Här är några exempel på samhällsreformer som ökat kvinnors möjligheter att forma sitt eget liv och att påverka samhällsutvecklingen. Om inget annat sägs, avser årtalen när reformen beslutades.
1842 Obligatorisk folkskola för flickor och pojkar.
1845 Lika arvsrätt för kvinnor och män även utanför städerna. Landsbygden hade tidigare inte haft det för att skydda jordegendomarna från splittring.
1846 Skråväsendets avskaffande ger alla kvinnor, inte enbart änkor, rätt att driva hantverk och viss handel.
1853 Kvinnor får rätt att undervisa vid folkskolor.
1854 Musikaliska akademien öppnar en sångklass som landets första högre utbildning för flickor.
1858 Allmän domstol kan förklara ogifta kvinnor myndiga vid 25 års ålder. Tidigare beslutades det av Högsta domstolen.
1859 Folkskoleseminarierna och vissa lägre statstjänster öppnas för kvinnor.
1861 Högre lärarinneseminarium öppnas i Stockholm som landets första högre teoretiska utbildning för kvinnor.
1863 Ogifta kvinnor blir myndiga vid 25 års ålder.
1864 Full näringsfrihet för kvinnor och män.
1870 Kvinnor får rätt att avlägga studentexamen som privatister och att studera medicin.
1872 Kvinnor får gifta sig utan faderns godkännande (1882 för adliga kvinnor).
1873 Kvinnor kan avlägga akademisk examen i alla ämnen förutom juridik och teologi.
1874 Gifta kvinnor får genom äktenskapsförord förvalta både sin enskilda egendom och arbetsinkomst. Wallinska skolan i Stockholm blir första flickskola med rätt att utfärda studentexamen.
1903 Kvinnor får rätt att inneha vissa läkar- och lärarbefattningar vid statliga samskolor, universitet och högskolor.
1910 Första kommunalvalen där röstberättigade kvinnor är valbara. Kvinnor får rätt att bli lektorer och rektorer vid allmänna läroverk.
1919 Första kommunalvalen med allmän och lika rösträtt för kvinnor och män. Kvinnor valbara till landstingen.
1920 Gifta kvinnor blir myndiga.
1921 Första riksdagsvalet där kvinnor har rösträtt och är valbara.
1923 Kvinnor får lagstadgad rätt till statliga ämbeten, undantaget domare och präster.
1927 De statliga läroverken öppnas för kvinnliga elever.
1939 Kvinnor får inte avskedas på grund av graviditet.
1945 Alla statliga yrken utom präst och militär öppnas för kvinnor.
Jämställdhet också en skattefråga
År 1971 införde Sverige obligatorisk särbeskattning. Det innebär att varje person beskattas individuellt. Detta till skillnad från ett system där familjen utgör grundenheten, alltså ett system med sambeskattning. Fram till 1966 sambeskattades makars förvärvsinkomster gemensamt, och innan den obligatoriska särbeskattningen infördes 1971 var den frivillig.
Frågan har djupa ideologiska rötter. Sambeskattning innebär att en familjs inkomster läggs samman. Det innebär att om en part i familjen tjänar mer, oftast mannen, läggs den andra partens, oftast kvinnans, inkomst ovanpå vid beskattningen. Om kvinnan utan tidigare inkomster börjar få inkomster av arbete blir marginaleffekten – eller trappstegseffekten – väldigt hög. De nya inkomsterna till familjen drabbas omedelbart av höga marginalskatter, och nettoeffekten av de nya inkomsterna blir låg. Konsekvensen blir att det helt enkelt inte lönar sig särskilt mycket för kvinnan att börja arbeta jämfört med att stanna hemma. Därmed missgynnar sambeskattningen kvinnors inträde på arbetsmarknaden, utöver de ideologiska aspekter som kan läggas på att var och en inte beskattas för sig.
Trappstegseffekter i inkomstbeskattningen har över huvud taget stor betydelse för den som ska in på arbetsmarknaden. Transfereringssystemen har stor betydelse för när och om det lönar sig för någon att börja arbeta. Bostadsbidrag, försörjningsstöd, vårdnadsbidrag, avgifter i barnomsorgen med mera skapar trappstegseffekter som påverkar framför allt kvinnors ställning på arbetsmarknaden. Frågan om sär- eller sambeskattning är därför viktig ur jämställdhetssynpunkt.
Författare:
Dela med dig av dina tankar