Ingen jul utan Roberts äkta julmust

Vad vore jul utan julmust, och vad vore julmust utan Harry Roberts? Möt familjen bakom en av Sveriges mest välkända jultraditioner.

Maten är en viktig del av det svenska julfirandet. De flesta rätterna på julbordet är traditionstyngda svenska specialiteter som sill och köttbullar. Även andra länders julmat, som kalkonen, har börjat smyga sig in bland julmaten utan att vi protesterat särskilt högljutt.

Men när det gäller vilken läsk som ska serveras vid julbordet är vi stenhårda. Ingen annan läskedryck kan konkurrera – vi vill bara ha julmust på julbordet. Varje jul pimplar vi i oss nästan 40 miljoner liter av den mörka, smakrika läsken. Musten har anor ända tillbaka till vikingatiden, men den julmust vi dricker har sitt ursprung i Tyskland och den svenske studenten Harry Roberts.

I slutet av 1800-talet sände helsingborgaren Robert Roberts sin son Harry till Tyskland för att studera kemi. Pappan hade nämligen kommit på att det gick att göra goda affärer på läskedrycker, ett näst intill exotiskt begrepp som bara fanns tillgängligt i det kontinentala Europa. Öl och brännvin var det närmaste som stod till buds för svenskarnas törstiga förfäder. Nu gällde det bara att forska fram en smak som passade svenska förhållanden.

– Farfar Harry var dessutom frikyrklig och ville skapa ett alkoholfritt alternativ av maltdryckerna, säger Göran Roberts, nuvarande ägare till familjeföretaget AB Roberts.

Redan vikingarna drack must

Harry jobbade under sin studietid i Tyskland med att utveckla mängder av recept på olika extrakter, blandningar som smaksatte drycker. En av dem var en förädling av must. Man vet att redan de vilda vikingarna drack äppelmust, som är en ojäst råsaft av frukten.

Efter många års laborerande hittade Harry, genom en mängd naturliga extrakter, fram till en mycket smakfull och mustig svart tillsats som liknade svagdricka till utseendet. Och därmed lade han grunden till en helt ny marknad. Företaget AB Roberts grundades 1910 och verksamheten lokaliserades till Örebro där man finns kvar än i dag.

– De första åren kallades drycken för julöl, men ändrades i slutet på tjugotalet, då folk fått smak på den, till det för farfar mer positiva ordet julmust.

I dunk eller tankbil

Som många stora framgångsrika företag började allt i liten skala. Första fabriken var inte mer än en större lägenhet, senare växte utrymmena alltmer. I dag är industrin inne på sin tredje adress.

 – Vi tillverkar endast olika sorters extrakter till drycken, vilka vi levererar i allt från plastdunkar till hela tankbilar. Den slutgiltiga julmusten gör bryggerierna.

Mellan de olika bryggerierna kan sedan smakerna skilja sig åt. Men det beror på deras egen varierade blandning av vatten, socker och sötningsmedel. I dag dricks det 60 miljoner liter julmust varje år, varav 40 miljoner bara i december.

Julmust har fortsatt att vara en väldigt svensk företeelse, men har fått en viss spridning till våra nordiska grannar – liksom USA, där denna ädla dryck av svenskimporterande företag lanseras som en av Sveriges finaste produkter.

Retade Coca-Cola

The Coca-Cola Company retade sig för några år sedan till den milda grad på att försäljningen av Coca-Cola gick ner i Sverige vid jul till förmån för julmusten, att de såg sig tvungna att skapa en egen julmust. Ironiskt nog marknadsförde de Julmust och det var endast genom att läsa det finstilta som man såg att det var en Coca-Cola-produkt. Vid tiden för Coca-Colas hot, grundades Julmustens Vänner i Stockholm, men de behövde inte oroa sig. Coca-Cola köper också extrakten till sin julmust från Roberts laboratorier.

