År 1899 anställdes den 23-årige Sven Wingquist (1876–1953) som driftsingenjör på Gamlestadens fabriker, en textilfabrik i Göteborg.
Den drevs genom remdrift där maskinerna var förenade med remmar och axlar i taket till en gemensam kraftkälla.
Fabriken var byggd på Götaälvdalens blålera och det uppstod ständigt sättningar i marken. Detta gjorde att de långa axlarna rubbades, vilket förstörde kullagren. När den tyske kullagerleverantören efter ett haveri meddelade att det var ett halvårs leveranstid för ett nytt lager, beslöt Wingquist att själv försöka utveckla en ny typ av lager som även klarade av att ta upp sneda belastningar.
Göteborgs största arbetsplats
År 1907 hade Wingquist utvecklat det självreglerande tvåradiga sfäriska kullagret. Samma år grundades Svenska Kullagerfabriken (SKF) med Wingquist som vd. Han fungerade även som reseförsäljare och chefskonstruktör. Företaget blev snabbt internationellt framgångsrikt och efter fem år var det Göteborgs största arbetsplats.
Sven Winquist var starkt engagerad för de anställda och införde kortare arbetstid, betald semester, bra bostäder och socialförsäkringar. Han tog dock på sig en helt omänsklig arbetsbörda, vilket försämrade hälsan.
Gick in i styrelsen för Volvo
År 1919 bad Winquist att få sluta som vd. Han fortsatte dock att göra viktiga insatser i SKF:s styrelse. Han medverkade också till grundandet av Nohab Flygmotorfabriker 1930 – i dag Volvo Aero – och Saab 1937 samt att som styrelseordförande och vd 1918-46 göra stora insatser för Bofors. Wingquist kom också in i styrelsen för Volvo som 1926-35 var dotterbolag till SKF.
Dela med dig av dina tankar