Pharmacia i 100 år

Om man talar om svensk läkemedelsindustri är nog AstraZeneca det företag många spontant kommer att tänka på. Men faktum är att Sverige en gång i tiden hade en till internationellt känd läkemedelsjätte – med säte i Uppsala. Pharmacia AB var under andra halvan av 1900-talet en gigantisk läkemedelskoncern och det är utan tvekan Uppsalas genom tiderna mest kända företag.

Historien om Pharmacia tar sin början 1911 på Apoteket Elgen på Karlavägen i Stockholm. Apotekaren Gustaf Felix Grönfeldt hade köpt ett recept på en medicin utvecklad av en belgisk ingenjör och skapade ett särskilt bolag för att sälja denna. Bolaget hette först Energon, men döptes samma år om till AB Pharmacia. Läkemedlet fick i sin tur heta Phoshpo-Energon och såldes både som pulver och piller för att lindra trötthet och utmattningssymptom. Några av ingredienserna var kalvhjärna, socker och mjölk. Phospho-Energon blev en storsäljare och en säker inkomstkälla som möjliggjorde att Pharmacia kunde växa stadigt under årtiondena som följde.

Personal utanför entrén till apoteket Älgen i Stockholm år  ca. 1920-1935. Fotograf: Axel Swinhufvud. Bildkälla: Stadsmuseet i Stockholm/Wikimedia Commons

Med pengarna från Phospho-Energon kunde man också bedriva forskning för att utveckla egna läkemedel. Septinal, en sårbalsam som hjälpte vid bakterieinfektioner, blev en tidig egenutvecklad produkt. En av Pharmacias riktigt stora produkter var Salazopyrin, för behandling av både ledgångsreumatism och tarminflammation. De togs fram på 1930-talet i samarbete med läkaren Nanna Svartz, Sveriges första kvinnliga professor vid ett statligt universitet. Efter godkännandet 1941 blev Salazopyrin en stor försäljningssuccé för Pharmacia och produkten tillverkas än idag.

En annan stor produkt var Macrodex, en vätska som kunde ersätta blodplasma vid blodtransfusioner. Med tanke på att produkten utvecklades under andra världskriget är det lätt att förstå att efterfrågan fanns. Huvudingrediensen i lösningen var dextran, en polysackarid (sammansatt sockerart) som det visade sig att kroppen inte stötte bort. Macrodex lanserades 1947 efter ett par års intensivt forsknings- och utvecklingsarbete vid Uppsala universitet och intäkterna ledde till att Pharmacia kunde växa ytterligare.

Ända sedan starten 1911 hade Pharmacia haft Stockholm som bas, men i takt med att företaget växte började man titta på att flytta verksamheten till annan ort. Uppsala framstod som ett lämpligt val med tanke på all forskning som bedrevs vid stadens universitet i allmänhet och vid fysikalisk-kemikaliska institutionen i synnerhet. 1940-talets diskussioner om att anlägga en internationell flygplats i närheten (Arlanda) vägde säkert också tungt. Extra attraktivt var Uppsala dessutom med tanke på alla de universitetsstudenter som potentiellt kunde anställas på företaget efter examen.

Pharmacias fabrik i kvarteret Rosteriet i Liljeholmen, personal 1920-tal. Bildkälla: Wikimedia Commons.

1946 förvärvade Pharmacia 30 000 kvadratmeter mark i stadsdelen Boländerna i Uppsala. Här skulle ett nytt huvudkontor byggas. Investeringen kostade dem ungefär 5,5 miljoner kronor – lika mycket som företaget omsatte på ett år. Byggnationen inleddes 1948 och två år senare stod den första nya lokalen färdigbyggd. Utflyttningen från huvudstaden kunde inledas och 1951 hade hela företaget flyttat från Stockholm till Uppsala. Vid denna tid var de flesta farmaceuter (alltså apotekare och receptarier) anställda på apotek. I takt med att den moderna läkemedelsindustrin växte skapades fler och fler jobb även inom utveckling och tillverkning av läkemedel, vilket innebar helt nya karriärmöjligheter för denna yrkesgrupp.

Substansen dextran kom att användas av Pharmacia inom ett annat viktigt och mycket inkomstbringande område, nämligen separationsteknik. I samarbete med forskare vid Biokemiska institutionen utvecklade Pharmacia en metod för att ”sila” bort små molekyler från stora genom gelfiltrering. En viss tvekan fanns säkert kring denna satsning då produkten snarare var ett hjälpmedel vid laboratorieverksamhet än ett rent läkemedel. All typ av utvecklingsarbete inom läkemedelsindustrin är dessutom förenad med mycket höga kostnader och stor osäkerhet kring om arbetet faktiskt kan leda till en produkt som går att sälja.