AB Roberts har gått i arv inom släkten, från far till son. Bröder och systrar har figurerat, men köpts ut så att industrin bara ägts av en enda person. Harry efterträddes av sonen Arthur, och efter honom Göran.

– Vi jobbar ständigt på att utveckla nya smaker, och har under årens lopp levererat till andra välkända varumärken.

Skillnad på jul och påsk

De största framgångarna har man haft med Champis, som blev en succé som lyxdryck redan på 1920-talet. Andra av Roberts läskedrycksframgångar är Lemon Lime, Cola, Hallon och Jordgubb. Julmusten finns också att dricka som påskmust, och tillverkas även året om som Apotekarnes must av Carlsberg Sverige.

– Men påskmust är definitivt inte detsamma som julmust, betonar Göran, som dock bara svarar med ett leende när vi ber honom förklara skillnaden.

Recepten på extrakten är väl förborgade hemligheter, i synnerhet julmustreceptet. Många har försökt kopiera det utan framgång. Känt är dock att såväl malt som humle ingår bland det 30-tal ingredienser som krävs för att få fram den karaktäristiska smaken.

– Receptet är exakt detsamma sedan starten och i dag är det bara jag och min efterträdare som känner till dess exakta innehåll, säger Göran Roberts. Hemligheten är så värdefull att tillagningsanvisningen förvaras i ett kassaskåp. Men det är ingen betungande hemlighet att bära för Göran.

– Nej, jag är ju uppvuxen med det, så det känns bara som en tradition att föra vidare.

Lagra gärna

Julmust och vin har en del gemensamt. Båda går att lagra. Om det blir någon julmust kvar efter helgen kan den lagras upp till ett år, om den ligger på glasflaska. Smaken uppges bli bättre av lagring: mjukare och rundare med tiden. Med eller utan lagring är julmust naturligtvis den självklara drycken på Göran Roberts och hans familjs bord till jul.

– Ja, liksom den också var på mina förfäder Roberts, Harrys och Arthurs bord, avslutar Göran Roberts.

Kändisar om must

Är julmust en självklar dryck på ditt julbord?

Carl Jan Granqvist, gästgivare emeritus på Grythyttans gästgivargård och professor vid högskolan i Stavanger:

– Nej, jag dricker helst champagne på jul. Men min son dricker gärna julmust.

Johanna Westman, programledare och författare till kokböcker för barn:

– Ja, det är nog en ganska självklar dryck på julbordet. Vi är inte några större läskedrycksfantaster i familjen, men jag tycker själv att det är ganska gott. Jag brukar blanda must och öl till skinkmackan, och det är verkligen toppen.

 Steffo Törnquist, programledare och njutningsapostel:

– Julmust är ett måste på mitt julbord. Liksom Gammal Norrlands Akvavit, Bäska Droppar och min egenblandade mumma spetsad med gin och cognac är ett måste. Min favoritläsk är annars Pommac, men just på julen passar musten bättre. Men jag dricker den bara i slutet av julmiddagen, vid timme fyra eller så. Mellan det varma och ris à la Maltan ungefär, men sen klunkar jag på över nötterna också. Den söta julmusten bidrar också på ett perfekt vis till känslan av proppmättnad.

Annichen Kringstad, projektledare för ”Min mat” inom LRF och tidigare världsmästare i orientering:

– Ja, det är klart. Julmust innehåller ju både tradition, kultur, smakglädje och njutning.

Ernst Kirchsteiger, programledare/inredare:

– Visst är julmusten en självklarhet på julbordet. Varför? Jo annars haltar julbordet.

Författare: Karl-Gustaf Mattsson

Karl-Gustaf Mattsson är frilansjournalist med förflutet inom organisationspressen. Han har skrivit ett 20-tal böcker om etnologi och lokalhistoria. Artikeln är hämtad från Centrum för Näringslivshistorias tidning Företagsminnen 2009:5.

Dela med dig av dina tankar