Hur gör man en budget? – Budgetjuryn i verksamhet

Ur Nordiska Kompaniets personaltidning Kompanirullan 1941:3 (årgång 15).

Budgetjuryn samlad att studera och bedöma resul­tatet av Rullans första bud­gettävling. Som synes har fotografen infunnit sig på ett tidigt stadium i förhand­lingarna – bara ett par mi­nuter senare och bordet skulle varit dolt under alla 190 inkomna budgetförslag. Juryn fr. v. runt bordet: Ordf. direktör Sachs, direk­tör Björklund, direktör Kal­derén, herr Bruun, inten­dent Delang, herr Pråhl, fröken Westling och fru Jeansson. Direktörerna Ernmark och Holmquist saknas på grund av tillfäl­lig frånvaro från Stock­holm.

Det tog budgetkommittén flera dagar att komma till ovanstående resultat. Inte mindre än 190 flitiga NK-­ister hade skickat in förslag på hur kamrer Arthén skulle reda upp sina 8 000 kronor och det var ingen lätt sak att ur denna samling plocka fram de 8 bästa. Bidragens höga kvalitet liksom även motiveringarnas kvantitet voro av imponerande mått och det är därför icke att undra på om diskussionens yågor gingo höga på direktionsrummet. Slutligen enade sig juryn om att utöka prissamlingen med ytterligare två pris à 25 ­och 5 à 10 kr. som ett synligt bevis på sin uppskattning av det verkliga intresse och arbete, som nedlagts av NK-personalen på den Arthénska budgeten. Det var alltså sammanlagt 450 kronor, som funno vinnare enligt prislistan här ovan och juryn vill till alla övriga deltagare uttrycka sitt tack för det strålande resultatet.

Budgetförslag i profil

Tyvärr tillåter inte Rullans’ utrymme publicering åt mer än ett av de 190 inkomna budgetförslagen. För att i alla fall kunna visa något av all deras variationsrike­dom och alla deras olikheter inom ramen av de 8 000 kronorna har Rullan på grundval av de föreslagna bud­getsiffrorna uppgjort följande 14 diagram.

Varje diagram representerar en utgiftspost i budgeten, där man längs den horisontella axeln kan avläsa, hur många kronor tilldelats posten i fråga med början från kronor t. v. upp till maximal tilldelning t. h. På staplarnas höjd konstaterar man lätt, hur många budgetför­slag uppsatt samma kronantal på samma utgiftspost. Så­lunda representerar den högsta stapeln på ”kläder” 27 st. insändare, som föreslagit kamrer Arthén att använda mellan 600 och 649 kr. på denna post, men som synes ha nästan lika många, närmare bestämt 25 personer rös­tat för 800 kr. Och så överlåter Rullan åt läsaren att avgöra, om ”typtalet” (d.v.s. den kronklass, som fått högsta stapel = flesta förslag) i varje diagram är det normala för kamrer Arthén eller ej.

Kring budgettävlingen

Det har varit ett knogigt göra för 6vlingsledningen alt kora pristagarna. Man har vägt de olika förslag, som kunde komma ifråga, mot varandra upprepade gånger och slutligen genom omröstning bland juryns medlemmar fastställt rangordningen mellan pristagarna. Först där­efter brötos namnsedlarna.

Ett hjärtligt tack framföres härmed till samtliga del­tagare för intresserad medverkan.

För dem, som aldrig sysslat med uppgörande av en budget, har tävlingen säkerligen erbjudit ej så litet hu­vudbry. Flera klaga också jämmerligen över att deras geniknölar svullnat av ansträngningen. Det är att hop­pas, att åtminstone någon av dessa överansträngda täv­lingsdeltagare blivit soulagerad genom ett pris.

Sign. ”Aglo” konstaterar med en suck, att familjen Athéns budget ”inte blev så lysande, som man trodde den skulle bli”. Nej! Även i ett sa relativt högt inkomst­läge som 8 000 kr. måste utgifterna hållas i schack.

Förste pristagarens budget röner äran att bli publice­rad härovan. Hade spaltutrymmet så medgivit, skulle vi infört även andra och tredje pristagarens förslag, men det går tyvärr icke.
Förste pristagaren skall dock icke fä enbart ros för sin budget. Han slipper inte alldeles helskinnad undan utan får finna sig i att vi något nagelfara hans förslag. Det har nämligen ej blott förtjänster utan även sina brister.

I försäkringsskyddet, som är högt för denna inkomst, utgöres själva grundstommen – som rätt och riktigt är – av inbetalningarna till pensionskassan. Dessa inbetal­ningar fa betraktas som ett slags kapitalbildning. Men när kamrer Arthén i punkt 3 anmärker att ”räntorna och amorteringen å villan utgöra en indirekt kapitalbild­ning”, så är detta fallet endast i fråga om amorteringen. Inteckningsräntorna höra till löpande omkostnader för villan.

Onsdagen den 19 mars höll herr E. Nordemo, AB, ett livligt uppskattat och applåderat föredrag med skioptikonbilder för ett h1111drafemtiotal vetgiriga 111/tvärnslottor om l,öttstyclmi11ge11s SV(ira lw11st. Ovan en bild från föreläsningen i L1t11chrnmmct.

Artikel ur Nordiska Kompaniets personaltidning Kompanirullan 1941:3 (årgång 15).