Antalet döda i trafiken minskar stadigt, trots allt fler bilar ute på vägarna. Nya innovationer och förändrade attityder har gjort att vi kommer allt närmare nollvisionen.
2019 var ett ljust år i den svenska trafikstatistiken. Totalt omkom då endast 223 personer i trafiken. Detta är den lägsta siffran sedan mätningarna började 1935. Det året omkom 312 människor i trafiken. För att ge perspektiv på siffrorna kan nämnas att det fanns cirka 110 000 registrerade personbilar i landet 1935. Motsvarande siffra för 2019 låg på 5 miljoner. Antalet dödsolyckor nådde ett förfärande rekord under åren 1964–1966, då drygt 1 300 människor årligen miste livet i trafikolyckor. Vid denna tidpunkt fanns det ungefär 1,8 miljoner registrerade bilar i landet. Tänkvärt är att just dessa tre år också utgjorde de absoluta rekordåren i svensk bruttonationalprodukttillväxt.
De höga dödstalen på vägarna väckte länge anmärkningsvärt lite diskussion – många uppfattade det som ett visserligen beklagligt men nödvändigt pris att betala för ökad individuell rörlighet och bättre kommunikationer. När massbilismen tog fart på 1950-talet började dock problemet uppmärksammas alltmer och ny teknik utvecklades inom olika områden. Säkrare vägar med vägren, skilda körfält, asfaltbeläggning, hastighetsbegränsningar, trafikljus och järnvägsbommar utgjorde viktiga förbättringar, men även bilarna själva utvecklades för att förbättra säkerheten. När Volvo lanserade PV444 efter andra världskriget hade den exempelvis förstärkt så kallad säkerhetskaross och laminerad vindruta.
Säkerhetsbältets intåg
Den viktigaste säkerhetsförbättringen i bilarna var dock säkerhetsbältet. Säkerhetsbälten av tvåpunktstyp hade introducerats inom flyget redan på 1910-talet, och 1951 tog amerikanerna Roger W. Griswold och Hugh De Haven patent på ett trepunktsbälte för flygplan. I fråga om bilbälten blev Sverige ett föregångsland, men det var inte bilindustrin som tog första steget. I stället skedde teknikutvecklingen till en början inom statliga Vattenfall, som efter andra världskriget befann sig i en intensiv utbyggnadsfas med nya vattenkraftverk i Norrland, vilket föranledde många olyckstillbud på farliga vägar. Ingenjörerna Bengt Odelgard och Per-Olof Weman ledde utvecklingsarbetet i samarbete med överläkaren Stig Lindgren. I en särskild provanläggning utfördes kollisionstester och bilar med dockor i hissades upp i en kran för att sedan släppas ned från hög höjd.
I en särskild provanläggning utförde Vattenfall kollisionstester där bilar med dockor i upphissades i en kran släpptes ned från hög höjd. Ur Vattenfalls arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.
”Säkerhetsbälte typ Vattenfall” monterades in i Vattenfalls bilar från 1956, och började även säljas som specialutrustning till privatfordon. När Saab introducerade GT 750 1958 ingick säkerhetsbälte som standard. Samtidigt vidareutvecklade Volvos säkerhetschef Nils Bohlin trepunktsbältet för bilar. Året därpå infördes det som standard i Volvos PV544 och Amazon P120, lagom till företagets stora introduktion på USA-marknaden. Detta var första steget i den utveckling som skulle göra säkerhet till hörnstenen i Volvos varumärke.
Bilbarnstolar och lagstiftning
Säkerhetstänkandet fick betydelse också inom andra områden. En tongivande person var Bertil Aldman, forskare och sedermera professor i trafiksäkerhet vid Chalmers, som är mest känd för den bakåtvända bilbarnstolen. Idén till uppfinningen lär han ha fått från astronauternas konturstolar under 1960-talets raketuppskjutningar. Den bakåtvända bilbarnstolen lanserades av Volvo 1972, och några år senare kom bälteskudden.
Säkerhetsaspekten blev förvisso allt viktigare för fordonstillverkarna, men de var inte ensamma. Andra företag inriktade sig specifikt på tillverkning av säkerhetsprodukter. Vid 1950-talets slut började bröderna Lennart och Stig Lindblad i Vårgårda utveckla trepunktsbälten i vad som senare fick namnet Autoliv. Företaget bidrog med flera innovationer och fick stora internationella framgångar. I dag hör Autoliv till världens ledande tillverkare inom fordonssäkerhet.
Den bakåtvända bilbarnstolen uppfanns på 1960-talet av Bertil Aldman, forskare och sedermera professor i trafiksäkerhet vid Chalmers. Foto: Örebrokuriren/Örebro Länsmuseum.
Även beträffande lagstiftningen var Sverige tidigt ute – användande av säkerhetsbälten i personbilar blev obligatoriskt i framsätet den 1 januari 1975 (delstaten Victoria i Australien var allra först) och i baksätet den 1 juli 1986 (1988 för barn!). Sedan dess har krockkuddar, låsningsfria bromsar, kamerabaserad teknik och mycket annat bidragit till att förbättra säkerheten på väg.
Sveriges riksdag beslutade 1997 att nollvisionen ska gälla för det svenska trafiksäkerhetsarbetet. Detta radikala beslut var uttryck för en ståndpunkt fjärran från det tidiga 1900-talets obekymrade inställning till det farliga livet på vägarna. Sedan nollvisionen infördes har trafiksäkerheten sakta men säkert förbättrats och olyckstalen minskat. Men om den ska kunna förverkligas fullt ut krävs sannolikt både fortsatt teknikutveckling och fortsatt attitydförändring.
Dela med dig av dina tankar