När både bilismen var ny och det förra seklet ungt fanns det en mängd karosseribyggare i Sverige. På importerade och inhemska chassier byggde de karosserier, många gånger exempel på ett lysande hantverkskunnande. Denna nästan helt bortglömda bilhistoria lyfts nu fram i all sin glans.
Under senare år har det utgivits flera förtjänstfulla böcker om Sveriges biltillverkare, där historien bakom Scania-Vabis, Volvo och Saab ingående har skildrats. Men en annan viktig del av den svenska bilindustrins historia har inte alls fått samma uppmärksamhet. Under bilismens tidigaste decennier fanns det en lång rad företag som tillverkade karosserier. De monterades sedan på både svenska och importerade chassier, och slutresultatet var körklara bilar. Produktionen omfattade allt från dyrbara karosserier avsedda för exklusiva personbilar till enkla flak som monterades på transportfordon.
Om denna en gång blomstrande karosseriindustri finns mycket litet skrivet. För att råda bot på det utkom under våren 2010 boken ”Svenska karosserimakare – berättelsen om ett hantverk” med undertecknad Jan Ströman som författare. Den ges ut av Centrum för Näringslivshistoria i samarbete med Ekerlids Förlag, och bekostas av medel från Torsten och Ragnar Söderbergs stiftelser.
Idén till att ge ut en bok i ämnet svenska karosseribyggare kommer ursprungligen från Tomas Söderberg, ordförande i Torsten Söderbergs stiftelse. Han är sedan många år medlem i Automobilhistoriska klubben, Sveriges äldsta veteranbilsklubb. Under åren 1981–2004 var Jan Ströman redaktör för klubbens medlemstidskrift Autohistorica och skrev då en serie historiska artiklar om de mest betydande svenska tillverkarna av karosserier till personbilar.
Ostermans storkund
Utgångspunkten för boken var det material som tidigare publicerats i Autohistorica. Men när Jan Ströman började sitt arbete växte materialet. Författaren hittade mer fakta om de gamla företagen, och fler fotografier. Han valde också att utöka antalet tillverkare och det gjorde att materialet växte i omfång.
En värdefull källa har varit arkivmaterialet från bilfirman AB Hans Osterman, som bevaras av Centrum för Näringslivshistoria. Ostermans beställde under många år ett stort antal karosserier från några av Stockholms bästa karosseritillverkare.
Det har funnits ett hundratal större eller mindre karosseriföretag i Sverige. Författaren har därför begränsat boken till de företag som byggt karosserier till personbilar. Det är på många sätt den intressantaste delen av den svenska karosseritillverkningen, och resultatet av deras arbete har i flera fall erkänts som exempel på verkligt högtstående konsthantverk.
Vagnmakare byggde
I bilismens begynnelse och många år framåt levererade de flesta bilfabrikerna bara rena chassier. Sedan var det märkesagenternas eller köparnas sak att förse dem med lämpliga karosserier.
Detta innebar en ny verksamhet för många av de gamla vagnmakarna från hästvagnstiden. I början av 1900-talet fanns så gott som alla svenska bilfirmor i Stockholm. Därför blev åtskilliga av de tidigaste automobilerna försedda med karosserier från huvudstadens vagnmakare. Dock finns det mycket som talar för att det första kompletta karosseriet tillverkades i Göteborg.
Boken börjar med en internationell utblick. Där beskrivs karosseriernas historia, från det förra sekelskiftets hästvagnsliknade konstruktioner fram till 1930-talets mer eller mindre strömlinjeformade varianter. Kapitlet är skrivet av professor Björn Linn, som förutom sitt bilintresse också har stora kunskaper i designhistoria.
I bokens andra kapitel beskrivs den svenska bilismens utveckling, från 1890-talet fram till omkring 1950. Där placeras karosseritillverkarna in i den svenska bilhistorien. Från den blygsamma starten 1902 upplevde branschen en storhetstid under 1910- och 20-talen, men kom sedan att marginaliseras allt mer för att till slut helt försvinna från personbilsindustrin.
Rikt bildmaterial
Bokens huvuddel beskriver över 15 tillverkares historia, illustrerad med närmare 180 fotografier, av vilka många sällan eller aldrig har publicerats. I bildtexterna finns ofta uppgifter utöver tillverkare, bilmärke och årtal. Det kan exempelvis handla om vem beställaren var, vilka särsklida krav denne hade, och ibland också bilens senare öden. Bilarna var få vid förra seklets början och bland beställarna fanns många av dåtidens kända svenskar. I boken presenteras dessutom några av företagens grundare med biografier.
Boken ”Svenska karosserimakare – berättelsen om ett hantverk” är ett pionjärarbete inom en del av den svenska fordonsindustrin som hittills varit tämligen okänd utanför en liten krets av bilhistoriskt intresserade. På ett populärt och lättillgängligt sätt ger boken en bred bild av svensk karosseribyggnadskonst under fem decennier. Det är vår förhoppning att den inte bara kommer att fängsla de många veteranbilsfantasterna utan även en bredare kulturhistoriskt intresserad läsekrets.
Författare:
Jan Ströman är frilansjournalist. Han har skrivit i flera svenska facktidskrifter och också medverkat i engelska och amerikanska bilhistoriska publikationer. Artikeln är hämtad från Centrum för Näringslivshistorias tidning Företagsminnen 2010:2.
Dela med dig av dina tankar