Kvinnor på bygget – Då & Nu

Det har varit svårt att locka kvinnor till arbeten som hantverkare på byggen. Många försök har gjorts genom åren, men dagens lärlingsutbildning har inneburit ett genombrott.

DÅ:

Fröken pryar i Akalla. Det är huvudnyheten i personaltidningen JMnytt nummer 2, 1975 (JM är i dag en av Nordens ledande projektutvecklare av bostäder och bostadsområden). Att locka kvinnor till typiskt manliga jobb blev en het fråga för många företag under 1970-talet. Men rubriken är faktiskt lite missvisande. Det handlar i stället om att JMs byggarbetsplats i Akalla utanför Stockholm är den första i Sverige som tagit emot en kvinnlig lärare inom ett initiativ från samarbetskommittén ”Arbetsliv–skola”. Eivor Granat var den som fick tillfälle att under 14 dagar prova på hur det var att arbeta på bygge. Syftet med kommitténs arbete var att skapa bättre kontakter mellan skola och arbetsliv, och i förlängningen locka fler att utbilda sig till byggnadsarbetare.

Att locka kvinnor till byggutbildningar och byggjobb visade sig vara en ständigt återkommande fråga. I JMnytt nummer 6, 1989, finns en stort uppslagen artikel där JMs dåvarande vd Sven Larsson belyser problemet:

Det finns för få kvinnor på byggarbetsplatserna. Det kan vara svårt för en kvinna att trivas på en alltför mansdominerad arbetsplats. Vi måste skapa förebilder för flickor som funderar på att bli byggnadsarbetare. Det gör vi enbart genom att lyckas med rekryteringen av kvinnor.

Några kvinnor fanns dock. En av dem var Anna Ånman, då platsingenjör vid JMs bygge i Hägerstenshamnen. Hon hade arbetat med män som jobbat 30 år i byggsvängen, men som aldrig jobbat tillsammans med en kvinna. Anna hade aldrig haft några problem med killarna, men tog upp en sak som negativ: duschproblemet. Byggbodarna var inte byggda för att det skulle fungera med både män och kvinnor.

NU:

En lyckad väg till fler kvinnor i byggbranschen

Över 700 sökande till 10 platser – JMs tradlärlingsprogram för kvinnor har på bara några få år blivit oerhört populärt och eftertraktat. Det är inte så konstigt egentligen. Att arbeta som hantverkare på ett bygge innebär inte bara omväxlande arbetsuppgifter med stort eget ansvar. Det är oftast betydligt bättre betalt och erbjuder bättre arbetstider än traditionella ”kvinnoyrken”.

Det har ändå dröjt en bit in på 2000-talet innan kvinnorna börjat lockas till byggjobben. Men för drygt tre år sedan, år 2017, ville JMs styrelse och vd se en radikal förändring. De satte upp ett ambitiöst mål – att 20 procent av hantverkarna skulle vara kvinnor fram till 2030. Detta mål innebar att JM måste rekrytera 12–14 kvinnor om året. Målet skulle aldrig gå att uppnå om man bara förlitade sig på att rekrytera från gymnasiets byggskolor.

JMs lärlingsutbildning för kvinnor har på bara några år blivit oerhört efterfrågad och uppskattad. Bild ur JMs arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

Lösningen blev att inrätta en egen lärlingsutbildning enbart riktad till kvinnor. Och att dessutom få kvinnor att söka till den. En enkel annons i sociala medier fick större effekt än någon vågat hoppas på. Till det första lärlingsprogrammet kom drygt 90 ansökningar. Av dessa valdes 6 kvinnor ut, med ganska olika bakgrund i utbildning och arbetslivserfarenhet. Vad alla dock var överens om var att de aldrig haft så bra betalt – trots att lärlingslönen under den 3,5 år långa utbildningstiden bara är 65 procent av en heltidslön. Från och med år 2020 är dock lärlingslönen 70 procent. Och efter den betalda utbildningstiden väntar en tillsvidareanställning.

Utbildningen inleds med några dagars introduktion, bland annat i JMs värderingar och uppförandekod. Men redan dag fem är det dags att ge sig ut på byggarbetsplatsen. Varje lärling har en personlig handledare, och får sedan gå bredvid och lära sig av en erfaren arbetskamrat.

Parallellt med det praktiska arbetet på byggarbetsplatsen måste lärlingen dessutom ägna sammanlagt 350 timmar åt teoretiska studier på sin fritid.

Den första årskullen lärlingar placerades i Stockholm, men nu när JM är inne på den fjärde finns kvinnliga lärlingar även i Skåne, Göteborg, Uppsala, Norge och även inom JM Entreprenad.

Bild ur JMs arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

JMs satsning har också uppmärksammats och fått beröm externt. På 2019 års Betonggala fick JM ta emot Tidskriften Betongs jämställdhetspris.

Och kvinnorna har trivts och gärna velat berätta om sina erfarenheter och hur det är att vara kvinna på ett bygge. År 2018 startade några av dem Snickarpodden. Där berättar de om hur dagarna på ett bygge kan gestalta sig, och tar upp frågor som ”måste man äta lunch till frukost” och ”hur är det att vara ensam kvinna i en byggbod?”.

Ja, hur är det nu med byggbodarna? Jo, det är faktiskt samma problem som på 1980-talet. Duscharna och omklädningsmöjligheterna är fortfarande inte anpassade efter att både män och kvinnor ska arbeta på bygget. Men det är troligen bara en tidsfråga. Numera finns en enkel lösning med låsbara dörrar som sätts vid omklädning/dusch så att det går att ha egna bås för kvinnor.

Text: JM firar 75 år, 1945 – 2020, ett extra jubileumsnummer gjort av Centrum för Näringslivshistoria på uppdrag av JM.

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

JM är en av Nordens ledande projektutvecklare av bostäder och bostadsområden. Företaget grundades 1945 som John Mattsons Byggnads AB av byggnadsingenjören John Mattson och har förutom bostäder uppfört landmärken som Wenner-Gren Center och Kulturhuset i Stockholm, men även flera köpcentrum och Kolmårdens djurpark.

Arkivmaterialet som flyttas till Centrum för Näringslivshistoria omfattar ca 35 hyllmeter och innehåller bland annat personal- och kundtidningar, projekthandlingar och pressklipp. Det finns också ett bildarkiv som dokumenterar byggprojekt, händelser och personer ur JM:s historia.

John Mattson Byggnads Aktiebolag grundas. Det första projektet, i samarbete med brodern Einar, färdigställs på Bäckvägen 159–163 i Hägersten.

Dela med dig av dina tankar