När Olsson och Rosenlund byggde i Bromma

”Men kan du begripa varför dessa herrar Olsson och Rosenlund lägger sig till med så mycket egendomar. De har nu nyligen köpt en egendom i Nyköpingstrakten för 80000 kronor.”

Citatet ovan är ur ett brev av Axel Rosenlunds syster till en släkting, på hösten 1899. (Brevet finns bevarat i avskrift hos Centrum för Näringslivshistoria.) Herrarna var Axel Rosenlund, född 1843, och hans yngre kompanjon Johan Olsson, född 1858. Axel hade börjat sin karriär genom att köpa in sig i en kvarn och en såg samt starta ett tegelbruk i Heby. 1882 bildade han bolag med Johan Olsson, bondson från trakten. Bolaget omvandlades snart till handelsbolaget Olsson & Rosenlund som under 1900-talet skulle köpa upp mark, stycka tomter och bygga hus, runt om i Stockkholmstrakten. ”Trä, tegel och tomter”, firmans reklam, blev snart en välkänd slogan.

Olsson & Rosenlunds verksamhet i Stockholmstrakten inleddes i Tyresö på 1880-talet, där de skaffade avverkningsrätt på 50 000 träd i Vendelsöskogen, och det uppsågade virket såldes främst till Stockholm, där byggruschen var i full gång.

År 1894 köpte Olsson & Rosenlund Hägerstens gård i Brännkyrka, söder om Stockholm. Där uppfördes ett sågverk med hyvleri och så småningom också en snickerifabrik och ett tegelbruk. Från sin hamn vid Mälaren kunde firman leverera trävaror och övrigt byggmaterial på egna pråmar och skutor till Stockholm med omgivningar, som t.ex. till Brommalandet. Företaget öppnade också en brädgård år 1895 vid Kungsbron inne i Stockholm.

Åkeshovs slott köps in

Axel Rosenlund och Johan Olsson fortsatte att köpa upp mark och egendomar. 1901 övertalade de sin vän och yrkesbroder Fredrik Pettersson, att köpa egendomen Åkeshov i Bromma, som var till salu. De trodde sig förstå att det fanns planer på att exploatera området. De ville att Pettersson skulle gå in som bulvan för köpet, så att inte priset skulle pressas upp. Fredrik Pettersson hade blivit rik på att hugga och sälja ved till stockholmarna och var egentligen endast intresserad av skogen. Med sin religiösa övertygelse ansåg han tomtspekulationer vara både ohederliga och ogudaktiga. Sent i december 1901 gick Olsson & Rosenlund enligt uppgörelsen in som delägare. Köpeskillingen för hälften av egendomen med ”underlydande gårdar och inventarier” blev 150 000 kronor.

Redan 1904 såldes dock Åkeshov till Stockholms stad, som det året köpte stora markområden utanför tullarna (Enskede och Bromma) för att lösa en besvärlig bostadssituation. Egen­domen ingick i det som dåtida tidningspress kallade ”det stora jordförvärfvet” och skulle några decennier senare bli stads­delarna Nockeby, Höglandet och Olovs­lund i Bromma. Fredrik Pettersson hade länge velat sälja, och kompanjonerna hade insett att det skulle krävas alltför stora investeringar att kunna sälja tomter på den gamla jordbruksmarken. Skogen, som redan var avverkad, hade ändå givit stora förtjänster.

Attraktiv strand­remsa

Olsson & Rosenlund behöll dock strandremsan vid Mälaren, mellan Nockebybron och nuvarande Ålstensvarvet. En stadsplan hade genomförts 1902 och tomtförsäljningen hade kommit igång året därpå. Över tvåhundra tomter skulle säljas och bebyggas under de närmaste decennierna. Firman ordnade lån och byggde husen, mest enkla sommarvillor. De flesta av dessa är numera rivna och ersatta av exklusiva, arkitektritade villor, flerfamiljshus och radhus. Området är attraktivt och därmed tättbebyggt. Ett fåtal ursprungliga hus finns kvar, bl. a. nära Nockebybron.

