Växthuseffekten uppmärksammades tidigt av Vattenfall. Men den hamnade under 20 år delvis i skuggan av andra miljöproblem som ansågs mer akuta – men som numer är lösta. Klimatfrågan blev på nytt aktuell på 1990-talet, och hamnade högt på Vattenfalls dagordning.
Hos Vattenfall uppmärksammades de eventuella klimatförändringar som utsläppen av koldioxid kunde leda till redan 1971. Generaldirektören Jonas Norrby skrev följande i en ledare i personaltidningen ”Vi i Vattenfall”:
Den ökade koldioxidhalten anses höja temperaturen på vår planet till följd av ”växthuseffekten”. Även om det är fråga om en långsam process och små temperaturförändringar är det inte uteslutet att våra livsbetingelser kan förändras på lång sikt. Exempelvis genom avsmältning av polarisarna och därigenom stigande havsvattenyta. Förhållandena är dock komplicerade och temperaturhöjningen kan eventuellt motverkas av andra faktorer. Man vet ganska litet. Om påverkan i övrigt av den ökade koldioxidhalten vet man knappast något.
Försök med CCS-teknik
Klimatfrågan blev brännhet för Vattenfall i samband med förvärven i Tyskland, i början av 2000-talet. Ett av de uppköpta företagen, VEAG, sysslade uteslutande med brunkolsbaserad elproduktion. Vattenfall hade hittills varit en relativt stor europeisk elproducent nästan helt utan koldioxidutsläpp. Nu blev man ett av de företag som släppte ut mest koldioxid – mer än Sveriges samlade utsläpp. Detta blev en stor utmaning för Vattenfall.
Kritiken lät inte vänta på sig. I Sverige var frågan till och med uppe på riksdagsnivå. Men det kom också ständig kritik från både politiska företrädare och ideella organisationer i Tyskland. Då inledde Vattenfall sin satsning på att avskilja och lagra koldioxid – CCS-tekniken (Carbon Capture and Storage). Tillsammans med Chalmers Tekniska Högskola började Vattenfall genomföra laboratorieförsök år 2002, och några år senare byggde man en pilotanläggning vid Vattenfalls kraftverk i Schwartze Pumpe i östra Tyskland.
Försöken vid pilotanläggningen pågick mellan 2008 och 2011. De visade att avskiljningstekniken vid förbränning med syre i stället för luft fungerade. Efter det planerade Vattenfall försök med att transportera och lagra den avskilda koldioxiden till en lämplig geologisk formation i närheten. Men en stor folklig och politisk opinion i Tyskland satte krokben för planerna. Det fanns en stor oro för att den lagrade koldioxiden skulle börja läcka. Motståndet satte också stopp för andra stora demonstrationsanläggningar på andra håll i Europa inom ramen för ett EU-program. På längre sikt betraktas dock CCS fortfarande som avgörande för hur klimatfrågan ska hanteras.
Klimatfrågan högst på agendan
Strax efter millennieskiftet gjorde dåvarande generaldirektören Lars G Josefsson klimatfrågan till strategiskt viktig för företaget. Hans vision var att Vattenfall skulle bli klimatneutralt fram till år 2050. I sin roll som ordförande för den europeiska branschorganisationen Eurelectric fick han också 61 kraftföretagschefer från 27 länder att underteckna en deklaration om klimatneutral energiförsörjning till 2050.
Klimatfrågan har inte bara inneburit problem. Den har också skapat nya affärsmöjligheter, till exempel inom elektrifierade transporter. Ett exempel på detta är den laddningsbara hybridbil som Vattenfall utvecklat tillsammans med Volvo.
Dela med dig av dina tankar