Johan August Gripenstedt

Under perioden 1840-70 förändrades den svenska lagstiftningen i grunden. Folkskolan infördes, kvinnors rättigheter stärktes och den ekonomiska friheten vidgades. Denna liberala revolution lade grunden för den industriella revolution som senare inträffade.

Den viktigaste politikern bakom 1800-talets liberala systemskifte var Johan August Gripenstedt (1813-1874). Som ägare till bland annat godset Nynäs i Södermanland hade han personliga erfarenheter av företagande inom spannmålsexport och järnindustri. Gripenstedt tog också starkt intryck av den franske frihandelsförespråkaren Frédéric Bastiats idéer.

Statsråd

Blott 35 år gammal kom han 1848 in i regeringen som konsultativt statsråd. Tre år senare blev han t.f. finansminister och 1856 finansminister. Gripenstedt var både en lysande talare och en skicklig maktpolitiker. Hans glänsande och optimistiska hyllningar av Sveriges ekonomiska utveckling vid riksdagen 1857 kom att kallas ”blomstermålningarna”.

Gripenstedt var starkt inblandad i de flesta liberala reformer under denna tid, till exempel det statliga stödet till järnvägsutbyggnaden 1857 och näringsfrihetens införande 1864. Andra viktiga reformer var ökad religionsfrihet, stärkt ställning för kvinnor, avregleringen av bankväsendet samt fri in- och utvandring.

Johan August Gripenstedt i mitten av bilden, sittandes Bildkälla: Kungliga biblioteket

Drev igenom europeisk frihandel

Gripenstedts sista stora politiska seger var då han 1865 lyckades driva igenom Sveriges anslutning till det europeiska frihandelssamarbetet. Gripenstedt hade lett förhandlingarna med Frankrike och regeringen lät avtalet träda i kraft innan riksdagen hade godkänt det. Därtill hade Gripenstedt sett till att alla länder, alltså inte bara de som omfattades av avtalet, skulle omfattas av tullsänkningarna. Genom skickligt manövrerande såg Gripenstedt sedan till att riksdagen godkände frihandelsavtalet.

Citat av Johan August Gripenstedt:

”Det fordras blott en hastig blick på allt vad vi behöva, allt vad vi varje dag, varje stund begagna, på alla de ansträngningar, alla de omflyttningar som härtill varit nödvändiga, för att övertyga oss om att miljoner människor varit verksamma och arbetat för att bereda oss dessa förmåner. Och tanken nästan svindlar, då den söker genomlöpa alla dessa oräkneliga kombinationer som därvid uppkommit. Och likväl har allt detta skett, utan våld, utan förtryck, utan att någon lidit orätt. Men hur skulle väl något sådant varit möjligt, om ej en stor, mäktig och sann grundsats varit den verkande kraften, den ledande tanken som ordnat det hela?! Och denna stora grundsats, denna fruktbärande tanke som allena förmått frambringa allt detta, den heter: frihet – frihet i avtal – frihet i handling.”

Finansminister Johan August Gripenstedt i ett riksdagsanförande 1866 för frihandel.

Johan August Gripenstedt