Kvinnornas väg in i trädgårdsbranschen

Trädgårdsnäringen är på uppgång i Sverige och i dag råder det högtryck på utbildningar kopplade till området. Ett nytt näringslivshistoriskt forskningsprojekt kartlägger kvinnornas intåg i branschen.

Inger Olaussons intresse för trädgårdsodling kom tidigt. Hennes pappa var trädgårdsmästare och själv gick hon trädgårdsgymnasium. När hon senare kom till SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) och läste kurser om jordbrukets historia insåg hon att det saknades kunskap om historien kring trädgårdsodling och framför allt trädgårdsnäringens utveckling i Sverige. När hon fick möjlighet att forska själv inriktade hon sig därför mot hortikulturhistoria – ett fält där jordbruks- och trädgårdshistoria överlappar varandra. Resultatet blev avhandlingen En blomstrande marknad som beskriver utvecklingen av handelsträdgårdar i Sverige. I dag arbetar hon på Göteborgs universitet och är för närvarande även knuten till Centrum för Näringslivshistoria som gästforskare.

Hennes senaste forskningsprojekt fokuserar på kvinnornas väg in i trädgårdsbranschen och kommer att utmynna i en bok som Inger skriver tillsammans med trädgårdsantikvarien Boel Nordgren. Den ska ges ut på bokförlaget Arena, preliminärt våren 2023.

‒ I många handelsträdgårdsföretag jobbade mannen och hustrun sida vid sida. Men utåt sett syntes ofta bara mannen, berättar Inger Olausson.

En pionjär inom området var skribenten och odlaren Stina Swartling som drev skolan Espenäs, vilken beskrivs som Sveriges första trädgårdsskola för kvinnor. Hon kom från Värmland men flyttade till Närke där hon startade sin skola 1899. Efter den dök sedan fler utbildningar upp, vilket ledde till att fler kvinnor kom in i yrket och blev mer accepterade. Ingers författarkollega Boel Nordgren tittar på Ida Schmidt som startade en liknande skola i Blekinge.

Till vänster: Inger Olausson forskar om hortikulturhistoria. Foto: Stefan Svensson. Till höger: Stina Swartling porträtterades i Idun nr 15, 1900. Foto: E. Sundewall/KvinnSam, Göteborgs universitetsbibliotek.

‒ Vi vill beskriva kampen för att få till dessa skolor och sätta in dem och deras verksamhet i ett större sammanhang, säger Inger. Under researcharbetet har författarna bland annat läst dagböcker, tagit del av brev och räkenskaper, samt tittat i branschtidningen Viola som grundades 1895. Där finns artiklar som lyfter fram kvinnor i yrket, och det har varit intressant att studera de annonser där man söker kvinnlig arbetskraft och vid vilka tider de blev fler.

‒ Det har varit roligt att studera detta. I andra tidningar var man inte lika positiva till att kvinnor kom in i branschen. I de konditionerade (anställda) trädgårdsmästarnas tidning var de öppet skeptiska till att kvinnor kom in i yrket, och till hur de exempelvis skulle klara av att hantera tungt och smutsigt arbete.

Annons för Stina Swartlings trädgårdskola i Idun nr 9, 1900. Foto: KvinnSam, Göteborgs universitetsbibliotek.

Inger Olausson hoppas att hennes arbete ska göra att fler får upp ögonen för den betydelse trädgårdsnäringen haft i vårt land. Hon tycker att det saknas ett historiskt perspektiv på trädgårdsodling, som innebär att många inte ser den möjlighet som finns att lära av de odlingssystem som funnits här i århundraden.

‒ Jag slås ofta av att mycket av det jag läser om i äldre tidningar har en så hög aktualitet och att tydliga paralleller kan dras till i dag. Grönsakslådor efter säsong kanske känns som något nytt, men det annonserade Stina Swartling om i dagspressen redan under 1900- talets första decennium. Grönsakslådor skickades från hennes odlingar i Närke till kunder i Stockholm. Ett annat exempel är ölfällor för att fånga oönskade sniglar i trädgården, vilket jag läste om i en tidning från 1890-talet. Det kan vi än i dag få tips om i tidningar.

Ur Företagshistoria 2021:4

Författare: Sara Johansson

Dela med dig av dina tankar

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.