Mannen som skapade Barnängen

Allt började med ett nytt bläck. När grosshandlare Holmström såg möjligheterna, och sortimentet breddades med tvål och parfym, lades grunden för ett stycke svensk företagshistoria. Men vem var han egentligen?

För innovatören J.F. Ögren kom grosshandlaren John Wilhelm Holmström som en räddare i nöden. Ögren som, förutom sin syssla som kamrer på en vävfabrik, gillade att experimentera hade kommit på ett väldigt bra skriv- och kopiebläck. Men han hade svårt att få fart på verksamheten. Den lilla firma som startats för att tillverka och sälja bläcket fick snart ekonomiska problem och allt höll på att rinna ut i rännstenen. Det var då grosshandlaren Johan Wilhelm Holmström kom in i bilden. Han trodde på idén, skaffade friskt kapital och tillsammans hade de båda herrarna snart startat en ny firma för att få ut produkten till de breda massorna. Då var året 1868. Fabriken förlades till Södermalm i Stockholm och verksamheten skulle så småningom bli Barnängen med hela svenska folket.

Grosshandlare Johan Wilhelm Holmström föddes i Kristinehamn strax före jul år 1832. Han var en dåtida ”doer”, en handlingens man. Rejäl men samtidigt mångsidig. Då och då fyllde han sällskapsrummen med sin barytonröst och sjöng för sina affärsbekanta. Han förde sig väl även i akademiska kretsar. I vissa brev ur hans privata korrespondens kallas han Willy.

Han har beskrivits som en typisk representant för den gamla köpmanskåren. I Stockholm fick entreprenörssjälen i Holmström fullt spelrum och han var inte rädd för att ta i från grunden, vilket krävs för att starta företag.

Bildkälla: Wikimedia Commons.

Verksamheten i Barnängens första fabrik i den Tottieska malmgården på Bondegatan (som i dag finns bevarad på Skansen i Stockholm) bedrevs i början under väldigt enkla förhållanden. Tillverkningen av blanksvärta, tvål, Eau de Cologne och även tandpulver gjordes för hand. Bläcket tappades på flaskor, tandpulvret maldes och siktades fram av snäckskal. Tvålen kokades ihop över öppen eld. I början hade man endast en dragkärra för att forsla iväg sina produkter, men efter några år köpte man hästar som kunde dra kärrorna. Den ena hästen användes för varutransporter och den andra spändes för Holmströms egen droska.

En stor humanist

På många sätt var Johan Wilhelm Holmström före sin tid, inte bara på produktområdet. Han månade om personalen på ett för den tiden ovanligt humant sätt. Han kunde vara sträng när det krävdes, men bakom det voluminösa skägget och den lite barska uppsynen fanns en stor humanist som faderslikt månade om sina medarbetare.

Så tidigt som 1870 fick personalen tillgång till fri medicin och läkarvård. Och den andan verkar ha levt kvar, på ett långt modernare plakat med ordningsregler kan man läsa: ”för upprätthållande av ordning och god anda skall av samtliga på arbetsplatsen iakttagas ett humant och värdigt uppträdande”. Under en annan punkt kan man även läsa att: ”Arbetaren skall vara nykter och ärlig”. Överhuvudtaget verkar Holmström haft en inbyggd medkänsla för fattiga och sjuka.

Interiören från Barnängens tekniska fabrik. Foto av Axel Rydin från 1894 Stadsmuseet/ Wikimedia Commons.

Klimatet som skapades av Holmström på Barnängen-fabriken kom att leva vidare även efter hans död, sommaren 1886. I arkiven finns till exempel korrespondens mellan arbetstagarna och arbetsledningen där personalen 1903 på ett välargumenterat sätt anhåller om lika löneförhöjning för samtliga till tio kronor per vecka. Och 1905 vill man gärna sluta två timmar tidigare på lördagarna, klockan tre istället för fem. Ledningen svarar med ett bud; vissa perioder och dagar arbetar man mer och andra mindre. Av handlingarna att döma har man kommit väl överens.

Unikt arbetsklimat

Det unika är själva klimatet på arbetsplatsen, att det finns en pågående dialog mellan anställda och ledning. På många av dåtidens företag hade antagligen inte ens frågan kommit upp. I dag lever den så kallade Fritidsklubben kvar på Barnängen, som anordnar aktiviteter och fester. Ägaren Henkel har även hållit liv i traditionen att ha en fortlöpande dialog mellan ledning och medarbetare.

