Det är idag över 50 år sedan som Rune Monös skapelse, Ica-logotypen, monterades upp på otaliga tak och fasader för att symbolisera nystarten för Ica. Märket har sett likadant ut sedan dess, men verksamheten och bolagsstrukturen bakom har förändrats i flera stora och dramatiska steg.
Omskyltningen skedde under stort pådrag 1964. I Icas egna arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria beskrivs den som ett sätt att inåt ytterligare bekräfta och fördjupa samarbetet mellan köpmännen och grossistföretagen, de så kallade ”inköpscentralerna”. Logotypen skulle också göra samarbetet ännu tydligare utåt.
I Icas arkiv hittas skissen av Rune Monös för Ica-skylten. Precis och tydlig som den är, skulle den antagligen kunna användas av en tillverkare fortfarande idag.
ICA-emblemet består av de versala bokstäverna I,C, A i modifierad grotesktypografi, där bokstaven ”I” är fristående i förhållande till bokstäverna ”C” och ”A”., vilka har förbundits med varandra därigenom att ”C”:s stapel nedtill övergår i bokstaven ”A”:s vänstra stapel, vilken är utförd som övre delen av tangenten till den cirkulära stapeln i ”C”, medan bokstaven ”A”:s tvärspel är avbruten vid sin vänstra ände, så att ett mellanrum bildas vars höger respektive vänstersida är parallell med bokstaven ”A”:s vänstra stapel. Skiss av formgivaren Rune Monö. Ur ICA AB:s arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.
Det var dock inte bara själva logotypen som Monö skapade, han och hans företag tog fram ett helt grafiskt koncept gällande färger och former på butiksskyltar, lastbilsdekor, uniformer, kassar m.m. Efter själva lanseringen av ICA-märket 1964 hade de arbete ytterligare två, tre år med annat. De designade t.o.m. en hel ICA-kiosk och arbetade även åt ICA-restauranger och ICA Förlaget.
Ur ICA AB:s arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.
ICA-emblemet är både vänligt och aggressivt. Jag tycker att det runda C:et och det spetsiga och kantiga A:et uttrycker de respektive egenskaperna.
-Rune Monö, 2002
Rune Monö, som designade det nya ICA-märket 1963 och även senare fick i uppdrag att förnya det grafiska programmet kring märket. Bild ur ICA AB:s arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.
Samarbetet med kunden
Det antagna ICA-märket var inte Monös enda förslag, utan ett av flera. Idag erkänner han dock att de andra bara var till för att kunden skulle uppleva sig delaktig i valet av det riktiga förslaget. Och som tur var valde de rätt … Samarbetet med kunden var allmänt mycket gott:
Det var trevligt att få kontakt med denna sorts människor för i mitt dagliga arbete hade jag bara kontakt med tekniker. Det är inte något fel på tekniker, men de är mer anonyma och mer reserverade än de personer jag mötte på ICA.
Monö fick berättat för sig att den nya logotypen först hade antagits efter långa diskussioner vid stämman och att det funnits ett läger för och ett emot. När beslutet väl var taget accepterades det dock av samtliga och på några dagar, i slutet av januari 1964, sattes nya skyltar upp på landets alla ICA-butiker.
Rune Monös skiss till det nya ICA-märket inklusive fästpunkter. Den röda nyansen hade ursprungligen lite mer orange i sig än idag. ICAs arkiv, Centrum för Näringslivshistoria.
Dela med dig av dina tankar