I Sverige lever myten om att jämställdhet uppnåtts mellan kvinnor och män först i modern tid. Säg 1921 och de flesta säger kvinnlig rösträtt och lika rättigheter. Men faktum är att det alltid har funnits kvinnor som ärvt och förvaltat förmögenheter och därmed har varit skattskyldiga. Med skattekraven följde i många fall också rösträtt.
När jag började samla material kring kvinnors entreprenörskap blev det snart uppenbart att den politiska diskussionen om jämställdhet hänger samman med att kvinnor har andra förutsättningar än män när det gäller ekonomi och företagande. Kvinnor förväntas arbeta med tjänster och vara anställda, ofta i offentlig sektor, och därmed bygger de inte upp egna förmögenheter. Våra kvinnoförbud lever därför kvar.
Kvinnor är i dag inte företagare i samma grad som män. Det går tre män på varje kvinna som företagare. Andelen företagerskor av alla yrkesverksamma kvinnor har gått ned. Sammanhängande statistik sedan 1750 ger bilden av minskande entreprenörskap, framför allt från 1930-talet. Kvinnor uppmuntras i dag att arbeta inom exempelvis tjänstesektorn, om de nu inte ska utbildas till tekniker och innovatörer. I stället borde vi fråga oss inom vilka områden kvinnor själva vill verka. Var har de nått framgång som entreprenörer? För att få svar får vi gå tillbaka i historien.
Småskaligt företagande
Nationalekonomen Joseph Schumpeter (1883–1950) beskrev i början av sin forskarbana i Theorie der wirtschaftlichen Entwicklung från 1911 det småskaliga, innovativa entreprenörskapet som frodades under hans uppväxt i Centraleuropa. Men sedan nya ekonomiska teorier slagit igenom ändrade han sig och beskrev i Kapitalismus, Sozialismus und Demokratie (1942) en helt annan typ av tillväxt, grundad på storföretagens hegemoni. Vad hände däremellan?
Paul Bairoch förändrade i Economics and world history – myths and paradoxes från 1993 utifrån gedigen forskning många av våra vanföreställningar, exempelvis hur arbetslösheten övervanns på 1930-talet. Efter den stora depressionen 1929 – 30 sökte regeringar nya politiska lösningar. De sökte stabilisera ekonomin genom att skapa efterfrågan inom landet och dra igång hemmamarknadsindustrin som skulle minska arbetslösheten.
Det var inte USA som visade vägen utan Tyskland. Från 1933 kunde den nye rikskanslern sänka arbetslösheten inom industrin på sex år från rekordhöga 44 procent till 3,2 procent 1938. Det skedde via militär upprustning, men också via offentliga arbeten, bostads- och vägbyggen. Viktigt var dock att kunna flytta ut stora grupper av kvinnor och ungdomar bort från arbetsmarknaden – cirka 1 miljon personer eller 3 procent av arbetskraften i industrin. Därmed blev villkoren bättre för dem som var kvar.
Manövern kom att upprepas i andra europeiska länder på 30-talet. Det tyska inflytandet i synen på kvinnor etablerades redan under kejsar Wilhelm II (1859 –1941) som Kinder, Küche und Kirche och blev ett ledmotiv i Tredje riket, dock med slopandet av Kirche. Hemmafruidealet spred sig även till oss; i Sverige skapades en egen profession med stöd av olika institutioner som Hemmens Forskningsinstitut. Kvinnorna omformades till förändringsagenter för hem och hushåll och barnuppfostran – hela tiden beroende av en make och hans ekonomi.
Stordrift och effektivitet var tidens ledmotiv, och ju större företagen blev desto rationellare ansågs de vara. Men i de gamla europeiska samhällena hade tillväxten berott av många små företagare, som Schumpeter hade beskrivit 1911. De företagen var i stor utsträckning drivna av kvinnor.
Tre revolutioner
I sina försök att förklara varför den industriella revolutionen uppstod i nordvästra Europa har många forskare mejslat fram en relativt sammanhållen bild, grundad på studier av brittiska och holländska samhällen från 1600-talet och framåt. Genom min forskning om entreprenörskap har jag kunnat bekräfta att Sverige följde det allmänna mönstret och kan räknas till dåtidens lilla skara av progressiva industrinationer.
Utvecklingen kan indelas i två olika perioder – ”konsumtionsrevolutionen” följd av ”flitens revolution”. Till dessa har jag kunnat belägga ytterligare en period – ”företagandets revolution” i vårt land.
Etablerandet av egna hushåll och småföretagande var en förutsättning. Som Cambridgegruppen visat kom självständiga individer i nordvästra Europa genom sent ingångna äktenskap att före giftermålet ha erfarenhet av anställning och själva ha samlat resurser – för företagande. Från 1600-talets ingång växte ”överkonsumtionen”, lyximport av ostindiska varor. Nya konsumtionsmönster spreds över Europa och även tjänstefolk köpte exempelvis sidenkläder, tobak och fickur.
Därför ökade efterfrågan på pengar, vilket medförde att många började sälja sina arbetsinsatser till företagare mot kontant ersättning. Såväl kvinnor som män, ungdomar som äldre, lät sig enrolleras i fabriker, manufakturer och inom hantverk och handel. Flitens revolution innebar att många fick kunskaper och kapital som gjorde det möjligt att själva starta företag.
Vitala företagarmiljöer
Docent Anne-Marie Lenander Fällström, tidigare chef för Centrum för Näringslivshistoria, har kastat nytt ljus över kvinnors entreprenörskap på 1600-talet genom att specialstudera Örebro. I samma anda har jag lyckats dokumentera över 500 kvinnors företagarinsatser under de 400 år som min studie Kvinnors entreprenörskap omfattar. Det ger en levande bild i tid och rum över vad kvinnor lyckats åstadkomma – även i tider med starkt motstånd som under 1900-talet.
Med lättnader i svensk skrålagstiftning från 1720 ökade gradvis kvinnors rätt att etablera företag. Vid mitten av 1800-talet slog den fulla näringsfriheten igenom i Sverige som kulmen på företagandets revolution. Kvinnor kom att etablera sig inom textil- och konfektion, design och formgivning, inredning, möbelproduktion, företagstjänster (som arbetsförmedling, reklam och juridik), barnomsorg, utbildning, sjukvård, liksom inom det kemiskt tekniska området, livsmedelsproduktion och restaurangbranschen.
Kvinnor har en rik historia av företagande att falla tillbaka på. Den bör lyftas fram för att ge perspektiv till dagens diskussion om kvinnors företag såväl inom välfärds- som RUT-tjänster. Att lyfta fram den är viktigare än att ge pekpinnar.
Företagshistoria 2013:4
Text: Fil.dr Anita du Rietz har bl.a. givit ut Kvinnors entreprenörskap under 400 år.
Dela med dig av dina tankar