Kvinnorna i handeln

Kvinnors möjligheter att självständigt utöva olika yrken och näringar var fram till mitten av 1800-talet mycket begränsade. Av sociala skäl kunde fattiga kvinnor få tillstånd att driva t.ex. vissa former av småhandel som inte ansågs konkurrera med de manliga handlarna. Änkor hade också möjlighet att överta ansvaret för den avlidne makens företag.

1846 ökade kvinnors möjlighet att driva handel och 1864 fick Sverige näringsfrihet för både kvinnor och män. Men gifta kvinnor stod ända till 1921 under makens förmynderskap.

Det har dock genom historien funnits tusentals kvinnor i Sverige som med framgång har drivit företag. De allra flesta företag, inte minst inom handeln, har varit familjeföretag där både män och kvinnor gjort viktiga insatser. Men kvinnornas insatser är till stora delar bortglömda eftersom det var deras make som utåt stod för rörelsen.

En framgångsrik handelskvinna var Anna Margareta Donner som 1751 övertog ansvaret för det Donnerska handelshuset i Visby. Andra exempel är Amalia Eriksson i Gränna som var först med att tillverka polkagrisar för försäljning 1859, danskan Sigrid Schou som öppnade Butterick’s mönsteraffär i Stockholm och Estrid Ericson som grundade inredningsfirman Svenskt Tenn i Stockholm 1924.

Artikeln är hämtad från Handelns historia

Dela med dig av dina tankar