Sveriges datorindustri började med matematikmaskiner

En FACIT EDB installerades som servicemaskin i Åtvidabergs industriers lokaler vid Karlavägen i Stockholm. Det innebar att kunder kunde komma och köra egna program mot betalning per timme. Maskinen blev flitigt anlitad, behov av beräkningar fanns bland annat inom meteorologi. Satsningen fortsatte fram till 1962 och sammanlagt nio stycken FACIT EDB tillverkades och användes av bland annat ASEA, Försvarets Radioanstalt och Det Norske Meteorologiske Institutt. I dag räknas modellen som den första svenska serietillverkade datorn. År 1963 lade Facit ner sin satsning på stordatorer. Facit AB satsade konstigt nog aldrig på digitala räknemaskiner och förlorade stora marknadsandelar under 1970-talet. År 1997 avvecklades företaget helt efter att ha ägts av såväl Electrolux och Ericsson.

Det blev nu Saab som kom att ta över utvecklingen av datormaskiner i Sverige och det började med en beställning från Flygförvaltningen på Robot 330; förstudien till en svensk kärnvapenbärande robot. En räkneautomat skulle ingå och måste baseras på transistorteknik för att klara den flygburna tillämpningen. Ett litet utvecklingsteam på robotavdelningen fick under ledning av Viggo Wentzel i uppdrag att ta fram en transistoriserad datamaskin. År 1960 presenterades Sank, eller D2 som den senare kom att kallas. De var en ”liten” (den vägde 150 kilo) bordsplacerad räkneautomat och troligtvis Europas första transistoriserade dator. Den kunde göra 100 000 additioner av två sexsiffriga tal i sekunden. Lagringskapaciteten var 15 kilobyte, varav 5 kilobyte för datalagring och 10 kilobyte för program.

I Linköping organiserades nu en ny division av företaget under namnet Datasaab, som senare blev ett dotterbolag. Datasaab kom att utveckla datorsystem för Saabs militära flygplan och robotar men även civila stordatorer (D21 o.s.v.) och minidatorer (D5) för den kommersiella marknaden och då främst banker. Stordatorerna kallades för den tunga linjen och minidatorerna för den lätta linjen.

Snart fick Saab fick också sina första civila kunder. I slutet av år 1960 skrevs ett avtal med Skandinaviska Elverk på en beställning av stordatorn D21. De nya framgångarna verkade ta Saab med viss förvåning vd Tryggve Holm som i ett tal till kunder uttryckte det med orden: ”Vi vaknade upp en dag på Saab och fann att vi var datamaskinstillverkare.” Affären med Skandinaviska Elverk följdes upp av flera betydelsefulla affärer. Bland kunderna fanns SMHI, Vägverket, Kockums, Flygmotor, Industridata och Söderberg & Haak med flera.

Även Finansdepartementet kom att använda D21 men det först efter en uppmärksammad konflikt 1962. Tjugo län skulle då börja lägga folkbokföring och skatteuppbörd på data och en statlig kommitté hade förordat ett system från amerikanska IBM. Saab begärde att orsaken till detta skulle redovisas öppet – ordern gällde mer än 50 miljoner kronor men materialet var hemligstämplat. I en kompromiss beslutade finansminister Gunnar Sträng 1963 att både IBM- och Saabmaskiner skulle användas på försök hos länsstyrelserna. D21 visade sig efter några provår vara klart bättre och 1969 avblåstes ”datakriget”. Staten beslöt att endast använda Saabdatorer på länsstyrelserna.

När Saab Univac bildades 1975 kom minidatorverksamheten att bli kvar inom Saab. År 1978 övergick verksamheten i dotterbolaget Datasaab AB med staten som hälftenägare. Detta företag köptes 1981 av L M Ericsson.