Industrisamhällets historiska förutsättningar

Det finns knappast någon som skulle förneka att det som brukar kallas den industriella revolutionen på ett radikalt sätt omvandlade både samhälle och näringsliv i Sverige under halvseklet från 1870 fram till första världskriget. Det finns dock ingen helt entydig definition av vad den industriella revolutionen var för någonting, och inte heller hur man skall förstå begreppet ”industri”. Det senare var åtminstone fram till i början av 1800-talet synonymt med ordet ”flit”. Men innebörden av begreppet industriell revolution kan inte enbart vara att fliten ökade. ”Industri” var också något som sattes i motsats till ”hantverk”. För till exempel Erik Gustaf Geijer på 1820-talet var hantverk något som en yrkeslärd (mans)person utförde, en smed vid sitt städ en skomakare vid sin läst. ”Industri” blev det när flera hantverkare samarbetade om att göra en produkt färdig och använde sig av någon form av arbetsfördelning. På sina håll kunde en sådan arbetsfördelning även innebära användning av maskinell utrustning för att spinna, väva eller svarva. Det var en utveckling som Geijer fasade för: den måste på sikt skapa ett arbetande proletariat utan rötter i vare sig jorden eller den lärda hantverksskickligheten. Men oaktat farhågorna var det just en sådan process som tog fart under 1800-talet.

Den industriella revolutionen innebar en ökad tillväxt av de icke-agrara näringarna. Men samtidigt utgjorde jordbruket en stor del av ekonomin, och dess tillväxt ökade under 1800-talet. Just detta förhållande har bidragit till begreppsförvirringen. Kritiker av begreppet ”industriell revolution” har hävdat – och detta gäller en lång rad andra länder än Sverige, inklusive Storbritannien som alltid framhävs som ursprungslandet för den industriella revolutionen – att man knappast kan tala om en revolution när tillväxten av BNP ligger på under två procent. Dessutom har det ju visat sig att de agrara näringarna i många länder fortsatt har stor tyngd i ekonomierna en bit in på 1900-talet. Samtidigt är det ett oförnekligt faktum att industrins ökningstakt i många fall var omfattande och att betydande strukturella förskjutningar mellan sektorer och branscher inträffade.

Källa: Krantz, Olle & Schön, Lennart (2007), (2012), Swedish Historical National Accounts 1800–2000. Lund Studies in Economic History. Lund..

 Att en stadig omvandling skedde kan vi se i utvecklingen av Sveriges BNP per capita. I diagram 1 ser vi att en svag ökning av tillväxten ägde rum från 1840-talets början fram till 1860-talets slut. Därefter sker ett nivåskifte från ungefär 1870 till 1890, varpå en stadig ökning av BNP tar vid fram till 1914.

Historiker och ekonomer har under det senaste halvseklet intensivt diskuterat drivkrafterna bakom denna process och frågan om de huvudsakligen var inhemska eller utländska. En tidigare historieskrivning gjorde gällande att Sveriges industrialisering skedde som en direkt respons på en ökad efterfrågan från övriga Europa och Nordamerika, som var i snabb industriell omvandling. Den första starka impulsen kom på 1850-talet och utgjordes av en ökad efterfrågan på svenska trävaror och järn till följd av en liberalisering av den internationella handeln. En andra våg nådde Sverige på 1870-talet genom industrialismens generella tillväxt, samt en tredje under 1890-talet. Det var denna tredje våg som på allvar placerade Sverige bland de industriella länderna. Det har blivit allt vanligare att kalla denna utvecklingsfas för en andra industriella revolution, mot bakgrund av att uppsvinget byggde på två nya betydande tekniska genombrott – elektriciteten och förbränningsmotorn – vilka påverkade produktionen på samma sätt som ångmaskinens tillämpningar varit förutsättningar för de tidigare industrialiseringsvågorna.

Men det internationella omvandlingstrycket är inte hela förklaringen till den svenska utvecklingen. Åtminstone fram till slutet av 1800-talet var Sverige i första hand ett land där väderleken var den bestämmande faktorn för hur innevånarnas stora majoritet levde och verkade. Inte förrän mot slutet av 1800-talet övertog industrin huvudrollen mätt i bruttonationalprodukt, och så sent som på 1920-talet hade andelen sysselsatta i jordbruket med binäringar sjunkit till under femtio procent av samtliga sysselsatta. På 1800-talet fanns förstås också städerna med sina borgerliga näringar – hantverk och köpenskap – men de var med internationella mått små och obetydliga. Bara Stockholm kunde skryta med att vid mitten av 1800-talet ha en befolkning på runt 90 000 personer. Göteborg, Norrköping, Karlskrona och Malmö hade alla mellan 13 000 och 20 000 innevånare. Alla andra städer hade under 10 000 innevånare, varav de allra flesta hamnade betydligt lägre.

Denna beskrivning kan kanske ge intrycket av en oföränderlig och stagnerande ekonomisk struktur, men inget kunde vara mer felaktigt – 1800-talet var en omvälvande tid. Mer än något annat drevs samhällets omvandling och näringslivets expansion fram av något som i samtiden kallades ”industrins jättekraft”. Denna skapade inte bara ett nytt näringsliv, en kraftig ekonomisk tillväxt och på sikt ett stegrat välstånd. Den formade också ett nytt samhälle som såg väldigt annorlunda ut än det som hade existerat vid seklets inledning. En viktig del i de olika processer som mödosamt förändrade samhället hade vad vi idag kallar näringslivet – de nya ekonomiska organisationer och företag som uppstod tack vare nya ekonomiska, tekniska och institutionella förutsättningar samt hantverkare, köpmän, jordägare och kapitalägare som på olika sätt bidrog till att den industriella ekonomin sköt fart. I nyare ekonomisk historisk forskning är det också samspelet mellan de internationella ekonomiska processerna och de inhemska förutsättningarna som betonas som avgörande för industrialiseringen av Sverige.

Författare: Lena Andersson-Skog och Lars Magnusson

Lena Andersson-Skog är professor i ekonomisk historia vid Umeå universitet och Lars Magnusson är professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet. Avsnittet är hämtat ur boken Det svenska näringslivets historia 1864–2014, del I: 1864–1914 Samhällsdynamik och industrialisering. Boken har getts ut genom ett samarbete mellan Dialogos Förlag och Centrum för Näringslivshistoria.

Dela med dig av dina tankar

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.