Nydanare och utmanare inom svensk handel

Inom ekonomisk historia uppmärksammas sällan profiler från handeln. Särskilt gäller det för perioden mellan 1700-talets stora handelshus, som Tottie & Arfwedson, och det sena 1900-talets Ingvar Kamprad och Erling Persson. Den ökade betydelsen för handel och tjänsteproduktion kommer sannolikt att ändra på detta. Handelns och dess nydanares historia blir viktiga att lyfta fram.

Det finns en mängd personer som gjort betydande insatser för svensk handel. Här uppmärksammas bara ett fåtal, några framgångsrika och några mindre framgångsrika.

Kamprad och Persson

I en omröstning om 1900-talets främste svenske handlare som branschtidningen Dagens Handel gjorde 1999 toppade Ingvar Kamprad tio-i-topp-listan följd av Erling Persson. Det går inte att förbise dessa herrar. Deras respektive bakgrund är snarlik. De jobbade sig upp från grunden, Kamprad som försäljare av fröpåsar och Persson som försäljare av adventsstjärnor. Båda hade tydliga idéer för sina företag. De satsade på låga priser och egen formgivning. IKEA kombinerade detta med monteringsbara möbler. Det fanns förstås även andra företag som tog upp dessa idéer, men inga lika framgångsrika.

Detaljhandelns pionjärer

På tio-i-topp-listan finns också Hakon Swenson och Albin Johansson. Under en formativ period mellan ca 1920 och 1950 var dessa pådrivande för ICAs respektive KFs expansion. Det intressanta med ICA och KF är att företagen under Swensons och Johanssons ledning påminner om varandra. Båda var innovativa i fråga om detaljhandelns organisation. De drev på omorganisationen med självbetjäning, rationella lagercentraler m.m. Båda företagen byggde också på demokratiska idéer. Kooperationen utgick från konsumenternas styrka, genom medlemskap och aktivitet i konsumentföreningar. Inom ICA var det ytterst de enskilda handlarna som bestämde, även om Hakon Swenson och andra inom ICAs ledning hade stort inflytande på utvecklingen. Båda företagen bedrev också konsumentbildande verksamhet, framförallt genom förlagsverksamheten. Våra historiskt sett två största dagligvaruföretag är alltså bra exempel på att lyckat företagsbyggande kan utgå från demokrati och samverkan snarare än auktoritet och konkurrens – helt i linje med den svenska folkhemstraditionen.

Handelns utmanare

Det är svårt att hitta kvinnliga handelsföretagare med hög profil och kvinnor saknas därför på handelsentreprenörernas tio-i-topp. Helen Wellton var mycket uppmärksammad på 1990-talet. Hon gjorde reklam för sitt och makens Lap Power genom att figurera i reklamen i utmanande poser. Det är lätt att glömma att Lap Power var pionjär inom hemdatorförsäljningen. Företaget kom dock på obestånd och blev omsprunget av andra aktörer.

Lap Power var en bra affärsidé som till slut misslyckades. Ett annat exempel på detta var Rolf Millqvists Hemköp. Detta företag fanns under åren 1954–1970, men lyckades aldrig få ett nationellt genomslag. Millqvist hade en för tiden unik idé. Genom hemkörning av dagligvaror skulle kunden befrias från resan till butiken. Hur rationellt det än låter, är det än i dag svårt att få konsumenterna att acceptera detta, vilket den begränsade försäljningen av dagligvaror över internet tydligt visar.

Millqvist var på många sätt en utmanare. Två andra är Harry Franzén och Krister Hanner. Med hänvisning till Sveriges anslutning till EU har dessa båda, de senaste åren utmanat detaljhandelsmonopolen på alkohol respektive mediciner. Man kan tycka vad man vill om detta, men skulle de lyckas kanske de får plats på tio-i-topp-listan över handelns nydanare under 2000-talet.

Författare: Fredrik Sandgren

Fredrik Sandgren är fil. dr. i ekonomisk historia vid Uppsala Universitet.

Dela med dig av dina tankar