Kortleken från Eskilstuna

Kortspel är laddat, andas drama och ibland också tragedi. Många har spelat högt, vunnit stort eller förlorat och blivit olyckliga. Få reflekterar närmare över själva kortlekens historia – trots att vi med företaget Öbergs har en inhemsk gigant inom branschen.

I filmens vilda västern-salooner och flotta kasinon spelas det kort, med nerver på helspänn. 1876 sköts revolver­mannen Wild Bill Hickok ihjäl med en pokergiv i handen. Två ess och två åttor, i spader och klöver, plus ett femte kort. Det kallas sedan dess för ” död mans hand”.

I supersnyftaren Casablanca har Humphrey Bogart ett kasino i anslutning till sin bar och i nästan alla Bond­filmer före­kommer kort­spel som en del av agentens identitet. Bellman hyllade spelen trisett och kille i sina sånger och i Lagerlöfs Gösta Berlings saga ägnar sig kavaljererna på Ekeby åt hasard och kortspel samtidigt som de sluter förbund med hin håle.

Och 1951 sjöng Povel Ramel med ångestfylld röst om gräs­änklings­tillvaron som gått över styr:

Vårt hembiträde Anna, vår trogna gamla skatt, förlora jag i poker till Stig Järrel förrgår natt. Oh, hå, hå, hå, hå, hå vad ska min hustru tro?

Öbergs kort ur Esseltes arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria. Foto: Alexander Ruas.

En syndig inkomstkälla för staten

1954 rapporterade ICA-kuriren att 59 procent av svenskarna spelade kort samtidigt som 7 procent ansåg att kortspel var synd, omoraliskt och opassande. Kyrkan har alltid betraktat kort­spel som syndigt, särskilt spel om pengar, och på 1800-talet drevs omfattande restriktioner igenom i Europa. Godtemplar­orden, IOGT, hade tydliga ideal för medlemmarnas nykterhet, bildning och skötsamhet.

Ungdomen skulle inte ägna sig åt dans och kortspel. Under årtiondena kring sekel­skiftet 1900 fostrades många av folk­hemmets politiker, tidningsredaktörer och fack­förenings­ledare i nykterhets­rörelsen och fick med sig en negativ syn på kort­spelande. Men 1928 kom tävlingssporten kontrakts­bridge till Sverige.

Kortspelet fick då helt ny status. 1950 hölls VM för första gången och 1960 blev bridge en olympisk sport. 1999 gav regeringen Svenska Spel i uppdrag att etablera internationella kasinon i Sverige. Där kan samtidens spelsugna ge sig hän åt såväl poker som Black Jack med fysiska spelkort. Överskottet går in i stats­kassan.

Kortspelet har ursprung i Asien. Sannolikt tillverkades de första europeiska spelkorten i 1300-talets Venedig. Redan på medeltiden förekom kort­spel om pengar i Svea rike, omnämnanden finns bevarade från 1400-talet. På 1600-, 1700- och 1800-talen härjade “spel­djävulen” intensivt bland hög som låg i hela Europa.

1727 blev Leonard Klinckowström svensk pionjär med Kungl. Maj:ts privilegium att tillverka spelkort. Produktionen startade 1731 med hjälp av tysk expertis. Samma år införde den penning­hungrande staten en stämpelskatt på spelkort. Flera företag gav sig in i branschen. Redan under 1700-talet skatte­stämplades cirka 2 miljoner lekar av svenskt ursprung.

Korten trycktes först med trästockar och kvaliteten var låg. Förbättring kom när Lithografiska AB i Norrköping 1859 introducerade stentryck. 1893 höjde riksdagen stämpel­skatten till 1 kr 50 öre per lek, vilket ledde till kraftigt minskad svensk produktion och ökad import. Kortlekar smugglades in och staten tappade inkomster. Till stöd för svensk tillverkning sänktes skatten till 50 öre 1896.

