NK-sport

Ur Nordiska Kompaniets personaltidning Kompanirullan 1927:2 (årgång 1).

IDROTTS- OCH SKYTTEKLUBBEN NK:s 10 ÅRS JUBILEUM.

En angenäm fest lördagen den 19 febru­ari 1927.

Aldrig förr ha väl N. K :s anställda visat ett sådant intresse för Idrotts- och Skytteklubben som dagarna mellan det för­sta meddelandet om att jubileumsfesten skulle gå av stapeln, till ännu endast några minuter före samlingen på Riche. Efter­frågan på biljetter var kolossal – men så har också peI1Sonalen fått vana inom ”jubileums branschen”.

Det var omkring ett par hundra av NK:s idrotts- och skytteintresserade med damer, jämte en hel del inbjudna, som samlats i Restaurant Riche’s festvåning för att celebrera klubbens 10-åriga till­varo den 19 februari.

Sedan de närvarande i allmänhet, och de inbjudna i synnerhet, hälsats välkomna av klubbens ordförande, direktör G. Ern­mark, förrättades prisutdelning för det gångna årets idrotts- och skytteprestatio­ner. Att prissamlingen både kvantitativt och kvalitativt var storslagen, uppmärk­sammades bl. a. av en av de inbjudna, ordföranden i Riksförbundets förvalt­ningsutskott, major Ernst Bredberg, som påpekade, att ”det är sällan även vid en större förenings prisutdelning, man ser så gedigna och en sådan myckenhet av pri­ser”.
Bland dem, som hemförde det mesta av prissamlingen, må särskilt nämnas herrar Axel Persson, Oscar Nilsson, E. Alm­gren och Ernst Wickmark.

Efter prisutdelningen sjöng herr Fri­berg några stämningsfulla sånger, varef­ter man samlades i K. A. K :s stora mat­salar till supé, vid vilken direktör Ern­mark i egenskap av ordförande gav en resumé över klubbens 10-åriga verksam­het, utmynnande i ett leve för klubben.

Därefter talade en av kvällens gäster, herr Bergkvist, såsom inbjuden gäst från Paul U. Bergströms personals idrottsför­ening, och framförde en hälsning från denna förening med ett tack för gott samarbete klubbarna emellan. Som ett be­vis för att detta alltjämt bestod, överläm­nade han sin förenings plakett i form av en silversköld med inskription. Gåvan mottogs med tacksamma applåder.

Därpå utdelade v. ordföranden, herr Thorslund, klubbens hederstecken i guld till ordföranden, direktör G. Ernmark, och till sekreteraren, insp. B. Jonsson. Han framhöll därvid deras synnerligen förtjänstfulla arbete för klubbens bästa och uttalade i hela klubbens namn ett tack, vilket för var och en av dem bekräftades med ett leve.

Under den angenäma supen s3ongs av herr Friberg en av ”Ray” författad bords­visa, som handlade både om P. U. B., Traneberg, om ”stafettväxeln”, ”flickan \’id snöret” samt om Ing. Gramer, så nog fik man veta ”hur det stod till”. Apropå Ing. Gramer, varför är han numera med, endast då det gäller lekamens tillfreds­ställande och aldrig då det gäller att ”spänna vader”?

Efter det bordsvisan tagits da capo av gästerna ”i inre rummet”, sjöng herr Fri­berg ännu några sånger. (För övrigt var herr Friberg hela kvällen vid ett briljant sångarlynne och lät till och med oombedd höra sig flera gånger under aftonens lopp.)

Härpå talade herrar Lindgren och Branting. Den förre vände sig till Direk­tionen, som utom av direktör Ernmark även representerades av direktör Wenn­berg, och frambar ett tack för det ekono­miska stöd klubben alltid haft av Bolaget samt förklarade, att de erhållna pengarna icke vore att anse på väg mot sjöbottnen utan att de sorgfälligt skulle komma att användas till skyttets och idrottens from­ma. Herr Branting framhöll i sitt tal, att utövandet av skytte och idrott utvecklar en sund själ i en sund kropp, och att sam­manträffandet på resp. övningsbanor stär­ker samhörighetskänsla och kamratskap både utom och inom firman.

Till slut tog major Bredberg till orda i egenskap av representant för Idrottsför­bundet och tackade i ett vackert format tal för maten, varpå man samlades i kaffe­rummen. Så vidtog allmän dans, vari alla, såväl gamla som unga, deltog. Bland dem, som voro mycket intresserade för charleston, men som i utövandet ännu ej kunna komma upp i betyget ”godkänd”, märkte man direktör Wennberg, fröken Ellen Sachs, fru Ernmark, herr Otto Wil­helm Wikström, fru Bernh. Jonsson, herr David Norgren m. fl.

En del telegram anlände under kvällens lopp, och man fäste sig särskilt vid herr Ossian Svedners som hade följande ly­delse:

På tioårsdagen tillönskas för skyt­tarna enbart fullträffar, för idrottsmän­nen seger över Paul U. Bergström under närmaste 100 år.

Däri instämmer även C.F. Shingel

Text: C.F. Shingel

Artikel ur Nordiska Kompaniets personaltidning Kompanirullan 1927:2 (årgång 1).