagare i Sverige om de skulle etablera sig här. Det resulterade i att Lederhausen själv fick den nordiska agenturen för McDonald’s. Kontraktet föreskrev att han skulle öppna fyra restauranger i Sverige på 36 månader, vilket också skedde.
Nordens första McDonald’s öppnades på Kungsgatan i Stockholm 1973. Under den första tiden organiserade den amerikanske desertören Sherman Adams demonstrationer utanför restaurangen eftersom den »serverade amerikansk imperialism mellan två brödskivor«. McDonald’s blev också utsatt för ett par bombattentat. Hamburgerbröden levererades inledningsvis från KF:s bageri San Remo i Västberga. Men efter ett tag stoppade KF-ledningen dessa leveranser eftersom McDonald´s »inte var i harmoni« med kooperationens synsätt.
Lederhausen tog in Leon Nordin i McDonald’s styrelse. När hamburgerkedjan kritiserades för att främja en onyttig matkultur publicerades en helsidesannons i Dagens Nyheter 1979 med rubriken » Idag serverar Stockholms skolor lapskojs«. Under bilden fanns ett stort foto på en glad yngling som sätter tänderna i en Big Mack.
År 1976 började svenska staten driva hamburgerkedjan Clock som ett dotterbolag till Sara, en restaurangkedja med ursprung i de regionala restaurangbolag som hade etablerats som ett led i det av Ivan Bratt skapade systemet för tillverkning och försäljning av alkoholdrycker. Sara drev så kallade folkrestauranger och när motbokssystemet avskaffades 1955, förlorade de stora marknadsandelar. I stället började Sara söka nya marknader och blev på 1970-talet landets största hotell- och restaurangkedja. Clock-restaurangerna hade dålig lönsamhet och privatiserades 1991.
Den 19-årige Curt Bergfors öppnade, tillsammans med blivande hustrun Britta Andersson, X-grillen i Gällivare 1968. Detta blev starten för hamburgerkedjan Max. År 1970 startade de en restaurang i Skellefteå och året därpå en i Luleå. Den senare döptes till Max efter Curts smeknamn. Företaget etablerade sig i Stockholm 1982 och blev under 1990-talet en rikstäckande kedja. Under en period drev företaget även hotell, nattklubbar, bensinstationer, solarium och videobutiker innan det i slutet av 1990-talet renodlade verksamheten.
Författare: Anders Johnson, ur boken Besvärliga människor – Svenska entreprenörer under 400 år. Timbro Förlag 2018.
Dela med dig av dina tankar