Handelns Historia: Intervju med entreprenör Marie Walleberg – ImseVimse

ImseVimse grundades 1988 och har sedan dess utvecklat och sålt funktionella och återanvändbara textilprodukter för barn och kvinnor med omtanke för människor och miljö. Idén till företaget föddes ur grundaren och ägarens behov att lindra sitt barns blöjeksem.  När hon började använda tygblöjor så försvann snabbt besvären − och dottern blev blöjfri tidigt. Marie Walleberg, grundare till ImseVimse berättar om bakgrunden till sitt företag och om hur det är att vara entreprenör.

Berätta om ditt företag

Det började faktiskt med min dotter. Hon hade ett väldigt svårt blöjeksem som inte gick bort. Vi hade massor av salvor hemma. Jag brukar säga att vi hade ett halvt apotek, för att det kändes verkligen så.

Till slut så sa en distriktsköterska till mig: ”Du, läs det här om tygblöjor”. Så jag fick en bunt papper av henne och läste igenom det och hittade en ullbyxa med kardborrknäppning, som faktiskt fanns på Gotland då, som jag köpte. Efter två dagar så var det här blöjeksemet borta och jag var helt såld på den här produkten.

Ja, jag sa till den här kvinnan: ”Om du tröttnar på det här så kan jag ta över företaget” och hon svarade ”Ja, varför inte. Jag har ändå inte tid med det här”. Så jag köpte kontakten till tio återförsäljare och en leverantörs kontakt och från det startade jag ImseVimse.

Vårt sortiment var till en början endast tygblöjor men det har ju vridit sig rätt rejält till att även komplettera andra babyprodukter som solskyddkläder, badbyxor för babysim till en stor del av kvinnoprodukter också i dag. Vi har tvättbara dambindor och vi har tamponger som är vår senaste produkt. Sedan tittar vi också på mer åt inkontinenshållet som vi tror är en bra produktlinje att gå in på.

De största händelserna?

Materialet till de här produkterna fick jag leta jättemycket efter, men det slutade med att jag köpte in från Japan. Det var där man hade utvecklat de här Gore-Tex-liknande materialen. Så det var stora leveranser därifrån faktiskt som blev dyrt som tusan. Sedan besökte vi fabriker i bland annat Polen, men det var inget bra resultat där och vi var och titta runt här i Sverige också. Vi försökte i Estland länge – men det fungerade inte till slut och det var faktiskt jättejobbigt för då trodde jag att hela projektet skulle gå i stöpet.

Men min revisor, som var en väldigt klok man, han tyckte att jag skulle åka iväg till Baltikum. Så jag åkte iväg på en kontaktresa tillsammans med andra företagare. Vi hittade en kvinna som arbetade där borta och var produktionschef och hon frågade mig rätt frågor. Jag hade rätt svar och efter 15 minuter så var vi på den här fabriken som vi nu samarbetar med. Hon tittade verkligen på de här proverna och såg att det var svårt att göra de men hon förstod att det var svårt att tillverka dessa. Hon sa: ”Jag lämnar ett prov till dig i morgon på hotellet”, men jag fick istället ett samtal där hon sa att: ”Vi får nog skicka det här provet till dig i nästa vecka för att det var lite svårare än vad vi trodde”. Jag var lite luttrad då faktiskt och tänkte att det här kanske inte funkar det här. När provet kom veckan efter så var det ett väldigt bra första prov!

I ett telefonmöte med produktionschefen Ludmila i fabriken i Riga säger hon: ”Okej, vi kör igång det här! Kom över så fort det går”. Några månader senare gick det över en jättestor leverans med tillklippta mönsterdelar och jag själv åkte över också. Vi möttes på flygplatsen av Ludmila och hennes man. Ludmila hade ett tjockt lexikon med rysk-engelska och jag hade min lilla parlör. Det var lite komiskt när man såg det där men vi lyckades i alla fall under helgen där lära varandra väldigt bra.

