Sveriges Manchester var under Louis De Geers tid Sveriges näst största stad. Näringslivets inflöde av pengar och arbetskraft lade grunden till storstaden som växte lavinartat under 1800-talets slut och fördubblades på bara några årtionden.
Som kraftkälla funkade strömmen bra. Därför anlades tidigt kvarnar, mässings- och pappersbruk. Holmen blev hela Europas tidningspappersleverantör: Norrköpings tidning är landets äldsta, 150 år. Industrins fader Louis De Geer skeppade 10 000 kanonkulor från hamnen. Själv står han i svart granit, huggen av självaste Carl Milles på det gamla torget, där kommersen blomstrade och vinet flödade. 1600-talets källarvalv lagrar dock inte längre Jernvägspunsch.
Det är i »Madickenkvarteren« som kommers uppstått igen. Kvarteret Knäppingsborg var en gång fyllt till bristningsgränsen av tobaksblad från odlingarna utanför tullarna. Entreprenören Petter Swartz grundade dynastin, promenader, stadsbibliotek och storsäljaren Röda lacket.
Vid familjens palats vid »Gamle bro« passerar varje nyårsafton femtiotusen på vandring genom det illuminerade industrilandskapet. Stadens Norrköpingsgula färg, avsedd att likna sandsten, har en innebörd – kejserlig i Kina och lyckobringande. Så blev spårvagnarna »gula faran«. Den första 1904.
Textilfabrikerna föll ihop som korthus under 1960-talet, idag är lokalerna befolkade av allehanda teknikföretag: Sveriges Radio och Television samt Linköpings Universitet. Campus Norrköping räknar 5 000 studenter.
Nederländaren Louis De Geer (1587–1652) är Sveriges största entreprenör genom tiderna, i förhållande till den svenska ekonomins dåvarande storlek.
I stan sjuder det av liv, i byggnader där tusentals, mestadels kvinnor, sliter för brödfödan i slamret av vävstolarna. Industriidkare som Wahren, Nyborg, Berg och Bergwall försåg landet med tyger. Tuppens ikonografiska märke svävar ännu och minner om tiden då nästan alla sov på lakan tillverkade här. Doften av vått ylle som fabriksarbeterskorna bar gav staden öknamnet Surbullestan. Moa Martinson blev musan och förespråkare för kvinnors rättigheter och nu är hon förevigad i brons på Grytstorget.
Ledande finansiärer gjorde Norrköping till Östergötlands kulturcentrum, med storslagna promenader, parker och bostäder, konstmuseum, stadsteater och symfoniorkester.
Mest fashionabelt, och värderat till 60 miljoner vid hans död 1913, var Jean Lawskis kvarter. Den polske flyktningen lyckades bygga upp en ansedd antikhandel i sina franska slott vid brofästet på Drottninggatan. Detta blev »Draget« där butiker och banker ligger trädda som på pärlband, med Isaac Gustaf Clasons rikt smyckade rådhus – och dess 65 meter höga torn – som juvel. Fast populärast var källaren ett stenkast därifrån. »Kräftriket« serverade kräftor, öl och surkål. Både Greta Garbo och Belgiens Prins Leopold smorde kråset där.
Vid förra seklets början var man landets fjärde stad, under Louis De Geers dagar var man tvåa. Var femte Norrköpingsbo talade då ett främmande språk. Som en »fågel Fenix« lyckas staden resa sig efter pest, bränder och förstörelse. Alltid i hopp om en lysande framtid, idag knuten till Ostlänken och de nya bostäder som byggs i inre hamnen.
1. Promenaderna
SÖDRA/NORRA/ÖSTRA PROMENADEN
Är anlagda som ett U runt stadskärnan med totalt 2 000 lindar i dubbla rader, vilka 1994 blev landets första levande byggnadsminne.
2. Grand Hotel
TYSKA TORGET 2
Som lånat drag från Rosenbad i Stockholm – och byggdes för att möta anstormningen av besökare inför den berömda Konst- och industriutställningen 1906.
3. Lawskis kvarter
DROTTNINGGATAN 2
Uppfört avden polske flyktingen Jean Lawski som drev antikhandel här och vars franska slottsbyggnader värderades till 60 miljoner kronor vid hans död 1913.
4. Skandinaviska banken
DROTTNINGGATAN 49
Uppförd i tegel, betong, kakel, emalj med mera av Norrköpingsarkitekten Carl Bergsten och med två kattdjur som vaktar den originella entrén från 1907.
Kartguide över Norrköping. Illustration: Pia Koskela.
5. Knäppingsborg
SKOLGATAN 1B
Säte för fem generationer Swartz och deras snusfabrik som 1931 övertogs av tobaksmonopolet. Här föddes Röda lacket, i dag säljs ost, fisk och te i småbutiker.
6. Villa Swartz
SÖDRA PROMENADEN 105
Statsministern Carl Swartz lät bygga detta palats som 1913 blev stadens första museum och bibliotek.
7. Holmentornet
HOLMENGATAN 8
Byggt 1750 för brandvakten och här klingade arbetstiderna ut. Slitstark symbol för Holmens bruk som från 1970 fortsätter papperstillverkningen vid Bråviken.
8. Värmekyrkan
HOLMENTORGET 3
Ritad av Ivar Tengbom som ett klassicistiskt tempel för tre koleldade ångpannor som försåg industrin med värme och ånga. I dag utbildnings- och forskningscenter.
9. ProNova
KORSGATAN 2
Stjärnorna på madrassvaret föddes här, vid sidan om lakansväv för hela landets befolkning. 600 arbetade på »Tuppen«, en känd symbol som slogs samman med Drags yllefabrik i Grytsområdet. Sedan 1989 data- och kunskapscentrum.
10. Katscha
KÄLLVINDSGATAN 2C
Årets bästa fastighetsprojekt 2016, byggt på pålar i vattnet med utsikt över Jan Svenungssons skorsten som antingen stiger eller sjunker…
Kartguide över Norrköping. Illustration: Pia Koskela.
11. Strykjärnet
LAXHOLMEN
Sveriges vackraste industribyggnad formad efter Laxholmen där laxen fångades. Bomullsväveri med 600 anställda. Arbetets museum öppnade här 1991.
12. Kåkenhus
BREDGATAN 33
Centrum för ylletillverkningen sedan 1863, med YFA som sista fabrik att slå igen, 900 miste jobbet. I det sju våningar höga fabrikshuset studerar nu över 5 000 studenter vid Campus Norrköping, öppnat 1998.
13. Stadsmuseet
HOLMBROGRÄNDEN 2
Där vävstolarna ännu slamrar. Här låg Ultra ylleväveri och Färgeribolaget Niga. I Bergsbrogården intill bodde småfabrikören med utsiktstorn, schweizeri och lusthus.
14. Carl Johans park
SLOTTSGATAN 101
Där man hyllade Bernadotternas anfader med första statyn och 1926 skapade tyska broderier med 25 000 kaktusar. Den första och främsta av stadens många parker.
Ur Företagshistoria 2019:1
Text: Maria Waxegård
Illustration: Pia Koskela
Dela med dig av dina tankar