Pasta därmed basta

Även om Lasse Holm 1986 vann Melodifestivalen med sin duett tillsammans med Monicas Törnell, ”E de det här du kallar kärlek” blev låten ingen omedelbar succé. Betydligt större framgång hade han senare samma år med ”Cannelloni Macaroni” som hamnade på topp tio på singellistan och blev en långkörare på radions Svensktoppen.

Kanske berodde framgångarna på att det var en bättre låt, kanske var anledningen texten. 1980-talet var nämligen årtiondet då svenskarna tog den röd-vit-gröna italienska pastakulturen till sina blå-gula hjärtan. Trenden började framför tv-sofforna 1982 när Italien vann fotbolls-VM med den formidable målsprutan Paolo Rossi som förgrundsfigur. Italien blev landet på allas läppar, och det var dags att pröva på något mer avancerat än spagetti och makaroner.

Som Lasse Holm sjöng fyra år senare: ”Ge mig macaroni, cannelloni och lasagne.” Just lasagne tillhörde de pastarätter svenska Knorr började marknadsföra under 1980-talet. Målgruppen för pastarätterna var främst ungdomar och för dem skulle matlagning i regel vara enkelt. Lasagnesåsen var därför en blandning av köttfärs- och bechamelsås.

I övrigt sålde Knorr flera sorters pastarätter och pastasåser, både i påse och i färdig form. Under senare delen av 1980-talet lanserades även en pastabuljong i vilken pastan skulle kokas för att få bättre smak och för att undvika ihopklibbning.

Den italienska flaggan är grön-vit-röd, en kombination som ligger nära Knorrs traditionella färgskala gul-grön-röd. Vid den här tiden skapades en grafisk profil som byggde på dessa tre Knorrfärger.

Knorr får ny devis

På 1990-talet fick svensk folket nya matvanor efter att deras resvanor förändrats. Flygluffning ersatte tågluffning och Knorrs nya devis löd ”En värld av smakupplevelser”. De internationella smaker som förknippades med varumärket vidareutvecklades. Knorr hade från 1960-talet och framåt lärt svensken att ta steget från svaga sparrissoppor och traditionella köttsoppor till mer spännande soppsmaker, som först Mexicanasoppan och sedan Minestronesoppan, vilken lanserades i mittten av 1970-talet. Senare under samma årtionde kom åtta nya, matiga middagssoppor ut i butikerna.

Promotionmaterial. På 1980-talet började Knorr satsa ordentligt på internationella och exotiska smaker. Bildkälla: Unilever Sverige AB:s arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

Under de två sista decennierna på 1900-talet experimenterade svenska Knorr hejvilt för att få fram nya rätter. De anställda på Knorrs internationella provkök i Schweiz var dock skeptiska till experimenten och skakade sina huvuden så häftigt att kockmössorna höll på att flyga av. Ta bara exemplet att i en soppa mixa blomkål och broccoli – två oförenliga smaker. Vilken soppa!

Men svenskarna stod på sig, blomkål- och broccolisoppan blev en succé på den svenska marknaden. Man satte helt enkelt lite knorr på tillvaron och lanserade på samma gång crossoverköket i Sverige.

Knorrs pastautbud breddades under 1990-talet ytterligare, bland annat kom pastasoppor. Vidare lanserades fonder, som alternativ till traditionell buljong. Dessutom presenterades ett unikt Knorrkoncept: smaksättaren Örtgården – en tärning med koncentrerade örter.

Bildkälla: Unilever Sverige AB:s arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

Unilever tar över Knorr

Med reklam tillåten i tv-rutan var det också dags för en satsning där. Bland annat blev filmerna om ”kocken med fyra armar” en succé. När internet slog igenom några år senare startade Knorr webbplatsen ”Mat med Knorr”.

Samtidigt tog Knorr tillvara svenskarnas allt större matlagningsintresse och gav ut receptfoldrar och kokböcker.

I slutet av 1990-talet inledde Bestfoods, som Knorrs ägare CPC döpt om sig till, en diskussion med Unilever om ett samgående. Sammanslagningen blev av år 2000, och sedan dess äger alltså Unilever varumärket Knorr.

Text ur Unilever

Författare: Mats Wickman, journalist och kulturhistoriker

Dela med dig av dina tankar