I detta fall gav satsningen utdelning. Den färdiga produkten lanserades 1959 och fick heta Sephadex, vilket står för Separation Pharmacia Dextran. Produkten svarade under årtiondena som kom för hundratals miljoner kronor av Pharmacias omsättning. Succén ledde också till att man började producera utrustning för separationsteknik.

Det dröjde inte länge efter flytten till Uppsala innan man insåg att marken i Boländerna inte skulle räcka till. Succéerna med Macrodex och Sephadex innebar kraftig tillväxt i bolaget. Därför började man i slutet av 1960-talet se sig om efter ny mark att bygga på. Under ledning av nytillträdde VD Gösta Virding inleddes sökandet och i Fyrislund, ytterligare ett par kilometer utanför stan, hittade Pharmacia lämplig mark. Och den här gången skulle det inte behöva bli platsbrist i framtiden: hela 800 000 kvadratmeter mark införskaffades. Bygget av det som skulle bli Pharmacias nya huvudkontor inleddes 1968 och stod klart i februari 1972.

Gösta Virding var VD och sedermera koncernchef för Pharmacia mellan åren 1966 och 1980. Under dessa 14 år expanderade företaget kraftigt och verksamheten breddades, bland annat inom området allergidiagnostik. Antalet anställda ökade under dessa år från 937 till över 3000 personer – både i Sverige och utomlands. Det var nämligen nu Pharmacia på allvar blev ett internationellt bolag med anläggningar i bland annat Japan, USA och Storbritannien – och omsättningen tiodubblades. 1980 lanserade Pharmacia injektionsvätskan Healon, avsedd att användas vid ögonoperationer, och som snabbt blev en av bolagets stora produkter. Ingredienserna utvanns bland annat från tuppkammar och från idé till färdig produkt hade den tagit 40 år att utveckla.

Porträttfoto av Pharmacias verkställande direktör Gösta Virding (1916-1995). Virding tillträdde som vd för Pharmacia AB den 1 januari 1966. Porträttet är taget i nära anslutning till hans tillträdande. Bildkälla: Företagens historia i Uppsala.

1985 stod Pharmacia på topp och visade rekordresultat. I februari samma år blev fordonstillverkaren Volvo majoritetsägare i bolaget. Volvo hade under en tid som strategi att gå in som ägare i verksamheter utanför fordonsindustrin, exempelvis livsmedels- och läkemedelsföretag. Den kommande tioårsperioden skulle präglas av många företagsförvärv, fusioner och ägarbyten för Pharmacias del. Den mest betydelsefulla fusionen kom 1995, då Pharmacia slogs samman med det amerikanska läkemedelsföretaget Upjohn. Från och med nu hette företaget Pharmacia & Upjohn, med huvudkontor i London i stället för Uppsala. När Astra AB – Sveriges andra stora läkemedelsbolag – 1999 gick samman med brittiska Zeneca innebar det att Sveriges tid som storspelare i läkemedelsbranschen var förbi, även om det fortfarande producerades storsäljande läkemedel i landet. Det Pharmacia som varit avvecklades steg för steg. 2002 brukar av många betraktas som slutåret, då Pharmacia & Upjohn köptes av läkemedelsjätten Pfizer för en summa på 60 miljarder dollar. Därefter skedde stegvis en uppstyckning av det som en gång varit Pharmacia, som 2004 bytte namn till Pfizer Health AB.

Vad finns då kvar i Uppsala av det som en gång var Pharmacia? I den gamla fabriken i Boländerna huserar nu företaget Cytiva, som valt att återanvända Pharmacias gamla logotyp. De är i nuläget Uppsalas största privata arbetsgivare. I det stora huvudkontoret i Fyrislund ligger nu företagsparken Uppsala Business Park. Även om namnet Pharmacia inte finns kvar lever många av företagets verksamhetsområden vidare och drivs av andra företag på plats, som Thermo Fisher och Fresenius Kabi. Arvet från Pharmacia syns också i att Uppsala fortfarande är en av de viktigaste städerna för svensk Life Science – skillnaden är att det nu finns många mindre aktörer i stället för en stor läkemedelsjätte. Hälften av alla Sveriges arbetstillfällen i denna bransch finns idag i städerna Uppsala, Stockholm och Södertälje.

Författare: Gustav Svensson

Dela med dig av dina tankar

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.