Grupporträtt av personalen på J.O. Öberg & Sons Kontorsbokfabrik i Eskilstuna, ca 1900. Foto: J Fredriksson, Eskilstuna stadsmuseum.

Trög start

1845 fick Joseph Oscar Öberg burskap som bok­bindare i Eskilstuna. Han hade skaffat sig yrkesförkovran på kontinenten och mästar­brev från Stockholm. Men Sverige var fortfarande ekonomiskt outvecklat och den lokala efterfrågan svag. Skråna reglerade marknads­tillträdet och ny­komlingen J. O. Öberg hade svårt att ta sig in i affärs­livet.

Tillvaron var tuff. I jakten på en varaktig inkomstkälla växlade han mellan etablering i Stockholm och Eskilstuna. En Amerika-sejour i mitten av 1850-talet ledde till besvikelse och J. O. återvände hem. I USA hade han inspirerats av industriellt bok­binderi av bland annat biblar och kontors­material.

Efter hemkomsten slog han sig på tillverkning av kontors­böcker i Eskilstuna, men brist på ekonomiska resurser hindrade inköp av behövlig maskinell utrustning och expansion. Hans konservativa skrå­tänkande och fokus på närområdet med försäljning bara på lokala marknader och en egen butik, var också en hämsko. Produktionen förblev hantverks­mässig och småskalig fram till 1874 då ärvda pengar gav företaget ett första lyft.

Sonen Albert anslöt till firman 1875 och sedan J. O. avlidit 1879 drev han ensam J. O. Öberg & Son vidare. Albert var gediget yrkes­kunnig, driftig med moderna vyer och färska kunskaper från Tyskland om bland annat tillverkning av färdig­linjerat papper.

Färdiga kontors­böcker fanns bara tillgängliga som tyska import­produkter samtidigt som efter­frågan steg i det gryende handels- och industri­samhället. Även i skolorna ökade behoven av skriv­material. Alberts nyskapande idéer och mera ärvda pengar tog firman vidare till en blomstrande industri med stora volymer inbundna kontors­böcker, både i standard­utförande och specialutformat och kompletterande kontor­sutbud.

Hans systematiska marknadsföring gentemot bok- och pappershandlare över hela riket blev en framgångs­faktor och nära samverkan med åter­försäljar­nätet en betydande styrka för Öbergs. Långt fram i tiden höll Öbergs handlarna säkert i handen och styrde dem bort från aktiv konkurrens. 1897 etablerades ett strategiskt viktigt avdelnings­kontor i Stockholm.

Genom det kunde man ge bättre service till betydande kunder. Försäljningen ökade stadigt med nya produkt­kategorier, och medveten lager­hållning krävde åter­kommande utvidgade fabriks­lokaler. Under pompa och ståt invigdes 1901 en stor, helt ny, modern fabrik i Eskilstuna.

J. O. Öberg & Sons Kontorsboksfabrik i Eskilstuna. Längst upp till vänster Joseph Oscar Öberg och till höger hans son, Albert Öberg. Foto ur Sveriges industri – dess stormän och befrämjare, del 2 (1894–1907).

Entré på spelmarknaden

Albert ville fortsätta utveckla Öbergs koncept samtidigt som kvar­varande inhemsk spel­korts­tillverkning höll låg standard. Import­trycket var stort. Efter ingående undersökning med studie­besök i Stralsund och Frankfurt am Main, inköp av utländska special­maskiner och avtal med en tysk kartong­tillverkare, tog Albert 1902 upp kampen om den svenska spel­korts­marknaden.

Framgången kom direkt. Redan 1905 var man störst i Sverige och Öbergs kungar, damer och knektar blev stil­bildande och folkkära. Försök att till och från förnya figurerna med hjälp av kända konstnärer har stött på patrull. “Man spelar helst med gamla bekanta” hette det.

