”Det var Sveriges mest bespottade spelhall och sågs som en symbol för ondskan” så beskriver Ludde Nordenskjöld samtidens syn på arkadspelshallen Alexander Lucas i Stockholm. Nu har han skrivit en bok om arkadspelen som kom, spelades och förbjöds.
I en intervju med Stockholm Direkt berättar Nordenskjöld om hur allt började med Pong 1973, det första arkadspelet som lanserades i Sverige. Det var dock först ett år senare 1974 när spelfföretaget Cherry tog kontakt med Atari om att lansera bilspelet Gran Track 10 som intresset för spelen ökade explosionsartat. Under resten av 70-talet var så kallade ”förströelsespel”, alltså spel utan pengavinst, extremt populärt bland ungdomar.
Själva spelen kom från USA och Japan men träkabinetten som innehöll spelen byggdes här i Sverige. Enligt Nordenskjöld fanns det runt 100 företag som sysslade med arkadspel på olika sätt – från Cherry som hade ett 50 tal kontor runt om i landet till andra mindre.
Redan från början kritiserades de svenska ungdomarnas nya hobby. Och det blev inte bättre när de vuxna inte förstod skillnaden mellan arkadspel – stora apparater med tv-spel samlade i särskilda spelhallar- och enarmade banditer. De sistnämnda förbjöds redan 1979 och ledde till att ett flertal krogar lades ner då inkomsten från spelmaskinerna var så pass viktig för verksamheten.
Nu började en storm av moralpanik drabba spelhallarna. I media skrev man att spelhallarna drog till sig pedofiler och att barn tvingades sälja sina kroppar eller göra inbrott för att finansiera spelberoendet. Och hur nyttigt var det egentligen att hänga i en mörk hall hela dagarna?
– Journalisterna bedrev ren kampanjjournalistik mot spelen. Det hjälpte inte att det kom från USA och att det i 70-talets proggiga Sverige sågs som kapitalistiskt. Media målade upp bilden av cigarrökande gubbar som åkte limmo och skodde sig på utsatta barn, berättar Ludde Nordenskjöld till Stocholm Direkt.
När sedan den centerpartistiska kommunministern Karl Boo gav sig ut för att besöka vad man kallade för ”Stockholms destruktiva ungdomsmiljöer” tillsammans med ett stort pressuppbåd gjorde inte det saken bättre.
Alexander Lucas, den beryktade och bespottade spelhallen i Hötorgets tunnelbana i Stockholm blev det första stoppet. Eftersom spelhallen låg i tunnelbanan drog den till sig alla möjliga människor och sågs som en väldigt dålig miljö för ungdomar så gick ministerns besök lugnt till. Värre blev under besöket på Biljard pool-room på Skånegatan 57, när ministern och pressuppbådet började undersöka arkadspelen så släktes plötsligt ljuset och personalen skrek att de skulle ”märka” politikern. Man sparkade mot besökarna, förstörde en kamera och en journalist tvingades att lämna ifrån sig sin film. Förmodligen pågick det någon kriminell aktivitet i lokalen. Men arkadspelen fick ta smällen.
En förståeligt uppskakad Karl Boo begav sig tillbaka till departementet och började skissa på vad som kom att kallas för flipperlagen. Lagen om om anordnande av visst automatspel som den egentligen infördes 1982 och krossade hela arkadspelsindustrin eftersom den förordade att de inte längre fick vara huvudnäring och spelhallarna försvann. Lagen finns kvar än idag och sköts av Lotteriinspektionen.
Efter lagen dök arkadspelen istället upp på lokala pizzerior, videobutiker och simhallar. Men till slut hann de billiga konsolerna ikapp teknologin och grafiken blev lika bra hemma. Pizzeriorna upptäckte att det finns mer pengar i en Jack Vegas-apparat och mot slutet av 90-talet var de helt borta. Idag är arkadspelen ett samlarområde där de mest eftertraktade som Spaceinvaders och Pac-Man kan kosta upp till 15 000 kronor.
Dela med dig av dina tankar