Institutionen som är till för att besväras

Ur Nordiska Kompaniets personaltidning Kompanirullan 1927:7 (årgång 1).

Hur lntressekontoret uppkom och hur det arbetar.

Vad är ett intressekontor? Om man råkar vara anställd vid ett sådant möter man denna fråga allt som oftast, inte bara bland allmänheten utan även bland N. K :s personal, som haft eget intressekontor se­dan många år tillbaka. Därför vore det kanske lämpligt att redogöra litet för in­tressekontorens uppkomst, deras uppgift och verksamhet.

Som så mycket annat här i landet har även intressekontorsiden importerats från Amerika. Den uppstod hos direktören i en stor kassaskåpsfabrik, som en gång fick en hel stor beställning tillbaka, då arbetet ej var utfört med den nödvändiga prec1s1onen. Vid närmaste undersökning efter orsakerna till felet visade det sig, att arbetarna på grund av ekonomiska bekym­mer, som voro särskilt överhängande vid hyreskvartal och skatteterminer, voro så nedtyngda 2 v. dessa bekymmer, att de ej kunde ägna det erforderliga intresset åt sitt arbete. Det beslöts, att genom en kraf­tig handräckning avhjälpa detta förhål­lande, som ju hade åsamkat firman stora förluster. Till personalens förfogande ställdes en lånekassa, med vars hjälp man kunde reglera sina dåliga affärer. Lånen fingo återbetalas i små poster genom av­drag å lönen. Men -och häri ligger det ekonomiska intressekontorets egentliga uppgift -det var inte meningen att vän­ja personalen vid att bara låna pengar så fort det blev frågan om någon större utgift, utan samtidigt med avbetalningen av lånet fick man sätta in pengar för att kunna klara sina regelbundet återkom­mande utgifter såsom hyra, skatt, försäkringar m. m.

Intressekontoret blev på så sätt en hjälp till självhjälp, personalen vande sig vid att i förväg lägga av pen­gar för sina nödvändiga utgifter och i stället för det förut ständigt återkomman­de spörsmålet: var skall jag få mina hy­respengar ifrån? gav man intressekontoret i uppdrag att sköta utbetalningen eller gick själv och lyfte sina innestående medel, som under tiden till och med hade hunnit att dra litet ränta.

När Generalkonsul Sachs år 1912 på sin studieresa till Amerika,1 i och för byg­gandet av det nya affärshuset mötte den­na nya inrättning, beslöt han införa den­na även i NK Och från en liten blyg början har intressekontoret vuxit ut så, att det för närvarande räknar betydligt över 1,000 medlemmar. Personalens insättning­ar komma i år säkert att gå upp till en halv million kronor -en nätt liten sum­ma!

Medan insättningarna stigit ha lånen under de senare åren ständigt gått tillbaka och lånekassan har glädjande nog kunnat reducerats avsevärt. Naturligtvis lånas det fortfarande mycket. Det finns ju många fall, där oförutsedda utgifter kunna kom­ma och det kan ibland vara svårt nog att skaffa pengar, såsom vid sjukdom, dödsfall i hemmet och dylikt. Men att regelbundet låna pengar till sin höst- och vårgarderob, till på köpet när kontot är fullt och man inte får debitera mera, eller lika regelbundet ta ut förskott till hyran i stället för att sätta in hyrespengarna i förväg, det är utav ondo. Genom att villfara sådana låneansökningar skulle intressekontoret förslappa personalens an­svarskänsla och försvaga dess ekonomiska ställning i stället för att reglera den.

Intressekontoret kan även anlitas som en vanlig banks sparkasseräkning. Detta är t. o. m. mycket fördelaktigt, då NK betalar personalen större ränta, än ban­kerna bruka göra – och så är det ju så bekvämt att ha sin bank i själva affärs­huset.

Men Intressekontoret vill ej bara hjälpa personalen i ekonomiska angelägenheter, det finns så många andra saker, där man behöver råd och upplysning. Så t. ex. finns det många, som äro ovana att skri­va och som ej komma sig för att dekla­rera, om de inte få hjälp. Följden blir högre skatt och förlusten av rättigheten att överklaga eventuellt felaktig utdebite­ring. Intressekontoret hjälper till vid de­klarationer, och därför är alltid sista vec­kan i februari en het tid för dess personal. Icke bara bägge kontorsrummen äro då fulla av folk, utan det står till och med kö långt ute i gången utanför. Visserligen finns det en och annan som inte vet, vad som skall deklareras och som är mycket förvånad, om man frågar efter inkomsten, men det ordnar sig nog ändå. Att hålla reda på kvarter och husnummer är heller inte så lätt, däremot brukar man i allmän­het känna bra till avdragen.

A propos avdragen, så är det nödvän­digt för var och en, som är beroende av sin hälsa för sina inkomster att vara med i en sjukkassa- och sjukkassepremierna få avdragas i deklarationen. Är Ni inte med i någon sjukkassa så gå in fortast möjligt; Intressekontoret hjälper gärna till med in­trädesansökningar och åtager sig lika gär­na utbetalningen av premierna.

Artikel ur Nordiska Kompaniets personaltidning Kompanirullan 1927:7 (årgång 1).