Förr kom kunderna till lanthandeln för allt de behövde: livsmedel, skor, färg, bränsle, kläder, verktyg och så vidare. Detta kompletta erbjudande har en del butiker ute i landet fortsatt med i konkurrens med stora handelsplatser och köpcentrum. Vi besökte Finnerödjas ICA Nära-butik, som går under namnet ”Carlssons” i folkmun och har anor sedan 1910. Den gamla lanthandeln lever!
Kanske är det svenskarnas sommarfavorit jordgubbar som Finnerödja är mest känt för. Odlingarna, de tusentals säsongsarbetande flickorna och självplocket på orten är borta sedan decennier men ännu säljs många papptråg med svenska jordgubbar som har ”Finnerödja” skrivet på sig. I dag är det dock bara ett varumärke, jordgubbarna köps upp i en vid omkrets. När man pratar med handlarna på ortens ICA-butik förstår man att stoltheten över jordgubbsodlingarna var stor när det begav sig. På orten fanns bland annat en stor återkommande fest, Miss Jordgubbe. Där kunde man få uppleva såväl kvinnlig fägring, musikframträdanden av storheter som Jerry Williams, pardans som ”riktiga slagsmål”.
Fjärde generationens handlare
De nuvarande handlarna, Jesper och hans mamma Christina, driver Finnerödjas ICA Nära-butik, som går under namnet ”Carlssons” i folkmun och har anor ända sedan 1910. Jespers farfarsfar Johan Carlsson arbetade då som förman på en frökläckningsanstalt, vilket är en verksamhet som utvinner och sorterar frön ur bland annat kottar. Johan beslutade sig för att pröva lyckan på köttmarknaden och öppnade affär i huset mitt över gatan från den nuvarande affären sett. Sonsonsonen Jesper har ett gammalt sparat dokument, ett arrendekontrakt mellan Johan Carlsson och kommunen från 1910. Johan anlade ett slakthus, åkte runt bland gårdarna i trakten och köpte upp djur, som förädlades till kött och charkuterier. Sedan rullade det på i sann lanthandelstil, man köpte in och sålde varor av alla de slag för att tillfredsställa ortens alla behov. Handel över disk ersattes med ett snabbköp 1963.
Brandkår och bageri
Genom åren har så skilda verksamheter som brandkår, bageri, taxiåkeri, försäljning av tegelpannor, jordbruksmaskiner och trädgårdsmöbler pågått under butikens växande tak. Utbudet renodlades i riktning mot en mer reguljär livsmedelsbutik på 70-talet. År 1929 började man erbjuda kunderna leverans med butiksbuss. Det hela började med att bönderna som sålde djur till Carlsson bad honom ta med varor ut till dem när han ändå kom för att hämta kreatur. Den första bussen var i själva verket en mindre lastbil med ett löst träskåp som man lyfte upp på flaket vid lastning: Detta var långt före de moderna lösflaken som lastbilar har i dag. Man sålde i första hand charkvaror och bröd. Redan halv sju på morgonen anlände man till den första kunden, så det gällde att börja packa tidigt på morgonen.
Många spår av gamla tider
Än i dag kan man se många spår av gamla tiders verksamhet i butiken i Finnerödja. En genomsnittlig ICA Nära-butik har 5 000 artiklar till salu, Carlssons har drygt 11 000. Det är verktyg, husgeråd, julpynt, presentartiklar, tvättbrädor (!) och mycket mer som gör att butiken fortfarande känns som en gammaldags lanthandel.
I samlingen från butikens historia finns bland annat en radio som använts för att lyssna till butiksradion. Motstående sida till vänster: Från avbitartänger till avokado. Brett utbud på liten yta på ICA i Finnerödja.
I källaren finns en hel del av butikens historia bevarad. Bland annat finns rummet som inrymmer den numera nedlagda charktillverkningen kvar, orört.
År 1938 köptes butikens första kylmaskin för att ersätta den gamla metoden att kyla med lagrad is. Den är av märket York och finns fortfarande kvar i butiken. Den fungerar felfritt om man sätter igång den, och spinner då som en frusen katt.