Från starten tillverkades tre olika kort­kvaliteter vilket snabbt utökades till nio. Spel­korten var tacksamma att bygga varumärket kring med hjälp av till exempel butiks­skyltning. Öbergs försåg åter­försäljarna med lockande skylt­material. Trots att spel­korten endast stod för en mindre del av tillverkning och försäljning blev de synonyma med Öbergs. Att korten var svenska framhölls ständigt som en fördel.

Öbergs hade längehaft goda relationer mellan ägare och anställda. Åtskilliga förblev företaget trogna under större delen av sitt yrkes­liv. Många anställda betraktade Albert Öberg som den främste i sin egen krets. På invignings­festen 1901 bar med­arbetarna i triumftåg runt Albert på sina armar.

Men klimatet kom att hårdna. I det sena 1800-talet började svenska arbets­tagare flytta fram positionerna gentemot sina arbets­givare. I Eskilstuna kom de flesta medlemmarna i Bokbindare­förbundets lokal­avdelning från Öbergs. 1905 gick Öbergs med i Svenska Arbets­givare­föreningen.

1908 utbröt en arbetsmarknads­konflikt med 220 av Öbergs anställda lockoutade, inklusive samtliga på spel­korts­avdelningen. Albert tog mycket illa vid sig. I mer än fyra månader låg arbetet nere med kännbar ekonomisk förlust. Stor­strejken 1909 drabbade också Öbergs men inte lika hårt som den året innan.

Öbergs spelkort med de klassiska figurerna. Foto: Alexander Ruas.

Kort i separat  bolag

1890 hade företaget 75 anställda och 1911, då Albert gick ur tiden, var man uppe i 315. Albert efter­träddes som vd av svär­sonen kapten Tore Hugo Bendz som gjort strålande ifrån sig på Stockholms­kontoret. 1913 överlät han Öbergs till holding­bolaget SLT (AB Sveriges Litografiska tryckerier, senare Esselte), blev medlem i SLT:s styrelse och fortsatte som vd för Öbergs.

Verksamheten drevs som ett separat bolag samtidigt som det direkta ägar­skapet övergått i nya händer. 1919 tog spelkortsimporten ny fart sedan stämpel­skatten höjts till 1 kr per lek. Jämte efter­krigs­tidens onormala valuta­förhållande gentemot omvärlden fick detta kort­tillverkarna att vädja till Kungl. Maj:t om import­förbud eller kraftigt höjda tullar.

Öbergs kortlekar tappade mark rejält. I kommunikation med handlarna uppmanade man dem att gynna svensk industri med parollen “Giv arbete åt svensk arbetskraft!”. Först 1930 var man åter på 1918 års nivå. Extra skjuts åt försäljningen gav kontrakts­bridgen som även fick kvinnor att börja spela som förströelse.

Efter många års leveranser till kungahuset utsågs Öbergs 1931 till Kungl. hovleverantör. Samma år tillfördes poker­spelets Joker till alla svenska kortlekar av normal­format. 1940 infördes import­förbud varpå Öbergs blev närmast ensam herre på täppan. 1944 köpte Sveriges befolkning mer än 700 000 kort­lekar. 1954 gick produktionen över 1 miljon kort­lekar och 1983 hade man nått 1,3 miljoner per år. 1930 dök för första gången namnet Esselte Öbergs upp.

Åtskilliga bolags­förändringar skulle följa efter detta. 1968 flyttade huvud­kontoret till Stockholm i samband med att Öbergs slogs samman med Frans Svanström & Co Pappershandels AB.

Fabriken förblev i Eskilstuna. 1985 firades där 140-årsjubileum i Folkets Parks lokal Hjärter Ess. När Esselte-koncernen 1999 flyttade ut tillverkningen av spelkort från Eskilstuna till Belgien tappade staden de sista delarna av AB J. O. Öberg & Son.

Ur Företagshistoria 2021:4

Författare: Eva Ersson Åbom, tidigare medarbetare hos Centrum för Näringslivshistoria med stort intresse för tillverkande svenska företag.

Dela med dig av dina tankar

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.