På jakt efter alternativ energi

Nöden är uppfinningarnas moder. Vattenfall har utforskat och experimenterat med många alternativa energilösningar. Både hur man kan spara energi och använda nya energikällor.

Sverige har vid flera tillfällen drabbats av energikriser. Den kanske allvarligaste inträffade 1973, i samband med den arabisk-israeliska konflikten. Då steg oljepriset med 400 procent i ett enda slag. Ytterligare en oljekris inträffade 1979, i samband med revolutionen i Iran. Sådana kriser gav upphov till nya idéer om hur man kan spara el och hitta nya energikällor.

Uppdrag 2000 var ett omfattande projekt om energieffektivisering mellan 1986 och 1990. Syftet var att genom främst fullskaleförsök i verkligheten göra en realistisk bedömning av hur mycket el som gick att spara. Man undersökte bland annat hur energihushållningen kunde påverkas genom ett förändrat beteende. Vattenfall satsade under fyra år närmare 400 miljoner kronor på Uppdrag 2000. Genom projektet fick man stor kunskap om kundernas önskemål och vilka möjligheter det fanns för energihushållning. Vattenfall fick mycket god publicitet, inte minst lokalt där olika projekt bedrevs. Slutsatsen av Uppdrag 2000 blev att det gick att spara 8–17 procent el, och då räknade man inte in den elintensiva industrin där det fanns en stor ytterligare potential.

Uppdrag 2000 föregicks i början av 1980-talet av ”Projektet för solenergi och värmepumpar”, ”Solenergiprojektet” gemenligen kallat. Under ledning av den dynamiske tidigare stabschefen Bengt Nordström startade Vattenfall ett omfattande arbete med att utveckla, installera och utvärdera i första hand värmepumpar. Med en värmepump går det att förse byggnader med både energisnål och miljövänlig värme. Redan i början av 1980-talet fanns 100 000 värmepumpinstallationer i landet, men tekniken kunde utvecklas och användningsområdena breddas. Projektet inriktades på fullskaliga installationer, inte teoretiska studier. Sannolikt har Vattenfalls projekt haft en viktig inverkan på värmepumparnas utbredning i Sverige. På den svenska villamarknaden finns idag flest antal värmepumpar i världen.

Biomassaprojektet

Biobränsle har länge varit en viktig energikälla för Vattenfall. År 1991 inledde Vattenfall ett omfattande bioenergiprojekt för att kartlägga om biobränslen kunde bidra till att ersätta kärnkraften. Projektet engagerade personer med vitt skilda kompetenser och Vattenfall byggde upp en bred kunskapsbas internt. Efter trepartiuppgörelsen 1991, när kravet togs bort på att avveckla två kärnkraftaggregat redan 1995 och 1996, blev det inte lika bråttom att hitta alternativ. Biobränsleprojektet ändrade då inriktning. Man fokuserade mer på att öka kunskapen om hela biobränslecykeln – från bränsleuttag till askåterföring. Biobränsleprojektet ledde aldrig fram till att biobränsle började användas enbart för elproduktion, utan kunskaperna har i stället kommit värmeproduktionen tillgodo.

Andra alternativ

Ett mer udda projekt inleddes efter oljekrisen 1973–74, när Vattenfall gjorde nya försök med torv som bränsle. Torv hade använts tidigare, men när oljan var billig på 1960-talet upphörde användningen. Vattenfall utförde i slutet av 1970-talet och i början av 1980-talet omfattande utredningar, på regeringens uppdrag, om torveldade värme- och kraftvärmeverk i hela landet. Vattenfall deltog också i flera utvecklingsprojekt för brytning och eldning av torv, men någon större verksamhet blev det aldrig. Förutom att kraftvärmeverket i Uppsala fortfarande använder torv som bränsle.

Bränsleceller var under en period ”hett” inom energibranschen, men intresset svalnade snart betydligt. Vattenfall genomförde under början av 1990-talet ett par mindre installationer, bland annat i Solna och i Varberg.

Vattenfall har även experimenterat med solenergi, men i mindre omfattning. I laboratoriet i Älvkarleby genomfördes många tester av solfångare för värmeproduktion och solceller för el.

Dela med dig av dina tankar