Handeln konkurrerar med tjänstesektorn

Hushållens konsumtion inrymmer flera olika utgiftsposter. Av den privata konsumtionen år 2004 gick cirka en tredjedel till konsumtion inom den så kallade egentliga detaljhandeln (handel exklusive system-, bensin-, bil- och apotekshandel). Så har det emellertid inte alltid varit och sedan 1970 har detaljhandeln tagit en allt mindre andel i anspråk. År 1970 utgjorde detaljhandeln knappt 50 procent av den privata konsumtionen. Drygt 30 år senare är den egentliga detaljhandelns andel inte större än cirka 35 %. Under den aktuella perioden har detaljhandelns andel sjunkit år för år i en stadigt nedgående trend. Vad är det då som ligger bakom denna förändring?

En av de konsumtionsposter som ökat i takt med ett ökande välstånd är tjänstesektorn. I tjänstesektorn återfinns bland annat inköp av resor, både de stadigt ökande utlandsresorna och den växande svenska turistnäringen. Intresset för resande, både inrikes och utrikes, har förstärkts och blivit möjligt att tillgodose för allt fler, då andelen svenska hushåll med minst en bil ökat betydligt sedan 1970-talet. Även restaurangkonsumtionen har ökat över tiden. Detsamma gäller för konsumtionsposter som inköp av bil, båt, husvagn, bensin, systembolags- och apoteksvaror.

Mer för pengarna

Om man reflekterar över detaljhandelns minskande andel av den privata konsumtionen, är det lätt att dra slutsatsen att svenska hushåll blivit mindre konsumtionsbenägna överhuvudtaget. En mer rimlig förklaring är dock att det snarare har handlat om att hushållens disponibla inkomst ökat successivt samtidigt som priserna inom många detaljhandelsbranscher sjunkit relativt sett. Ett normalsvenskt hushåll tvingades år 1970 att disponera knappt 50 procent procent av sin totala konsumtion för en varukorg som idag endast tar en tredjedel i anspråk. Vi får helt enkelt mer för pengarna idag inom de allra flesta detaljhandelsbranscher jämfört med vad vi fick för 30 år sedan.

Tjänster och upplevelser

För handeln är det emellertid ett problem att näringen trendmässigt tappar gentemot tjänstesektorn. För att hantera denna utveckling har många handelsföretag försökt introducera ett större tjänsteinnehåll i sitt utbud. Hemelektronikkedjorna (ON-Off, Siba m.fl.) erbjuder krediter och försäkringslösningar, dagligvaruhandeln har introducerat färdiglagad mat och restauranger i butikerna för att möta konkurrensen från restaurangsektorn och möbelföretag i Möbelriket i Småland erbjuder resor, som inkluderar övernattning, god mat och möbelshopping. Denna typ av tjänster kommer med all sannolikhet att öka.

En annan sida av denna konkurrens är att handeln arbetar allt mer aktivt med att koppla upplevelser till försäljningen. Att köpa varor handlar inte bara om att konsumenterna vill ha varan utan ofta är själva shoppingmomentet väl så viktigt. Denna utveckling är dock fortfarande i ett startskede och även om många betonar att upplevelsernas betydelse arbetar få systematiskt med de koncept och verktyg som finns tillgängliga. Idag ligger fokus mer på events och roliga happenings än på helhetsupplevelser i en miljö speciellt anpassad för kunden. Enklare former av dessa koncept, såsom temarestauranger och temastråk i köpcentrum finns, men är ännu relativt ovanliga. Korsar man Atlanten kan man å andra sidan se upplevelsetänkandet i sina mest extrema former. I det amerikanska köpcentrumet Mall of America kan man åka bergochdalbana och i världens största köpcentrum,  West Edmonton Mall i Kanada, går det att ta en tur med ubåt – alltsammans inomhus!

Författare: Handelns historia

Dela med dig av dina tankar

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.