Leendet och det personliga intresset säljer varan

Ur Nordiska Kompaniets personaltidning Kompanirullan 1959:1 (årgång 33).

– Det viktigaste ögonblicket i en försälj­ning anser jag vara de första sekunderna, sä­ger herr Erik Nilsson, när vi frågar honom vad han anser vara det väsentligaste för en framgångsrik försäljning. Då skall kunden känna att han är entusiastisk för sin upp­gift och intresserad av att hjälpa just henne personligen.

Hur kan man vara något annat? Finns det någon trevligare sysselsättning än att få sälja vackra varor? Och skall man inte känna sig både glad och ärad över att kunden visar en sitt förtroende. Det är ju svårt för alla att lämna ifrån sig pengar. Man vill ha värden för dem. Men kunden har valt att komma till oss på NK för att hon väntar sig att både varan och försäljaren skall vara något extra.

Hur ofta händer det inte att en kund kom­mer utan att veta vad hon vill ha och inleder samtalet med ett beklagande över att hon blivit bjuden på en stor fest och det är så tråkigt och besvärligt för hon har ju ingen lämplig klänning. Försäljarens uppgift är då att lösa hennes problem så att hon tycker det blir enbart roligt att gå på festen. Kunden skall inte forceras. Verkar hon nervös t. ex. för att bilen står olämpligt parkerad och mi­nuterna går, så händer det att jag föreslår att hon skall komma igen en annan dag, då hon har mer tid. Kunden skall känna att även försäljaren tycker det är ett viktigt beslut som skall fattas och att man vill finna det lämpligaste för henne så hon blir nöjd. Ingen­ting skall hafsas fram.

Bara detta att gå runt med kunden på av­delningen och visa olika tyger kan engagera henne själv så att frågan klarnar. Färgskalan i varusortimentet lyfter och entusiasmerar bå­de kunden och försäljaren. Kvinnor har tack och lov så lätt för att ryckas med av sådant som de tycker om. Då kan de resonera bort synpunkter, som de från början kanske tyckte var väsentliga. Man skall dock inte locka kunden bort från hennes linje, det hämmar sig. Men man skall försöka finna vad som är hennes typ, inte bara vad som går till ögon, hy och hår utan också passar hennes psyke. Man måste själv vinna slidan säkerhet, att när kunden frågar ”Har jag gjort rätt nu, när jag tagit det här tyget”, så skall man vara ab­solut övertygad själv om att hon gjort det. Då övertygar man också henne definitivt.

– Om det kommer en kund, som är sur och kantig, hur går det då med glädjen och entusiasmen?

– Det är bara att inte låtsas om det. Man får i varje fall absolut inte låta kunden märka att man tycker hon är sur. Om man bara för­söker vara lika vänlig och intresserad som vanligt, så brukar kunden ryckas med. Man måste komma ihåg att det kan vara precis som för en själv – bekymmer som gnager. Men man måste hjälpa till att skjuta undan dem och det gör man bäst genom att koncentrera sig på den uppgift man har framför sig.

För en försäljare är det helt enkelt en plikt att koppla ifrån de egna problemen på ar­betstiden. Det finns många vardagens hjältar i det tysta här på NK, som har det bekym­mersamt på olika vis, men som har förmågan att skjuta dem ifrån sig i arbetet. Det är nöd­vändigt. Jag kan ju inte förbättra min egen sak genom att grubbla på den i arbetet men jag kan stjälpa för mig själv genom att ska­pa en olustig miljö omkring mig. Koncen­tration på arbetet är dessutom en hjälp ur egna bekymmer, det vet jag av erfarenhet.

Att försöka se glad och intresserad ut för vanligen med sig att man också blir det. Och det är roligt att sälja.

Artikel ur Nordiska Kompaniets personaltidning Kompanirullan 1959:1 (årgång 33).