Restaurangdrottning Wilhelmina under lupp

Många känner kanske till att Wilhelmina Skogh var vd för Grand Hôtel i början av 1900-talet. Men det finns mycket mer att berätta om denna föregångare inom hotell- och restaurangbranschen.

Ingela Östlund har lång erfarenhet som journalist. Efter drygt 25 år inom public service arbetar hon i dag som frilansjournalist och författare. Hon har under många år intresserat sig för hotell- och restaurangentreprenören Wilhelmina Skogh, och nu ska hennes research äntligen bli en bok.

– Jag vill berätta om en märklig och ovanligt kraftfull kvinna som förverkligade sina drömmar i en tid då varken konventioner, kön eller klass egentligen tillät det, säger Ingela Östlund. Wilhelmina Skogh föddes som Wilhelmina Wahlgren på Gotland 1849. I samband med att det svenska järnvägsnätet byggdes ut i slutet av 1800-talet startade och drev hon flera restauranger och hotell i närheten av de nya stationerna. Under Stockholmsutställningen 1897 gjorde hon succé när hon byggde om bostäder längs Strandvägen till sex tillfälliga lyxhotell. Det banade väg för toppjobbet som chef för Grand Hôtel i Stockholm 1902.

Journalisten Ingela Östlund skriver på en bok om hotell- och restaurangentreprenören. Foto: Nadja Östlund Groop.

– Hon var en av Sveriges mest kända kvinnor för drygt 100 år sedan. Jag tänkte: hur kommer det sig att en så framgångsrik entreprenör i princip blivit bortglömd av allmänheten? Ingela berättar att Wilhelmina Skoghs starkaste sida var utveckling, inte förvaltning. Det i kombination med att hon var riskbenägen ledde periodvis till ekonomiska svårigheter. Hon skapade en ny standard för hotell- och restaurangbranschen och erbjöd paketresor och upplevelseturism långt före alla andra.

– Wilhelmina såg de stora perspektiven och trenderna. Hon satte i gång saker och lyckades även genomföra mycket, säger Ingela Östlund.

Under den inledande researchen hade Ingela stor hjälp av den numera avlidne kyrkoherden Carl-Adolf Murray i Kungsgården i Gästrikland, som hade ägnat mycket tid åt att kartlägga Wilhelmina Skoghs liv. Han inspirerade Ingela att ta arbetet vidare. Grand Hôtels arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria var sedan en självklar källa att söka vidare i. Där har Ingela bland annat kunnat ta del av styrelseprotokoll som visar vilka beslut som tagits och hur det gått till när de tagits. Även Järnvägsmuseets arkiv i Gävle har varit viktigt i arbetet eftersom Wilhelmina Skogh under många år samarbetade med Gävle-Dala järnväg. Ingela har också besökt olika kommunarkiv där det finns handlingar om andra företag hon samarbetade med. Hon har även begärt ut domstolshandlingar där Wilhelmina finns med.

Vinterträdgården på Grand Hôtel i Stockholm uppfördes på initiativ av Wilhelmina Skogh. Foto: Grand Hôtels arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

– Hon var mycket stridbar, och tvekade inte att driva stämningar till högsta instans. Ofta handlade det om att hon stämts för att ha brutit mot reglerna vid försäljning av öl och sprit på hennes järnvägsrestauranger, berättar Ingela.

Utöver det mer affärsmässiga har hon även hittat material som hjälper till att teckna en bild av privatpersonen Wilhelmina.

– Jag har hittat personliga brev som hon skrev till kända personer i Sverige, till exempel författaren Selma Lagerlöf och skulptören Carl Milles som hon var granne med på Lidingö.

Boken ges ut i samarbete med Järnvägsmuseet och har planerad utgivning under 2023. Ingela Östlund ser fram emot att dela med sig av sina efterforskningar.

– Jag vill att läsarna ska känna: vilken fantastisk kvinna! Att hon lyckades med allt detta! Hon var en fattig flicka som lyckades ta sig till den absoluta toppen i samhället. Hon var verkligen extraordinär och har betytt mycket för Sveriges hotell- och restaurangnäring.

Ur Företagshistoria 2022:4

Text: Sara Johansson

Dela med dig av dina tankar

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder cookies

Cookies ("kakor") består av små textfiler. Dessa innehåller data som lagras på din enhet. För att kunna placera vissa typer av cookies behöver vi inhämta ditt samtycke. Vi på Centrum för Näringslivshistoria CfN AB, orgnr. 556546-9243 använder oss av följande slags cookies. För att läsa mer om vilka cookies vi använder och lagringstid, klicka här för att komma till vår cookiepolicy.

Hantera dina cookieinställningar

Nödvändiga cookies

Nödvändiga cookies är cookies som måste placeras för att grundläggande funktioner på webbplatsen ska kunna fungera. Grundläggande funktioner är exempelvis cookies som behövs för att du ska kunna använda menyer och navigera på sajten.

Cookies för statistik

För att kunna veta hur du interagerar med webbplatsen placerar vi cookies för att föra statistik. Dessa cookies anonymiserar personuppgifter.

Cookies för annonsmätning

För att kunna erbjuda bättre service och upplevelse placerar vi cookies för att kunna anpassa marknadsföring till dig. Ett annat syfte med denna behandling är att kunna marknadsföra produkter eller tjänster till dig, ge anpassade erbjudanden eller marknadsföra och ge rekommendationer kring nya koncept utifrån vad du har köpt tidigare.

Cookies för personlig annonsmätning

För att kunna visa relevant reklam placerar vi cookies för att anpassa innehållet för dig

Cookies för anpassade annonser

För att visa relevanta och personliga annonser placerar vi cookies för att tillhandahålla unika erbjudanden som är skräddarsydda efter din användardata