Några av de första som köpte tomt 1903 var målarmästaren Pehr Svensson och skräddaren Lorents Lagergren. Uppmätning av tomterna skedde samma vår och två identiska hus på 120 kvadratmeter uppfördes 1910. Målarmästarens hus byggdes till med en våning 1929, skräddarens hus står kvar i oförändrat skick. Enligt bevarad köpehandling betalade Pehr Svensson 2 181 kronor och 30 öre för sin tomt på närmare tvåtusen kvadratmeter. Han betalade 181:30 kronor kontant, resten med 5 % ränta och 3 % amortering. Svensson betalade sina räntor och avgifter punktligt i många år.

För barberaren Carl Gustaf Berndt, som köpte en mindre tomt, gick det betydligt sämre. Olsson & Rosenlund uppförde enligt kontrakt ett mindre sommarhus ”utan innerfönster och kakelugn samt utan fönsterbågar i verandorna” för ett överenskommet pris på 3 250 kronor. Huset blev klart i juni 1904. 20 % av summan skulle betalas kontant, resterande del enligt en amorteringsplan med tomten som säkerhet. Barberaren fick dock svårt med amorteringarna, huset brann ner, barberaren gick i konkurs och tomten såldes på auktion.

Inte bara sommarhus

Samtidigt med tomtavstyckningen började Olsson & Rosenlund också anlägga den blivande Grönviksvägen genom området. Många utbetalningar för arbete gjordes bl.a. till en grundläggare E. Carlsson som tillhörde traktens urinvånare. (I området hade det tidigare bott övervintrande skeppare med sina skutor och familjer som drev tvätterier.) De bevarade räkenskaperna speglar firmans mångsidiga verksamhet. Man transporterade sand och grus till vägarna; murtegel till husgrunderna; byggmaterial och inredningar, som spisar och kakelugnar, till husen, allt med pråmarna från hamnen i Hägersten. Olsson & Rosenlund var inblandade i det mesta, som att gräva grunder och diken; bygga och tjära bryggor; uppföra badhus; reparera äldre hus och laga gamla tak.

För att detta lilla samhälle, kallat Grönvik mot Ålstenshållet och Källviken närmare bron, skulle fun­gera väl såg Olsson & Rosenlund också till att det fanns en handelsbod för både mjölk och övriga livsmedel. Huset, som uppfördes 1908 i hörnet Grönviksvägen och Nockeby Backe, fungerade som butik in på 1950-talet. Firman förmedlade även en stor tomt till C.J. Larsson som startade Nockeby Tvättinrättning nära bron. Första avbetalningen på en tomt gjordes 1910 och en tvätteribyggnad stod klar 1912. Nockebytvätten skulle så småningom få stor betydelse för det framväxande villaområdets alla husmödrar, som här kunde få hjälp med veckotvätten.

Monteringsfärdiga

Knivstahus Olsson & Rosenlund var också indirekt inblandat i leveranser av monteringsfärdiga småstugor, som 1927 uppfördes i stadsdelen Olovslund. Tillsammans med yngre släktingar hade de kring sekelskiftet 1900 startat Knivsta Såg. Detta var startpunkten till Lundqvist & Huddéns Tegel- och trävaruaktiebolag som på 1920-talet hade börjat tillverka monteringsfärdiga hus. Med sina Knivsta-hus var de en av leverantörerna till områdets egnahemsbyggare.

Epilog

Olsson & Rosenlund kom under de följande decennierna att fortsätta såväl med produktion och handel med byggmaterial som med markexploatering. På 1950-och 60-talen var man bl.a. inblandade i bygget av Västertorp och Axelsberg. Bolaget var familjeägt till 1970, när det uppköptes av Industrivärlden och blev en del av deras byggmaterialsektor. I början av 1980-talet avvecklades sektorn och Olsson & Rosenlund upphörde snart som bolag.

Ur Företagshistoria 2007:1

Text: Birgitta Conradson var fil.dr i etnologi med många uppmärksammade skrifter och artiklar bakom sig, bl.a. om kontor, livsmedel, förpackningar och stockholmiana. Hennes bok ”Nybyggare i Bromma”, bygger bl.a. på studier i Olsson & Rosenlunds arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.