Under 1870-talet utvecklades verksamheten och maskinparken moderniserades. I en annons i Ny illustrerad tidning år 1875 kan man läsa att produkterna omfattade alltifrån parfymer och raktvålar till Chloromelanbläck för värdepapper. Holmström gillade att resa och åkte själv på många affärsresor runt om i landet, Uppsala lär ha varit en av favoritstäderna.

Produkterna som togs fram vid Barnängens tekniska fabrik fick ta emot en rad priser och utmärkelser, bland annat vid utställningar i London (1871) samt i Köpenhamn och Moskva (1872). Under 1880-talet utökades företaget med filialer i S:t Petersburg, Kristiania och Köpenhamn.

Zoologisk trädgård …

Vid sidan av arbetet hade Johan Wilhelm Holmström en rad fritidsintressen. Han gillade segelsport, jakt och fiske. I den prunkande Barnängsparken inrättades en zoologisk trädgård med levande björnar, rävar, påfåglar och falkar. Björnen verkar ha varit djuret framför andra. Björnen symboliserade kanske inte god hygien, men styrka, och det gillade Holmström som gjorde björnen till företagets symbol. Björnen finns till och med på Wilhelms och hustrun Emmas färdigtryckta inbjudningskort för middagar och andra högtidstillfällen.

En av alla de reklambilder som gjort reklam för Barnängens Barntvål, okänt år. Ur Henkel Nordens arkivdeposition hos Centrum för Näringslivshistoria.

… med badrum för björnen

Den första björnen i parken fick en specialbur med badrum och sängkammare! Om det gjorde björnen särskilt vildsint eller inte avslöjar inte historiehandlingarna, men den fick till slut avlivas och slutade istället som uppstoppad modell i Barnängens egen butik på Västerlånggatan i Gamla stan. Fler björnar skaffades, men alla slutade på samma sätt – de blev uppstoppade modeller till utställningar och andra sammanhang. Holmström skänkte även vid ett tillfälle en bur med örnar till företaget Hagenbeck utanför Hamburg.

”För den som hjärta har”

Barnängen drevs som familjeföretag från 1885 fram till 1917. När Wilhelm avled stod de båda sönerna Erik och Nils redo att ta över och mågen Axel Backman utsågs till disponent. Och kanske skänktes Johan Wilhelm Holmström mer än en tanke under företagsledningens årliga surströmmingsgille på Mosebacke restaurang 1906, när de samlade deltagarna stämde upp i en sång med texten: ”Skål för den som hjärta har, skål för den som redligt tänker. Skål för den som aldrig vänskap kränker. Den skålen vi i botten tar”

Ur Företagshistoria 2008:4

Text: Nicolas Jändel är frilansjournalist. Han har skrivit artiklar åt så gott som samtliga av Sveriges stora tidningar och magasin. Inriktningen är på reportagejournalistik.

– – – – – – – – – – – –

Barnängen i korthet

1868: Första fabriken anläggs i den Tottieska Malmgården på Södermalm i Stockholm. Där tillverkades bläck, blanksvärta och Eau de Cologne. (Byggnaden finns idag bevarad på Skansen i Stockholm.)

1873: Barnängen ser behovet av rengöringsprodukter i hemmen växa och man börjar tillverka tvål. Andra nyheter i sortimentet var tandpulver, vanillinsocker och bakpulver.

1888: Tvålsortimentet växer och Barnängen har till slut 88 olika sorter, varav den kanske mest kända är Savon de l´Exposition som senare visades upp vid Stockholmsutställningen 1897. 1930: Barnängens tekniska fabrik flyttar till det nya industriområdet i Alvik.

1962: Den nya Shantungskolan i Alvik invigs, där kvinnor i alla åldrar undervisas i modern skönhetsvård. Det fanns också mer yrkesinriktade kurser för flygvärdinnor och mannekänger.

1964: Konkurrenten Henrik Gahns AB i Uppsala köps upp och deras tillsammans 1 300 artiklar ses över och kokas ner till färre än hälften.

1970: Barnängenklubben bildas, med syfte att verka för en meningsfull fritid och att öka trivseln och sammanhållningen bland personalen. 1983: Den nya fabriken på Ekerö invigs av kungen och drottningen, snart flyttar även tvåltillverkningen hit och verksamheten i Alvik upphör helt.

1992: Barnängen köps upp av tyska koncernen Henkel men fortsätter tillverkningen från fabriken på Ekerö. I dag ligger fokus på kroppsvårdsprodukter för vuxna tillsammans med en omfattande produktserie för barn.

Barnängen hade många olika varumärkesserier, men barnserien som gick i vitt är den som präglat Barnängenprodukters formgivning fram till idag. Bild ur Henkel Nordens arkivdeposition hos Centrum för Näringslivshistoria