Stadsguiden: Skellefteå

Västerbottniska Skellefteå fick sina stadsprivilegier 1845 och räknas därmed som en av de yngre norrländska städerna. Orten har dock en betydligt längre historia som kyrkby och mötesplats längs Norrlandskusten.

Socknens historia går tillbaka till 1300-talet och därtill har det påträffats fornlämningar från sten- och bronsålder. Var själva ortsnamnet kommer ifrån är okänt. Under förindustriell tid var företagsamheten i regionen hämmad av det bottniska handelstvånget, vilket i 400 år förbjöd Norrland och Finland att sända fartyg söder om Stockholm, som var den påbjudna handelsplatsen. De fick inte heller ta emot utländska skepp. När tvånget avskaffades 1765 inleddes bruksepoken i Västerbotten och huvudsakligen anlades nu järnbruk och glasbruk. Man gjorde sig även ett namn inom sågverks- och varvsindustri.

Under 1900-talet växte Skellefteås betydelse som industristad. Särskilt gruvnäringen skulle visa sig ha framtiden för sig. Den 10 december 1924 upptäcktes nämligen mineralfyndigheter i närheten av Bjurliden utanför staden. Till en början trodde man att det mest rörde sig om koppar och arsenik, men det visade sig att det gömde sig betydligt ädlare metaller i jordskorpan. Här fanns i själva verket en av världens rikaste guldfyndigheter. Brytningen påbörjades omedelbart och samhället Boliden anlades.

Hisskonstruktör Alvar Lindmark år 1956. Foto Ragnar Gustaf Insulander, Skellefteå museum.

Den mest berömda produkten som kommit ur staden är sannolikt industrihissen Alimak, skapad på 1950-talet av uppfinnaren Alvar Lindmark. Alimaks hissar har använts vid byggnadsarbeten runtom i världen, och särskilt användbara har de visat sig vara vid byggandet av höga skyskrapor och radiotorn. Taipei 101 (Taiwan) och GUIDEN Petronas Towers (Kuala Lumpur, Malaysia) är två skyskrapor där de använts med stor framgång under uppförandet. Därtill har Alimak utrustat Frihetsgudinnan i New York med en permanent servicehiss.

Som i många andra norrländska städer är skogen och vattenkraften viktiga näringar. Stadens centrum genomgick kraftiga ombyggnationer och rivningar under efterkrigstiden men den klassiska gamla kyrkstaden i trä, i folkmun kallad Bonnstan, står intakt. Då staden är belägen mellan lärosätena Umeå och Luleå finns här även en bubblande scen för it-företag. Därtill har tidningen Norran sin centralredaktion i staden.

Framtiden för Skellefteå ser ljusare ut än på mycket länge. På en yta större än Gamla stan i Stockholm anläggs i skrivande stund fabriken Northvolt Ett, där litiumjonbatterier till bilar ska tillverkas i stor skala. Arbetstillfällena som nu skapas räknas i tusental. Likt upptäckten av mineralfyndigheterna i Boliden på 1920-talet talas det om att staden kan få en ny guldålder – en batteridriven sådan.

1. Alimak

ALIMAKVÄGEN 1

Ingenjören och uppfinnaren Alvar Lindmarks världskända industrihissar sägs vara inspirerade av den bibliska berättelsen om Jakobs stege som räckte ända till himlen. I dag sysselsätter Alimak 2 000 personer och deras produkter säljs i över 100 länder. Huvudkontoret ligger numera i Stockholm, men på Alimakvägen i Skellefteå har företaget sitt hjärta.

2. Boliden

FINNFORSVÄGEN 4, BOLIDEN

En halvtimmes bilfärd inåt landet finner vi gruvsamhället Boliden, anlagt på 1920-talet. Under drygt 40 år utvanns här inte mindre än 128 ton guld. När Boliden byggdes beskrevs det som »en industrialismens ö i ett hav av bönder«. På Finnforsvägen finns den första byggnaden som anlades på orten – det vackra gamla brukskontoret.