Rökeriet där man rökte charkvaror luktar fortfarande rökverk, men av annat slag. Rummet har omvandlats till lager för tobaksvaror. I ett annat rum finns en samling av allt möjligt ur butikens historia: reklammaterial, förpackningar och internt informationsmaterial från ICA. Samlingen utgör stommen till ett förvisso litet, men ändå framtida butiksmuseum.
Omsorgen om gamla ting går också igen i handlarnas säljfilosofi: ”Vi ägnar oss inte åt utförsäljning. Saker kommer igen förr eller senare – allt går att sälja om man väntar tillräckligt länge”, säger Jesper.
Utöver Jesper och hans mamma, arbetar även Jespers kusin Susanne och hennes två barn i butiken – tre generationer samtidigt alltså. Traditionen påbjuder att barnen i släkten Carlsson börjar hjälpa till tidigt, på lov och lediga stunder. Christina började till exempel sin bana som ICA-handlare med att skölja tarmar till korvtillverkning.
Långlivad korv under eget varumärke
I ett speciellt beredningsrum som ännu finns kvar komplett med all utrustning, tillverkade man alltså egna charkuterier i form av fläskkorv, medisterkorv, kalvsylta, bitsylta, falukorv, leverpastej och ärtsoppa fram till 2001, då kraven för kötthantering skärptes. År 1966 lanserade butiken till och med en korv under eget varumärke: TIVEDSKORV. Det var brodern till nuvarande handlaren Christina, Kenneth Carlsson, som var ansvarig för chark- och bageriverksamheten.
Än i dag har man en manuell köttdisk och där maler man egen köttfärs, och fortfarande säljer man även en del egenhändigt gjorda bakverk, bland annat den unika bakelsen Jordgubbssemlan, ett slags syndigt möte mellan ett wienerbröd, en semla och några skivade jordgubbar.
Till höger: Handlarna i Finnerödja och deras kunder uppskattar lokalt producerade varor. Här läskedrycker från närbelägna Hammars bryggeri. Längst ner till höger: 1966 lanserade butiken till och med en korv under ett eget varumärke: TIVEDSKORV. Här syns det grafiska originalet till varumärket.
Krita på 90-talet och arkitektens huvudvärk
Kontobok, alltså boken man skrev upp skuld för kunder som handlade på krita, höll man vid liv ända in på 1990-talet, då ICA:s datoriserade kassasystem Budica infördes i butiken. Checkar har man helt nyligen accepterat då det fanns en kund som envisades med det.
Det ursprungliga slakthuset från 1928 finns kvar bredvid butiken, och används i dag som lager. Själva butiksbyggnaden är tillbyggd 13 gånger, det ursprungliga tegelhuset från 1932 har vuxit ut gradvis och man kan följa butikens historiska utveckling nästan som årsringar i form av tillbyggnader i olika material och färg. Med ett skratt berättar Jesper att senast en arkitekt tillfrågades om att räkna på en ny tillbyggnad gav han en sur och frustrerad motfråga, ”Ska ni inte sätta ett stort tak över hela tomten på en gång den här gången?”
————————————————————–
Lanthandelns historia
I gamla tider fick man endast bedriva handel i städerna, men 1846 blev det tillåtet att öppna affärer på landsbygden. Lanthandlar växte nu upp som svampar ur jorden, och även de minsta byar fick en handelsbod. Eftersom man ofta var den enda butiken på orten blev sortimentet därefter: specerier, kryddor, kläder, skor, järnvaror, kemiska produkter, jordbruksmaskiner, pappersvaror och allt annat man kunde tänkas behöva.
Dessutom utgjorde man ofta poststation. De gamla lanthandlarna var oftast inte större än en liten stuga, men redan på 1910-talet påbörjades en koncentration, där antalet livsmedelsbutiker minskade samtidigt som de kvarvarande i stället ökade i storlek. Utvecklingen accelererade i mitten av 1900-talet och har bara fortsatt. De lanthandlar som finns i dag skulle ha upplevts som varuhus av 1800-talets handlare. Läs om fler lanthandlar på www.ica-historien.se
Författare:
Matts Hildén är grafisk formgivare och driver reklambyrån Silvia Media AB. Eva Hildén Smith är fotograf och driver LaBelle Rockette Fotografi AB. Artikeln är hämtad från Centrum för Näringslivshistorias tidning Företagsminnen 2012:1.
Dela med dig av dina tankar