Så gick det till när Tobaksmonopolen skapades

Det var faktiskt en högerregering som stod för Sveriges första stora förstatligande, det av svenska tobaksindustrin. Vid uppsägningarna gällde ”Sist in, först ut” redan då, fast lagkrav saknades.

1914 var det första gången i svensk historia som en hel industri förstatligades – samtliga hundratalet tobaksfabriker i landet ombildades till Svenska Tobaksmonopolet med 80 procent statligt ägande.

– Det var dåvarande högerregeringen som behövde pengar till statskassan, inte minst till försvaret i en tid av krig, berättar fil.dr. Tobias Karlsson vid Ekonomisk-historiska institutionen vid Lunds universitet. Hans avhandling från hösten 2008 (Downsizing. Personnel Reductions at the Swedish Tobacco Monopoly, 1915 – 1939) fokuserar på hur företaget skötte de massuppsägningar som kom att följa.

Beslutet om förstatligande, eller monopolisering som det benämndes, togs av riksdagen i september 1914 var förstås inte okontroversiellt. Diskussioner om hur man enklast beskattade tobaksprodukterna hade hållits i kamrarna ända sedan sekelskiftet.

– Men när BAT, det brittisk-amerikanska tobaksbolaget, började köpa upp olika länders tobaksindustrier blev svenska politiker oroliga. Starten av första världskriget avgjorde saken, förklarar Tobias Karlsson.

Steg mot socialisering

Den mest konservativa högern tyckte förstås att detta var ett första steg mot socialisering av hela samhället. En del socialdemokrater ansåg å sin sida att det var felaktigt att dra in skatt på för människan skadliga produkter. I riksdagen lyckades partiet dock få fram garantier för att arbetarna skulle tas väl om hand. Dessa fruktade sämre arbetsvillkor med bara en enda ägare.

Som följd av monopoliseringen rationaliserades verksamheten. En av åtgärderna för dem som inte kunde få fortsatt anställning var ett avgångsvederlag på upp till fem årslöner, berättar Tobias Karlsson.

Detta gällde oavsett kön, och dessa arbetare hade också förtur till lediga platser inom monopolet. Dessutom inrättades så kallade intressekontor med personalkonsulter, även kallade fabrikssystrar, som erbjöd de anställda olika tjänster och aktiviteter.

– Det var till exempel barnkrubbor i anslutning till arbetsplatsen, sättpotatis för husbehovsodling, bibliotek och hjälp med betalningar av olika slag, säger Tobias Karlsson. Modellen fanns också i vissa andra större företag. År 1928 kom revisorerna vid monopolet dock att ifrågasätta expansionen av företagets sociala engagemang. Deras utredning berömde företagets sätt att sköta de nedskärningar som blivit nödvändiga. Intressekontoret kritiserades dock för att inte ha fastlagda planer för sitt arbete, utan att detta skedde lite mer slumpmässigt.

Arbetsstyrkan halveras

Men flera år tidigare hade ju tiderna förändrats radikalt med djup depression som följd av första världskriget. Dessutom mekaniserades tobaksindustrin på ett genomgripande sätt vilket ledde till stor övertalighet av arbetskraft. Arbetsstyrkan halverades från drygt fem tusen till drygt två och ett halvt tusen under perioden 1920 till 1928. Bara året innan låg bolaget på sin topp.

– Svenska Tobaksmonopolet var nydanande på olika sätt när det gällde att hantera övertaligheten, förklarar Tobias Karlsson. Bland annat anordnades kurser och omskolning delvis i företagets regi. De yngre kvinnorna omskolades ofta till det som betecknades som framtidsyrket, nämligen hembiträde. Studierna kom så småningom att ske i samarbete med arbetsförmedlingarna och var embryot till det som sedermera blev AMS.

Personalreserv

En annan åtgärd, som den tidigare officeren och dåvarande vd:n Oscar Wallenberg införde, var inrättandet av övergångsstaten 1930. Den skulle hantera det fluktuerande behovet av arbetskraft. Efter mönster från försvaret var det en personalreserv där friställda arbetare mot en viss årlig summa stod till företagets förfogande när behovet av arbetskraft växte.

År 1913 hade Sverige infört allmän pension som inledning på ett framväxande välfärdssystem. Denna var dock inte tillräcklig för att försörja sig på. När Tobaksmonopolet vid de första massuppsägningarna 1921 ville göra sig av med äldre arbetare och inte hade ett kompletterande pensionssystem, strandade dessa planer och unga kvinnor fick gå i stället. Då införde företaget snabbt ett eget pensionssystem och ett halvår senare kunde man pensionera männen. År 1921 gällde inte längre reglerna från 1915 med sina generösa avgångsvederlag.

Företaget hade inget formellt ansvar att betala ut vederlag men gjorde det ändå, om än i mindre skala än 1915. Det var bara tobaksarbetarna som kom i åtnjutande av dessa ersättningar – övriga anställda ansågs ha bättre chanser på den reguljära arbetsmarknaden. Här fördes även köns- och åldersaspekter in så att kvinnor och yngre fick lägre ersättningar än män. Dessa ansågs vara tydligare familjeförsörjare, även om detta inte uttrycktes explicit.

Turordningsregler

På en facklig kongress 1928 visade i alla fall de kvinnliga arbetarna sitt missnöje med denna ordning och att de blivit svikna av sina manliga företrädare, säger Tobias Karlsson. För trots att kvinnorna var i majoritet bland arbetskraften var det männen som inte helt oförutsägbart var talespersoner.

Tobias Karlssons avhandling sträcker sig fram till 1939 då arbetsstyrkan kraftigt reducerats. Han visar huvudsakligen vilka turordningsregler som gällde vid de kraftiga nedskärningar som monopolet tvingades göra. Han gissar att om man i dag skulle avskaffa LAS så skulle traditionella företag fortsätta att göra som Tobaksmonopolet, att ha ”sist in, först ut” som huvudprincip trots att lagstiftning då saknades.

Däremot skulle branscher med snabb teknisk utvecklingstakt ändra på det till förmån för de yngre. En vits med att hålla kvar äldre arbetskraft i företagen var att de kunde lära upp de yngre. På Tobaksmonopolet försvann det argumentet i samband med att arbetet mekaniserades.

Det är alltså främst hur Svenska Tobaksmonopolet hanterade nedskärningar av personal som är fokus i Tobias Karlssons avhandling. Han har haft tillgång till ett rikt källmaterial med många dokumenterade diskussioner och även matriklar och statistik från såväl bolagsstyrelsemöten som fackliga sammanträden. Han har också haft möjlighet att intervjua en äldre kvinna som arbetat på monopolet.

Trivsel men…

Hon har vittnat om trivseln på företaget tack vare fabrikssystrarna. Men allt var inte frid och fröjd, enligt Tobias Karlsson. Förutom sporadiska strejker var den mest omfattande konflikten ”Striden om de spetslösa cigarrerna”. För att spara på råtobak som var bristvara under kriget ville ledningen göra cigarrerna mindre. Arbetarna befarade att detta skulle leda till minskad ersättning för dem. Under krisåret 1921 fanns det också mycket missnöje bland arbetarna, men att strejka då ansågs utsiktslöst.

På 1960-talet började tobaksindustrin avregleras och 1961 ombildades monopolet till Svenska Tobaks AB. Tillsammans med Svenska Tändsticks AB ingår dessa sedan 1992 i koncernen Swedish Match AB.

Författare: Cajsa Carrén

Dela med dig av dina tankar

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.