Teknisk utveckling beskrivs ofta som en följd av banbrytande framsteg tack vare skickliga uppfinnare och entreprenörer i samarbete. Men vägen framåt kantas av ännu fler misslyckanden.
När vi skriver de svenska uppfinningarnas historia lyfter vi gärna fram tekniska snillen som Aseaprofilen Jonas Wennström, datormusens skapare Håkan Lans eller entreprenörer och företagsledare som Alfred Nobel. Men även de misslyckades ibland, till och med rätt ofta. Det är helt enkelt en del av den kreativa processen.
Fast alla har inte förmågan att få efterfrågade eller säljbara snilleblixtar. En del är före sin tid, medan andra saknar de sociala färdigheter som krävs för att lansera sina innovationer.
En särling var lantmätaren Gustaf Rudolf Lagerstråle, som på 1820-talet bosatte sig likt en eremit på en klippa. Mellan husets våningar tänkte han sig ett hål och ett rep hängande i en krok från övervåningens innertak. Han övergav dock idén och byggde trots allt en trappa.
Tunnelbanestationen i Stureby den 26 november 1956. Vilhelm Irgens Pettersson demonstrerar sin uppfinning; en barnvagn som kan gå i trappor. Fotograf: John Kjellström, Svenska Dagbladet, Stadsmuseet i Stockholm.
Mångsysslare ser sig ibland som renässansmänniskor, till exempel Vilhelm Irgens Pettersson, eller VIP som han presenterade sig. Han intresserade sig för en mängd olika områden och gav sig ogenerat på allt från polarforskning, oceanografi och stadsplanering till politik, dramatik och teologi. Han kom på kant med Stockholms stadsbyggnadskontor med förslag på bland annat en upphöjd motorled genom city, med en fil på vardera sidan av Dramaten. När tunnelbanan byggdes, med få rulltrappor och hissar, konstruerade han en barnvagn med fötter som skulle klara trapporna. Den blev ingen succé.
En man av liknande kaliber var Knut Nyström som kastade sig halsbrytande mellan stort och smått. Han uppfann en ”analtorkningsapparat”, men även ett ”torpedhydroaeroplan”.
Kvinnliga uppfinnare har ofta konstruerat anordningar som förenklar hushållsarbetet eller använts inom hälsa, vård och skönhet. Dock blir inte heller deras alster alltid klockrena succéer, som vi ska se. Fast mest handlar det om män som skulle behövt möta fler skeptiker. Det är lätt att osökt tänka på ingenjören från Sundbyberg i den gamla tv-serien Lorry, som efter enkla invändningar från patentingenjören gång på gång utbrast ”Tänkte inte på det”.
Ur Företagshistoria 2018:3.
Författare: Mats Karlsson
Illustration: Patent- och registreringsverket
Dela med dig av dina tankar