När IKEA åkte till Mallorca

I IKEA:s barndom bjöd Ingvar Kamprad personalen på utlandssemestrar. Under dessa gemensamma resor, för många den första utlandsresan, utvecklades mycket av den sammanhållning och speciella IKEA-anda, som sedan så starkt bidragit till företagets enorma framgång.

”Småländsk möbelhandlare bjuder hela sin firma (72 pers.) på Spanienresa.” Så stod det att läsa i Aftonbladet 6 juni 1957. Möbelhandlaren var ingen mindre än Ingvar Kamprad och firman, som då inte hade mer än 70-talet anställda, naturligtvis IKEA i Älmhult. IKEA präglas alltsedan starten av en mycket stark företagskultur och gemensamhetskänsla. Inom företaget talas det inte bara om IKEA-andan, utan t.o.m. om IKEA-familjen. Det var således helt i linje med detta som Ingvar Kamprad tyckte att en gemensam ”familjeresa”, att åka med hela personalen till södern, var en god idé.

Det var också en utarbetad skara smålänningar som kunde behöva lite sol. Affärerna gick bra i slutet av 1950-talet och företaget expanderade i rekordfart, med mycket övertidsarbete även nattetid – särskilt inför jul. Ingvar Kamprad insåg att han hållit igen på lönerna, alltid lika kostnadsmedveten som han var, och att personalen gjort sig förtjänt av något extra.

Kladdpengar

Dag Severinsson är art director och arbetar numera med kultur och historia på IKEA Communications AB, som framställer världens alla IKEA-kataloger. Han har varit verksam på IKEA ända sedan november 1957. Dag kom inte med till Mallorca, men IKEA-resorna fortsatte i flera år och han deltog i alla de följande årens färder. Han berättar att IKEA inte bara stod för resan, övernattningen och måltiderna, utan att man t.o.m. fick ”kladdpengar” d.v.s. fickpengar.

– Vi är ju smålänningar, konstaterar han, så även om det inte var så mycket pengar, så var det flera som klarade sig helt på detta och inte behövde lägga ut ett öre själva under de två veckorna.

När första resan gjordes befann sig flygchartern i sin linda, men Kamprad var tidigt ute, här som med så mycket annat. IKEA flög från Bulltofta i Malmö, som snart också blev navet för den tidiga charterindustrin. Vid denna tid var det naturligtvis propellerplan det rörde sig om. Det allra första civila jetplanet hade visserligen tagits i bruk i England sex år tidigare, men det skulle dröja innan de blev vanligt förekommande.

Nyupptäckt paradis

Ingen av IKEA:s personal som 1957 bjöds till Mallorca hade varit där tidigare. Det var då ännu inget stort semestermål utan ett nyupptäckt paradis. Enligt Ingvar Kamprad själv, som uttalade sig i Aftonbladet, var det ”Den skönaste platsen man kan koppla av på. Medelhavet, värme och sol och åter sol”. Just den platsen ville han att hans personal skulle få uppleva under två veckor.

Även respektive (om man var gift eller förlovad) fick komma med på resan. För dem sponsrade IKEA en liten del av kostnaden, men man vore inte IKEA om man inte sett till att förhandla till sig ett mycket bra pris på resa och övernattning för alla.

Det gick inte att stänga ner företaget under hela 14 dagar, så man delade in de anställda i två grupper. Den ena flög ner och tog tåg tillbaks, medan de som tagit tåget dit åkte tillbaks med det vändande planet. Under tågfärden passade de även på att se Barcelona och Paris.

Sophia Loren i Bryssel

Under flera år genomfördes sedan liknande resor. Den andra resan med IKEA-familjen gick 1958 till Världsutställningen i Bryssel. Då hade det första riktiga varuhuset, det i Älmhult, öppnats, så den sammanlagda personalen hade ökat med ett 50-tal personer.

Dag Severinsson var bara femton år och det var en stor upplevelse.

– Många av de anställda hade absolut inte varit utanför Sverige tidigare. Några hade bara varit i Malmö och Stock­holm – kanske i Danmark. Det var väldigt stort. Kan Du tänka Dig att Stockholmstidningarna skrev stora rubriker om det här lilla smålandsföretaget?

En sak Dag minns, som förvånade honom i Belgien, var bilarnas tillstånd.

– Vid denna tid fanns det inget krav på körkort i Belgien, alla fick köra och bilarna såg verkligen ut därefter …

Men, den i särklass största upplevelsen för honom var mötet med en idol:

– Inne på mässområdet fick man inte köra bil utan besökarna skjutsades med flakmopeder på vilka två fåtöljer var fastsatta i flaket. När jag var vid Atomium [Den märkliga atomformade byggnad som skapades till världsutställningen.] kom dock en svart limousin körande. En kvinna steg ur och jag bara gapade – för det var Sophia Loren. För en femtonåring var det så att man blev knäsvag.

Lyxiga hotell var dock inget för den kostnadsmedvetna IKEA-familjen utan övernattningen i Bryssel skedde i en idrottshall. Vid senare resor inkvarterades man bl.a. i vandrarhem.

Det var på Capri vi mötte varandra

Senare genomfördes resor till bl.a. Berlin och Italien. Resorna finansierades genom den 1957 instiftade IKEA:s personalklubb.

Under den första Italien-resan 1960 såg man Rom, Neapel, Pompeji, Blå Grottan och Axel Munthes San Michele på Capri. Och nog var Ingvar Kamprad glad över att ha ordnat dessa resor, för det var på San Michele han mötte den svenska lärarinna, som kom att bli hans hustru.

Naturligtvis besökte man en del sevärd­heter tillsammans under resorna, men det var inget digert program.

– Det var ingen studieresa, utan helt och hållet semester. Vi drack lite öl och vin, hade roligt, badade, shoppade och umgicks, berättar Dag Severinsson nöjt.

Före resorna hade man planeringsträffar, där man satt och bläddrade i resebroschyrer och efteråt träffades man någon kväll över en bit mat i IKEA:s restaurang, tittade på varandras foton och berättade reseminnen.

Lysande utveckling

Resorna gjorde stämningen på jobbet ännu bättre och den anda, som bl.a. skapades på dessa resor, har varit en av hemligheterna bakom företagets ständiga framgångar.

– Detta har Ingvar fått mycket nytta av. Det var där som vi verkligen blev till IKEA familjen. Vi brydde oss om varandra – och vi hade roligt som fasen!

Artikeln från 1957 om Mallorca­resan var första gången IKEA uppmärksammades stort i rikspressen – men knappast den sista. Där nämns att ”fir­man” inte bara har vuxit snabbt, utan fortsätter att växa. Ingen felaktig iakttagelse med tanke på att IKEA-kon­cernen idag har långt över 100 000 anställda.

Ur Företagshistoria 2007:2

Text: Edward Blom tidigare chef, särskilda projekt vid Centrum för Näringslivshistoria och ”Företagsminnens” (i dag Företagshistorias) redaktör. Handel hör till hans specialområden och han har bl.a. arbetat med IKEA:s historia.