Kvinnliga uppfinnare

När man hör ordet ”uppfinnare” tänker man nog normalt på en man. Det är förvisso sant att de allra flesta uppfinnare är män. Men det har alltid funnits kvinnor som gjort nydanande konstruktioner inom olika områden.

Precis som är fallet med kvinnliga företagare, så finns det i historiska skildringar och i det historiska källmaterialet en underskattning av kvinnornas betydelse som uppfinnare. Många konstruktioner som kvinnor skapat har aldrig registrerats som uppfinningar. Det är nog också betydligt vanligare att män stått bakom patentansökningar för konstruktioner där kvinnor har gjort avgörande insatser än att kvinnor undertecknat patentansökningar för konstruktioner utarbetade av män.

En av de första som i Sverige diskuterade frågan om kvinnliga uppfinnare var Salomon August Andrée. Han är mest känd för sin misslyckade ballongfärd till Nordpolen men var innan dess ingenjör på patentverket och starkt engagerad i kvinnofrågor. Andrée fann att kvinnor stod bakom 1,3 procent av de beviljade patenten 1870-84.

Under perioden 1885-1929 stod kvinnor för 3,7 procent av de beviljade patenten. För perioden 1991-98 var motsvarande siffra 4,3 procent. Hur det såg ut perioden däremellan har inte undersökts.

När kvinnliga uppfinningar presenteras i till exempel skrifter eller utställningar dominerar ofta uppfinningar inom traditionellt kvinnliga områden som vård, omsorg och hushållsarbete. Men svenska kvinnor har fått patent som rör allt från maskingevär till mensskydd. Flera uppfinningar har varit nydanande och kommit till användning över hela världen.

Här är ett axplock av kvinnliga uppfinnare:

Amalia Eriksson i Gränna lanserade polkagrisen 1859. Hon sålde sedan polkagrisar med stor framgång i över 50 år.

Maria Romell grundade Romells Patentbyrå i Stockholm 1889. Hon uppfann bland annat en hudsalva, ett värmeisolerat matkärl samt ett resetui för sysaker.

Erika Aittamaa från byn Lovikka i Norrbotten uppfann Lovikkavanten 1892.

Ninni Kronberg i Rydsgård, Skåne, uppfann 1933 en metod att framställa spraytorkat mjölkpulver, vilket lade grunden till företaget Semper.

Nanna Svartz vid Karolinska Institutet framställde 1940 Salazopyrin, ett läkemedel mot reumatism. Nanna Svartz blev 1938 den första kvinnliga professorn vid ett statligt lärosäte i Sverige.

Greta Nilsson i Älvsbyn, Norrbotten, skapade 1971 världens första djupfrysta smörgås, Renklämman. Denna innovation lade grunden till företaget Polarbröd.

Birgit Johansson, laboratorie- och forskningsingenjör, verksam i det egna företaget Birjoprodukter i Trosa. Hon är en av relativt få kvinnor som lyckats försörja sig som självständig uppfinnare. Birgit Johansson har gjort många uppfinningar med anknytning till båtar. Den första var en båtslip som började produceras 1980.

Monica Dahlstrand, narkossköterska i Karlskrona, konstruerade 1993 en narkosmask för små barn.

Barbro Hjalmarsson, sjuksköterska och vårdlärare i Stockholms läns landsting, uppfann den metod för att mäta sänkan som används över hela världen. 1994 fick hon patent på blodvaggan Triomix.

Anneli Hellström, Trångsviken i Jämtland, inledde 1997 det utvecklingsarbete som resulterade i det nikotinfria snuset Choise. Hon tillverkar i dag flera sorters nikotinfritt snus i företaget Nicofree.

Gunilla Alsiö uppfann det virtuella tangentbordet Senseboard, som minskar belastningsskadorna vid datoranvändning. Hon grundade företaget Senseboard Technologies i Stockholm år 2000. Tangentbordet tilldelades utmärkelsen “bästa nya teknik” vid den stora datormässan Comdex i Las Vegas 2001.

Anna Borgström i Stockholm uppfann en ny kylteknik för elektroniska apparater. Tekniken blev grunden för företaget Aureola Swedish Engineering 2004. Aureolas teknik har vunnit flera priser i innovationstävlingar, bland annat Miljöinnovation 2005, SKAPA Stipendiet och Venture Cup.

Solgun Drevik, produktutvecklare och innovatör på papperskoncernen SCA:s utvecklingsavdelning i Göteborg, är en av världens ledande innovatörer inom området kvinnliga intimhygieprodukter. Hon står bland annat bakom dambindorna Libresse, Invisible och Godnight. Fram till 2010 är hon den kvinnliga, svenska uppfinnare med flest patent. 33 egna och 15 tillsammans med andra.

Laila Ohlgren blev 2009 den första kvinnan som mottog Polhemspriset, ett uppfinnarpris som delats ut sedan 1878. Hon fick priset för sin avgörande insats inom mobiltelefonins utveckling 1979. Laila Ohlgren arbetade då som ingenjör på Televerket och löste ett viktigt problem med uppringningsproceduren i mobiltelenätet. Hennes innovation innebar att man, till skillnad från vad som då var fallet inom den fasta telefonin, först slog numret och sedan tryckte på en uppringningsknapp. Detta ökade kapaciteten i nätet och minskade risken för att samtalet inte kunde kopplas upp. Knappen med den gröna luren användes 2009 av fyra miljarder människor över hela världen.

Många kvinnor har varit verksamma som formgivare och designer inom olika områden. En del av dem har utvecklat nydanande konstruktioner. Det gäller till exempel gymnastikläraren Carin Lindahls sportbh StayInPlace, den grafiska formgivaren Mia Seipels amningströja Boob och konstnären Susanna Arwins teknik för precisionsgjutning i glas.