Ur Nordiska kompaniets personaltidning Kompanirullan 1954:10 (årgång 28).
Den 22 september har varit ett minnesrikt datum i NK:s historia ända sedan 1915, då byggnaden vid Hamngatan öppnades för allmänheten. Nu har även den 20 september blivit en dag att lägga på minnet, eftersom det var då rulltrapporna hade sin premiär. Skall inte någon stor händelse kunna förläggas till den 21 september, så vi kan fira i dagarna tre, enligt urgamla traditioner?
Måndagen den 20 september 1954 kl. 9.00 var det högtidliga ögonblick, då det band som stängde för rulltrappan, klipptes itu av direktör Sachs, NK:s musikkår under ledning av William Lind klämde i med NK-marschen och NK:s dörrar öppnades för den väntande allmänhet som ville uppleva de första nyhetsögonblickens sötma. Efter en invigningstur av NK:s honoratiores d. v. s. fru Sachs samt direktörer, disponenter och några styrelseledamöter följde en glad blandning av kunder och personal. Sammanlagt 15 153 personer åkte första dagen i trappan. Nog är det tydligt att rulltrappan uppskattas. Och intendent Ernmark kan dra en lättnadens suck över att den första etappen är lyckligen över.
Första resenär i rulltrappan – fru Karin Sachs
Som sig bör var NK:s första dam, fru Karin Sachs, den första som åkte i rulltrappan, sedan den officiellt satts i gång. Fröken Ellen Sachs avböjde att göra sin rulltrappsdebut inför allt det församlade folket, förklarande att hon inte hyste någon större kärlek till rulltrappor och att en av hennes fasta principer var att inte åka i rulltrappa. De flesta andra åker desto hellre och finner rulltrapporna tjusande och oemotståndligt lockande i sin eleganta, hypermoderna utformning. De NK-ister som premiäråkte under den första högtidliga kvarten var utom fru Sachs enbart herrar, bl. a. de flesta av våra hemmavarande direktörer och disponenter.
Rulltrappsbarometern
– som var införd i den stora rulltrappsannonsen – visar genom trafikanterna hur långt rulltrappsbygget avancerat. När detta nummer av Rullan kommer ut, har man antagligen fått färdig och öppnat trapporna ända upp till våning 3. Och före jul hoppas Ernmark att hela rulltrappsanläggningen skall vara färdig.
Framtidens melodi
representerar både NK:s nya rulltrappa och NK:s glada tonårsråd, som åkte där efter en av sina succévisningar i NK:s lunchrum i början på oktober. En »NK-dotter, är med i samlingen, hon står främst i mitten och heter Britt Wennberg, dotter till disponenten. Ur de entusiastiska recensionerna citerar vi: Dagens Nyheter: ”Pick-up” hette ett mycket applåderat mönster av Viola Gråsten vid NK:s tonårsråds mannekänguppvisning, och rena pick-me up’en är det att i höstrusket bevista det evenemanget. ” Svenska Dagbladet: ”På uppmaning av den välsignat mikrofoncharmiga Inga Björkman bedömdes alla plagg med »bu» eller »bra» eller applåd. ”Expressen: ”I ton med tonåren har blivit ett årligt evenemang. Ingen uppvisning är så rolig som denna. Den unga publiken lever med genom applåder, ja- och nejrop.”
Ur Nordiska kompaniets personaltidning Kompanirullan 1954:10 (årgång 28).
Dela med dig av dina tankar