Limpa med lång hållbarhet

En mjuk, färsk skiva Skogaholmslimpa med smör och ost … Har vi inte alla någon gång ätit just denna macka till vårt frukostkaffe? En macka med lång historia.

Morgontrötta svenskar har sedan 1926 försetts med detta numera klassiska matbröd. Och det verkar vara här för att stanna. På sin 80-års dag, 2006, var Skogaholmslimpan inte bara Sveriges mest populära bröd, utan också landets fjärde mest sålda livsmedel. 55 000 limpor bakas dagligen av Bageri Skogaholm.

Och trots sin aktningsvärda ålder följer Skogaholmslimpan i allra högsta grad med i tiden. När limpan fyllde 80 år blev den också nyttigare. Mer fibrer och sänkt sockerhalt gav brödet en nyckelhålsmärkning. Redan året innan, 2005, hade man tagit bort den lilla del härdat fett som fanns i limpan. En annan anpassning för att möta dagens krav är att alla Skogaholmslimpor numera är skivade.

Samma recept och smak, nästan

Annars är receptet och smaken i stort sett oförändrad från den dagen då makarna Knut och Greta Eriksson slog upp dörrarna till sitt bageri i Eskilstuna 1926. Rörelsen döptes först till Knut Erikssons Finbageri, men fick ganska snart namnet Skogaholms bageri efter gården där bageriet låg. Skogaholms delikatesslimpa var bara en av flertalet bageriprodukter. År 1945 hade företaget växt ur sina lokaler på gården och det första storbageriet stod färdigt, även det i Eskilstuna.

År 1978 blev den populära limpan en del av bondekooperativa Lantmännen, då Kungsörnen förvärvade Skogaholms bageri. I början på 1980-talet skedde en strukturomvandling och 1984 blev Lantmännen-ägda Cerealia moderbolag till både Kungsörnen AB och Skogaholms Bröd som det då hette.

Stark expansion

Förvärvet innebar starten på en ny, stark expansion för Skogaholms. Ytterligare bagerier inlemmades i Skogaholm-koncernen, bland annat flera danska bagerier. Utökningen skedde också till stor del inom fast food-området. Korv- och hamburgerbröd var en växande marknad och 1994 investerades i en helt ny produktionslinje i Polen för fast food-bröden.

Kakor, kaffebröd och skorpor, limpor, lussebullar, korvbröd, formbröd, grovt bröd, limpor och vörtbröd … Vid 2003 hade Skogaholms Bröd som mest 900 bageriprodukter i sitt sortiment. Samtidigt skedde stora strukturförändringar i hela brödbranschen – konkurrensen hårdnade och många andra bagerier tvingades lägga ned.

Från 900 till 90 produkter

År 2003 gjorde Skogaholms bröd en make-over. Varumärkesstrateger anlitades och en satsning på marknadsföring och produktutveckling inleddes. Skogaholms bröd bytte namn till Bageri Skogaholm. Förpackningarna fick ny design och de omkring 900 produkterna bantades ned till cirka 90 stycken. Samtidigt ersattes namnet Skogaholms delikatesslimpa med det alla kallade den: Skogaholmslimpan.

Våren 2004 gav man sig in på ett helt nytt område och gav ut schlager-cd:n ”Kungen av bröd” – och givetvis syftade man på Skogaholmslimpan som funnits ”på topplistan sedan 1926”, som det hette i marknadsföringen.

Nu finländsk limpa

Bageribranschen brottades med en stor överkapacitet även under 2005 och 2006, och till och med det gamla anrika Eskilstunabageriet hotades av nedläggning, men klarade sig då Hägerstensbageriet i stället lades ned.

Hösten 2008 såldes Lantmännen färskbröd och därmed varumärket Skogaholm till finländska Fazer. Så nu är Skogaholmslimpan finländsk, men tillverkningen fortsätter i Sverige, bland annat i Eskilstuna. ”Bageri Skogaholm” är idag en varumärkesserie inom Fazer Bageri AB.

Trots tidvis tuffa tider har flaggskeppet Skogaholmslimpan fortsatt att vara en storsäljare. Kundanpassning och hälsoinriktning har lönat sig. Anpassningen till dagens trender är en viktig del i produktutvecklingen samtidigt som den nya varumärkesstrategin går ut på att anknyta bakåt i tiden – till det gamla, äkta bageriet med ansvar och engagemang i produkterna. Helt enkelt tillbaka till 1926, då det ursprungliga finbageriet grundades av Knut och Greta Eriksson.

Författare: Katarina Willers

Katarina Willers är frilansjournalist med förflutet även som informatör. Svensk företagshistoria är ett av hennes specialområden. Artikeln är hämtad från Centrum för Näringslivshistorias tidning Företagsminnen 2009:5.

Dela med dig av dina tankar