Ingen svensk stad är mer kosmopolitisk än Göteborg. Här finns landets största hamn och många företag som sysslar med import och export. Stadens historia är präglad av kontakterna över havet. Då Carl von Linné kom till Göteborg 1746 antecknade han:
Götheborg var den täckaste staden i Sveriget. Man såg att handlen var i flor, av utländska skepp, ostindisk handel, folket stötte hit från hela landet. Inbyggarnas mesta diktan och traktan är ställd på handel och seglation.
Holländare och skottar
Göteborg grundades 1621 för att locka holländare, som då var de ledande handelsmännen i Nordeuropa. Under 1700- och 1800-talen blev den skotska invandringen viktig. Familjer som Campbell, Carnegie, Chalmers, Dickson och Hall spelade en viktig roll i stadens ekonomiska och offentliga liv.
Ostindiska kompaniet bildades 1731 av svenska, holländska och brittiska handelsmän. Första skeppet avseglade 1732 och det sista anlöpte Göteborg 1806. Sammanlagt genomfördes 132 expeditioner, de flesta till Kanton i Kina. Sverige exporterade järn, trä, verktyg och vapen som huvudsakligen såldes i den spanska hamnstaden Cádiz där man i stället köpte silver. Från Kina importerades bl.a. porslin, te, siden, pärlemor och möbler. Huvuddelen av importen återexporterades till andra europeiska länder.
Kvar från kompaniet finns i dag ankarsmedja och magasin vid uthamnen i Klippan. Vid Stora hamnkanalen ligger Ostindiska kompaniets kontor och lager (nu Göteborgs stadsmuseum).
Vid Packhuskajen finns många historiska sjöfartsbyggnader, bl.a. Stora tullhuset (1867, nu kasino) samt huvudkontoren för rederierna Transatlantic (1942) och Broströms (1928). Vid Masthuggskajen ligger Amerikahuset (1919), uppfört som verkstads- och lagerbyggnad för Svenska Lloyd men några år senare ombyggt för Svenska Amerika Linien.
1700 fartyg tillverkade
Längs Hisingens stränder mot Göta älv etablerades under 1900-talet ett av världens största varvscentra med Götaverken, Lindholmen, Eriksberg och Arendal. 1975 arbetade 15 000 personer på varven. Över 1 700 fartyg har tillverkats här.
En specialitet var stora oljetankrar, varav många levererades till norska redare. På 1970-talet inträffade den stora varvskrisen när höjda oljepriser kraftigt minskade beställningarna av oljetankrar samtidigt som konkurrensen från Ostasien ökade. Staten gav ett mycket omfattande varvsstöd men tvingades avveckla praktiskt taget hela den svenska varvsrörelsen.
På de fyra varvsområdena finns många byggnader och anläggningar från varven, bl.a. Lindholmens torrdocka (1875) som var Göteborgs första och landets största, samt Eriksbergs docka och 86 m höga bockkran (1969).
Anders Johnson är skriftställare och författare till ett flertal böcker med näringslivshistorisk inriktning, bland annat boken Fånga platsen – guide till Sveriges företagsamma historia. Artikeln är hämtad från Centrum för Näringslivshistorias tidning Företagsminnen 2009:3.
Dela med dig av dina tankar