Nils Ericson

År 1811 blev bröderna Nils och John Ericsson elever vid Göta kanals ritkontor, 9 respektive 8 år gamla.

John Ericsson blev en berömd uppfinnare av bland annat propellern, huvudsakligen verksam i England och USA. Nils (som vid adlandet 1854 tog bort ett ”s” i efternamnet) kom att ägna sitt liv åt kanal- och järnvägsbygge.

Nils Ericson (1802-1870) var kvar vid Göta kanalbolaget till 1830 och blev sedan mekanikus (överingenjör/direktör) vid Trollhätte slussverk. Han ledde utbyggnaden av slussleden i Trollhättan och kom även att ansvara för kanaler och slussar bland annat i Säffle, Karlstad och Stockholm samt Finlands stora kanalbygge, Saima kanal. Ericson var en lysande projekterare, organisatör och arbetsledare som oftast lyckades genomföra sina projekt på kortare tid och till lägre kostnader än vad som ursprungligen hade beräknats.

Rädd för revolution

Ericson var länge mycket tveksam till järnvägsbyggande. Han var kanalernas man och han ville inte se att landet omvandlades från jordbruks- till industriland. Han hade yttrat: ”Om Sverige fick järnväg skulle landet snart bli industrialiserat, ett proletariat skulle växa fram, vilket skulle innebära risk för revolution. Järnvägar passar inte Sverige!”

Men han övertalades av kungen (adelskapet var väl ett av argumenten) att 1855 bli chef för det statliga järnvägsbyggandet. Ericson fick här mer vittgående befogenheter att påverka den svenska ekonomiska geografin än vad någon annan person i Sverige har haft.

Nordamerika var förebilden

Det har sagts om det svenska järnvägsnätet att det tycks vara konstruerat av en person med ”panisk skräck för vattenleder och städer”. Längs kusterna och de stora sjöarna fanns fungerande ångbåtstrafik som Ericson inte ville att järnvägarna skulle konkurrera med. Genom att bygga järnvägen genom glesbefolkade trakter och undvika större städer skulle ny mark öppnas för jordbruk. Förebilden var järnvägarna i Nordamerika som länkade samman präriens slätter med de stora städerna.

Ericson ledde järnvägsbyggandet till 1862 då han avgick på egen begäran. Därefter hade han tänkt sig att med ålderns rätt dra sig tillbaka. Men den gamle kanalbyggaren fick ett erbjudande han inte kunde tacka nej till, nämligen att, tillsammans med sonen Werner, få leda byggandet av Dalslands kanal. Där konstruerade Ericson bland annat den berömda akvedukten i Håverud 1868.

Nils Ericson
Nils Ericson

Dela med dig av dina tankar

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder cookies

Cookies ("kakor") består av små textfiler. Dessa innehåller data som lagras på din enhet. För att kunna placera vissa typer av cookies behöver vi inhämta ditt samtycke. Vi på Centrum för Näringslivshistoria CfN AB, orgnr. 556546-9243 använder oss av följande slags cookies. För att läsa mer om vilka cookies vi använder och lagringstid, klicka här för att komma till vår cookiepolicy.

Hantera dina cookieinställningar

Nödvändiga cookies

Nödvändiga cookies är cookies som måste placeras för att grundläggande funktioner på webbplatsen ska kunna fungera. Grundläggande funktioner är exempelvis cookies som behövs för att du ska kunna använda menyer och navigera på sajten.

Cookies för statistik

För att kunna veta hur du interagerar med webbplatsen placerar vi cookies för att föra statistik. Dessa cookies anonymiserar personuppgifter.

Cookies för annonsmätning

För att kunna erbjuda bättre service och upplevelse placerar vi cookies för att kunna anpassa marknadsföring till dig. Ett annat syfte med denna behandling är att kunna marknadsföra produkter eller tjänster till dig, ge anpassade erbjudanden eller marknadsföra och ge rekommendationer kring nya koncept utifrån vad du har köpt tidigare.

Cookies för personlig annonsmätning

För att kunna visa relevant reklam placerar vi cookies för att anpassa innehållet för dig

Cookies för anpassade annonser

För att visa relevanta och personliga annonser placerar vi cookies för att tillhandahålla unika erbjudanden som är skräddarsydda efter din användardata