På måndagen drog den här provsömnaden i gång och det gick ovanligt bra. Jag fick hjälpa till fast än att det här var otroligt fina industrimaskiner de hade. De hade köpt in flera stycken och jag fick veta vad de kostade och förstod att det här innebär att vi måste se till att lyckas med den här produktionen, dels för deras skull och för min skull.

Men det var en maskin som var fel. Och jag tänkte att här får vi inte tumma på kvalitén utan det bara att säga att det måste var en femtrådig overlock. Jag förstod ju inte allting det de sa, de ringde massa samtal och helt plötsligt tyckte de att vi skulle åka iväg i bilen och komma till en symaskinsförsäljare. Och jag börjar ju ana att de ska köpa en femtrådig overlock. Jag var inte helt säker och tänkte att jag måste ju få veta, för vi ska ju prisförhandla några timmar senare. Jag frågar den här karln: ”När blir maskinen levererad”? Och han svarar ”Ja, tyvärr det tar 14 dagar”. Då tänkte jag herregud de har köpt den! Kanonbra!

Så följande dagar så blev det provsömnad så vi fick fram alla de här proverna. Och det var många prover, jag tror säkert att det var minst 15 – 20 prover åtminstone, olika typer av produkter. Sedan var det dags för prisförhandling och det här var ju runt år 1996, 1997 har jag för mig att det var. Och jag hade ingen bärbar laptop så det var bara kollegieblock och en sida per produkt med kalkyl på ungefär och alltihop gick bra. Och jag var så lättad.

Samtidigt så kände jag att jag inte kunde vara överlycklig inför de. Det måste ju vara en vinn-vinn-situation, det är ju det som är bäst. För mig var det ju egentligen hela företagets fortsatta överlevnad som garanterades här. Så vi tog i hand och så sa vi nu ska vi fira! Vi gick runt hörnet in på ett kafé och tog var sitt glas champagne och skålade i det. Sedan var samarbetat igång. Fantastiskt skönt var det.

I tjugo år har vi samarbetat med de och när vi hade 30-årsjubileum i höstas (2018) så kom de också på besök till företaget. Det har varit en fantastisk resa vi har gjort tillsammans med det företaget.

Vad är viktigast för ditt företag idag, och i framtiden?

Idag är vi tolv personer i Sverige och vi jobbar fortfarande från Visby. Vi har ett nystartat företag i USA – ImseVimse Inc. Det finns en person som jobbar där borta på att sälja på den marknaden. Vi ser ju att USA-bolaget och den marknaden kommer snart att bli en av topp 5-länderna vi jobbar med. I år gick vi från början på räkenskapsåret så hade vi 20 miljoner i omsättning. I år kommer vi att nå uppemot 30 miljoner, så det går hastigt uppför. Det känns verkligen som att våra produkter ligger helt rätt i tiden när det gäller hållbarhet. Vi har öppna för en större massa folk som har fått en helt ny miljömedvetenhet.

Från att ha sålt produkter som återanvänds så håller vi idag på att utveckla en cirkulär affärsmodell. Som innebär att vi kommer att hyra ut produkter. Vi kommer att följa produktens livslängd tills den tar slut. Det skulle kunna innebära att en badblöja, när den är utsliten som badblöja, så syr vi om den till att bli en sjukhustrosa eller en blöja som blir en städmopp till exempel.

Man pratar om upcycling, downcycling och recycling. Det är jättespännande sätt att hålla kontroll på sina produkter och på livslängden.

Några tips till unga entreprenörer?

Om man ska starta ett företag idag så ska man ha en affärsidé som löser ett problem – det är nummer ett. Sedan måste man testa den här affärsidén. Orkar man att berätta den för någon och orkar man att bli ifrågasatt för sin affärsidé. Sedan så att som företagare så måste man ha ork och kraft – det är inget nio till fem-jobb.

Intervjuare: Bodil Hasselgren

En film från Handelns Historia – en serie av Centrum för Näringslivshistoria (2019)

Dela med dig av dina tankar