3. Bonnstan

KYRKSTADSVÄGEN 15

Strax väster om centrum ligger den gamla kyrkstaden Bonnstan. I de nordliga, glesbefolkade delarna av Sverige fungerade dessa trästugor som övernattningsbostäder för långväga kyrkobesökare. Med sina 116 stugor är Bonnstan en av de mest välbevarade i sitt slag och därtill en marknadsplats med medeltida anor.

4. Västerbottensost besökscenter och mejeri

KAMVÄGEN 12, BURTRÄSK

Två och en halv mil söder om stan finner vi den lilla byn Burträsk. Här och endast här tillverkas den grynpipiga hårdosten Västerbottensost enligt Ulrika Eleonora Lindströms hemliga originalrecept från 1872. För den ostgalne driver Norrmejerier här ett besökscenter helt vigt åt denna läckerhet.

Kartguide över Skellefteå. Illustration: Lotte Kölare.

5. Skellefteå Gummifabriks AB, Skega

FABRIKSVÄGEN 1–3, ERSMARK

I gummifabriken i Ersmark var tillverkningen i full gång från 1930-talet ända till i fjol. Här har bland mycket annat tillverkats arbetshandskar till smältverket på Rönnskär och O-ringar till Saabs militärflygplan.

6. Restaurang Tre Kronor

ANNASTIGEN 24

I Erikslid på Norrböle hittar vi Tre Kronor, en lokal pizzeria lik många andra – med ett stort undantag. Detta är nämligen födelseplatsen för Calskrove, en inbakad pizza med ost, tomatsås, skinka och ett s.k. skrovmål – alltså två hamburgare och pommes frites! Denna udda fågel på den svenska mathimlen är nationellt och internationellt omskriven. För den hugade (och hungrige) kostar en Calskrove för närvarande 110 kronor. Som i alla skrovmål ingår då en läskburk – som dock serveras på sidan om.

7. Skellefteå Kraft

KANALGATAN 71

Kommunalt ägda Skellefteå Kraft är en av stadens största arbetsgivare och därtill Sveriges femte största kraftproducent. I stadens centrum finns den ursprungliga huvudkontorsbyggnaden, ritad 1964 av arkitekt Lennart Nilsson. Den prisbelönta kopparbeklädda tillbyggnaden svarade General Architecture för under 2000-talet.

8. Northvolt

TORSGATAN 122

Här byggs den eldrivna framtiden! Det första spadtaget till Europas kanske största batterifabrik Northvolt Ett togs under sommaren 2018. På en halv miljon kvadratmeter fabriksyta ska batterier till bland andra Volkswagen och BMW tillverkas. Satsningen, som beskrivits som det största som hänt Skellefteå sedan Boliden, innebär tusentals nya arbetstillfällen och därmed en rejäl vitamininjektion till staden.

9. Skellefteå Bryggeri

STRANDGATAN 42

Vid strandpromenaden i hjärtat av Skellefteå ligger bryggarbacken där Seth Mikael Franzén en gång i tiden grundade stadens bryggeri – en av dess första egentliga industrier. Här bryggdes drycker ända in på 1970-talet. Efter några decenniers paus är tillverkningen i gång igen på nästan exakt samma plats. »Since 2011«, men med anor från 1855.

10. Boliden Rönnskär

SKELLEFTEHAMN

Smältverket på Rönnskär anlades 1928 för att ta hand om malmen som bröts i Boliden. Förr besjöngs dess dåliga arbetsmiljö i Rönnskärsvisan, men i dag är anläggningen världsledande inom återvinning av elektronikmaterial och har kapacitet att återvinna två miljoner mobiltelefoner varje dygn. Verket är svårtillgängligt för privatpersoner, men går att beskåda längs med kusten både norr- och söderifrån.

Ur Företagshistoria 2021:4

Text: Gustav Svensson

Illustration: Lotte Kölare

Dela med dig av dina tankar

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.