Reklam i folkets tjänst

Doktoranden Elin Åström Rudberg resonerar om lögner, sanningar och vetenskap i tidig reklam.

Elin Åström Rudberg är doktorand vid Handelshögskolan i Stockholm och forskar om reklambranschen under första halvan av 1900-talet. För ICAHUNDRA berättar hon om reklamens utveckling från slutet av 1910-talet till andra världskriget utbrott.

– Före första världskriget var många svenskar inspirerade av reklam i USA och Tyskland. USA tar sedan över mer och många svenskar åker dit för att sedan försöka implementera kunskaperna när de kommer hem, säger Elin Åström Rudberg.

I början av 1900-talet fanns få annonsbyråer. Annonserna var enkla i både form och layout. Dessutom innehöll de ofta faktafel och lögner om effekterna hos produkterna som marknadsfördes. Den nya branschens första åtgärd blir därför att bryta ner det som kallas humbugreklam och man lanserar under 1910-talet begreppet ”truth in advertising”, som hade startat i USA.

– Man ville stärka trovärdigheten för reklam. Man försökte göra den mer seriös och sanningsenlig.

Upplysande! Under mitten av 20-talet kom resonemangsannonserna. Större bilder och upplysande och informativa texter berättade om varornas förträfflighet.

I Sverige är dagspressen stark och det är också här vi kan hitta ICAs första reklamsatsningar. Hakons Luxuskaffe presenteras som högkvalitativt och de presumtiva kunderna får ofta ta del av tillagningsråd. En strömning inom reklamen som märks är att man börjar se på den som en vetenskapförsäljningspsykologi, utformning och effekt undersöks, liksom effekten av så kallade resonemangs- annonser.

– Man går upp i storlek på annonserna, har en stor illustration eller teckning, en slagkraftig rubrik och ganska lång text. Om man bläddrar i tidningarna från 20-talet går det tydligt att se trenden och när företag anammar den nya stilen, säger Elin Åström Rudberg.

När Stockholm 1937 är värd för en nordisk reklamkongress är dess slagord ”reklamen tjänar samhället”. Branschen ser sig som en viktig länk mellan tillverkning och kund med uppgiften att guida och upplysa konsumenten till att välja ”rätt” och bra varor.

Konstnärlig! Många konstnärer försörjde sig som annonsmakare. Det var inte ovanligt att reklamerna märktes som konstverk, se exemplet ovan från ICA Rosteri AB.

Grafiskt blir annonserna sakteliga också allt mer påkostade. Under senare delen av 1920-talet sprids användandet av foton, något som tidigare varit tekniskt omöjligt. Många konstnärer försörjer sig också på att göra vackra och genomarbetade illustrationer. I ICAs tidiga illustra- tioner för bland annat kaffet är det vanligt att annonserna signeras med konstnärens namn.

ICAs första egna reklamavdelning startas 1937, då Hakonsmärket lanseras. Året efter gör avdelningen Hakons kokbok, producerar annonser och presenterar den populära hushållsalmanackan som enligt ICA-tidningen 1945 ”utgör för husmödrar en daglig påminnelse om hans affär samtidigt som de har nytta av den”. 1942 startas ICA Förlag och tillsammans samarbetar man nära i marknadsföringsfrågor.

– Branschen var tidigt medveten om hur viktigt det var med ett bra varumärke och under perioden utvecklas kunskapen. En annonsbyrå var ofta en stor och arbetsintensiv satsning, ofta med både kliché- och tryckverkstad, säger Elin Åström Rudberg.

Författare: Anders Lanadén

Dela med dig av dina tankar