Tidigt 1970-tal. Tekoindustrin är på fallrepet. I Malmö har redan flera av de gamla textiljättarna dukat under. Men innanför de röda tegelväggarna på Malmö Mekaniska Trikåfabrik sjuder aktiviteten fortfarande. Här skapar designern Katja Geiger — Katja of Sweden — magi tillsammans med fabrikens skickliga arbetare i ytterligare några år. Som exempelvis 1973 då en sommarkollektion växer fram ur en progglåt.
På Malmö Mekaniska Tricotfabrik (MMT) hade det stickats tyger sedan 1892. Mellan 1954 och 1975 samarbetade företaget med den trendskapande designern Katja Geiger (f. 1920). Under artistnamnet Katja of Sweden skapade den från Amerika hemflyttade Katja kläder för aktiva människor.
Efter Katjas önskemål lyckades MMT framställa ett lätthanterligt och slitstarkt bomullstyg som lanserades under namnet 3-T Jersey. De tre t:na stod för Tvätta, Torka och Ta på, och kom att bli en succé i de allt mer för vardagen lämpade modekollektionerna.
INSPIRERANDE PROGGLÅT
Proteströrelsen som i slutet av 60-talet och början av 70-talet svepte över västvärlden påverkade även kultuttryck så som kläder och design. Studenter och hippies tog avstånd från föräldra- generationens idéer och modernismens framstegstanke. De sökte istället förebilder i det förflutna, naturen och främmande kulturer. I Sverige yttrade sig detta bland annat i proggmusiken.
Där hittar vi den första komponenten i denna berättelse som
börjar då konstnären Annika Blom (f. 1937) våren 1972 hör Maud Backeus (f. 1931) framföra Den nya visan om glädjens blomster, en naturromantisk sång som vänder sig mot det framväxande betongsamhället. Annika, ett barn av sin tid som bor kollektivt i Segesholm på den skånska Östkusten, målar en tavla inspirerad av låten och ställer ut den tillsammans med andra verk i sin hemby. Katja och maken Rod Geiger (1915—2000) som bodde i Huarröd knappt två mil bort kom och tittade på Annikas verk. Några dagar senare besökte makarna Annika. Ville hon kanske göra tygmönster av sina målningar? Annika svarade ja.
TRYCKS PÅ MMT
Katja och Annika träffas ofta hemma hos varandra för att arbeta med rapporterna, mönstermallarna som sedan används för trycket. Den första målningen som blir tyg-mönster är tavlan Glädjens blomster. Motivet omarbetas till ett repeterbart mönster och dess många och sammansmälta färger blir till enskilda schabloner när mönstret trycks i en handfull färgkombinationer på ett rent bomullstyg stickat på MMT.
Inledningsvis skissade Katja på kläder med mycket tyg där
mönstret skulle få utrymme att synas i sin helhet. I det kärva
ekonomiska klimatet som rådde tvingades Katja emellertid fundera på andra möjligheter. När de först skissade plaggen tillskars vände Katja sig i samråd med skräddarmästaren blicken mot spillbitarna och ritade flera plagg som krävde mindre tyg.
PROTEST BLIR PRODUKT
Resultatet blev en produkt av tidens anda. Med avstamp i en kamplysten låtskrivare, via en inspirerad konstnär, en öppensinnad och skicklig designer och ett tufft ekonomiskt klimat, blev protestsången till en massproducerad sommarkollektion.
Författare: Linus Sollin
Dela med dig av dina tankar