När Sveriges viktigaste handelspartner Tyskland startar andra världskriget blir det svårt att driva butik. Ransoneringar, ockupationshot och beredskapstjänst påverkar arbetet.
När Tyskland den 1 september 1939 invaderar Polen är andra världskriget ett faktum. Sverige lyckas hålla sig utanför det sex år långa kriget men oron för att bli ockuperade påverkar hela landet. Det svenska försvaret försöker snabbt mobilisera och 400 000 män kallas in till beredskapstjänst.
Att driva livsmedelskedja i krigstid är en balans akt. Landets invånare ska fortfarande försörjas med mat. Leveransgångar och butiker måste hållas i gång. Därför försöker till exempel SV i Stockholm rädda ett flertal handlare från beredskapstjänst och från att behöva stänga sina butiker genom intyg och korrespondens. Överklaganden rörande männen med ”unika kompetenser” når ibland hela vägen upp till konungen.
Mat och livsmedel ransoneras i Sverige under krigsåren och ICA, som fortfarande är i ett uppbyggnadsskede, drabbas hårt. Tilldelningen av produkter står i proportion till importbolagens tidigare handelsvolymer. Även det extra arbetet med att klippa och riva ransoneringskuponger är tidskrävande. Själva ransoneringarna slår till och med mot handlarna som personer. SVs vd John Rudolf Liwendahl begär i början av 1940-talet 30 liter bensin i veckan. Han anför att han har tio minuters gångväg till spårvagnshållplatsen både hemma och vid kontoret och tappar dyrbar tid varje dag om han inte kan åka bil.
Överklagandena där man försökte rädda handlarna från beredskapstjänst nådde ibland hela vägen upp till konungen.
Sveriges långa relation med Tyskland laddar den nya krigssituationen extra. Landet är svenskens populäraste resmål och 80 procent av de svenska företagens export går hit. Hakonbolagets inköps ansvarige Harald Mörck besöker fortfarande i början av 40-talet Tyskland för att medverka på viktiga varumässor. Den senare vd:n skriver reseskildringar från Hamburg och berättar om britternas vedergällning för bombandet av Coventry. Mörck räknar under den första kvällen av bombningar till hundratalet flygplan och anfall som fortsätter i ytterligare en dag.
Tyska Turistbyrån annonserar för det populära resmålet, våren 1938.
På hemmaplan fördes de olika sidorna i svensk livsmedelsnäring närmare varandra – de fackliga organisationerna och handlarorganisationerna. Under det första världskriget hade varuspekulation förekommit, men sammanhållningen förhindra de nu allt sådant. Dessutom kom man överens om att under vissa dagar skänka tio procent av dagskassorna till Finlandshjälpen. En annan insats som ICA deltog i var de tre försvarslånen, där staten lånade pengar av svenska folket för att upprusta försvaret. Detta skedde bland annat på initiativ av köpmannen Oscar Kihlgren i Västerås, sedermera Hakonbolagets och ICAs styrelse ordförande (1957–1976 respektive 1976–1977).
Författare: Anders Landén
Dela med dig av dina tankar