Teknik och teori

Teknik och teori

Då ekonomisk tillväxt förklaras brukar man utgå från de tre produktionsfaktorerna: naturresurser, kapital och arbetskraft.

Enligt detta synsätt skapas tillväxt genom till exempel upptäckten av nya råvaror, ökade investeringar, ökat arbetskraftsdeltagande och höjd utbildningsnivå.

Men dessa faktorer ger en ofullständig förklaring till hur tillväxt uppstår. Ryssland är exempelvis ett av världens råvarurikaste länder. Under Sovjettiden var investeringskvoten och arbetskraftsdeltagandet högt. Utbildningsnivån var också god. Ändå blev landet ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt misslyckande.

Teknikfaktorn

Därför brukar man lägga till ytterligare en förklaring till tillväxten, nämligen teknikfaktorn. Men också med detta komplement är teorin ofullständig. Dels finns det gott om exempel på skillnader i tillväxt mellan olika länder som inte beror på teknologin. Dels kan teorin inte förklara vad det är som påverkar den teknologiska utvecklingen. Varför går den teknologiska utvecklingen snabbare på vissa håll och – framförallt – varför är vissa länder överlägsna i att omsätta ny teknologi till praktiska tillämpningar?

Den institutionella teorin

Varför blev det Europa och inte det teknologiskt långt mer avancerade Kina som för 700 år sedan tog ledningen i den ekonomiska utvecklingen? Varför skedde det första industriella genombrottet i Storbritannien och inte i Frankrike? Och – för att ta exempel från senare tid – vad är det som förklarar de dramatiska skillnaderna vad gäller ekonomisk tillväxt mellan Väst- och Östtyskland eller mellan Syd- och Nordkorea?

Ur denna diskussion växte det fram en delvis ny syn på ekonomisk tillväxt, den så kallade institutionella teorin som i dag har stor betydelse inom nationalekonomin. Genombrottet för denna skola kom då Douglass C North och Robert W Fogel 1993 tilldelades nobelpriset i ekonomi.

Denna teori lägger tyngdpunkten på hur de regelsystem (institutioner) som finns i samhället påverkar enskilda individers möjligheter och motivation att utbilda sig, arbeta, uppfinna, spara, investera, starta och driva företag. Om regelsystemen främjar produktiva verksamheter, uppstår ekonomisk tillväxt. Det handlar bland annat om näringsfrihet, yrkesfrihet, frihandel samt lagar som definierar och skyddar äganderätter, kontrakt och avtal, regler för att hantera tvister, konkurser och så vidare.

Regler som främjar tillväxt är långt ifrån samma sak som frånvaron av statsmakt. Tvärtom behövs en stark stat som kan skapa och upprätthålla goda regelverk. Staten kan också främja tillväxten genom bland annat utbildningsväsende och infrastruktur (till exempel järnvägar, vägar, el- och telenät). Därför är det också viktigt att den statliga administrationen är hederlig och kompetent, att det råder öppenhet och yttrandefrihet och att de politiska makthavarna står under demokratisk kontroll.

Informella regler

Förutom de juridiska reglerna finns också informella regler i samhället som kan främja eller försvåra utveckling. Det handlar om de attityder, traditioner och värderingar som präglar människor och om sedvänjor som utvecklas inom affärslivet. De informella regelverken är väl så viktiga som de formella lagarna. Och de kan vara svårare att påverka och förändra. Historiskt sett grundlades marknadsekonomins utveckling i Europa först med informella attityder och sedvänjor, därefter utvecklades lagar som gynnade ekonomisk utveckling.

Informella regler är en viktig förklaring till de skillnader i entreprenörskap som finns mellan olika regioner i Sverige. De juridiska reglerna skiljer sig ju inte mellan till exempel Gnosjö i Småland, som präglas av en stark företagartradition, och många industriorter i Bergslagen, som i stället präglas av ”bruksandan”. Dessa orter grundades ursprungligen kring ett järnbruk vars ledning styrde både företaget och det övriga livet i samhället.

Bruksföretagen kunde länge skapa en säker sysselsättning för alla på orten. Inställningen till eget företagande var ofta rätt negativ både bland befolkningen på orten, hos politikerna och i bruksföretagets ledning. Då det stora bruksföretaget hamnade i kris, drabbades hela orten av kris. Och det har ofta varit svårt att ta sig ur krisen därför att företagartraditionen har varit så svag.

Det liberala systemskiftet

En viktig orsak till Sveriges snabba ekonomiska utveckling var de liberala reformer som genomfördes under 1800-talet. Här är några av de viktigaste:

1827 Beslut om laga skifte för att skapa en mer rationell fördelning av jordbruksmarken och därigenom öka jordbrukets effektivitet.
1834 Silvermyntfot införs för den svenska valutan vilket ökar stabiliteten i penningväsendet.
1842 Folkskolan införs.
1846 Skråväsendet avskaffas. Därigenom ökar konkurrensen inom städernas hantverk. Dessutom mildras förbudet mot handel utanför städerna.
1848 Första aktiebolagslagstiftningen. Därigenom blir det möjligt att bilda företag där ägarna tar ett begränsat personligt ansvar. Om företaget går under riskerar de inte hela sin förmögenhet utan endast det kapital som har investerats i bolaget. Nu kan även småsparare satsa i aktier, vilket underlättar näringslivets kapitalförsörjning.
1849 Läroverksreform som minskar kyrkans makt över undervisningen och ökar inslaget av naturvetenskap.
1853 Telegrafverket grundas och börjar anlägga ett elektriskt telegrafnät.
1854 Beslut om ett statligt stambanenät för järnvägen.
1855 Förordning om handelsböcker och handelsräkningar ökar kravet på att företag har ordentlig bokföring.
1859 Den särskilda regleringen av gruv-, järn- och stålindustrin (bergsbruket) avskaffas.
1860 Fri in- och utvandring och fri rörlighet inom landet.
1862 Modern konkurslagstiftning införs. Det blir lättare att genomföra en rekonstruktion om ett företag går i konkurs. Avveckling kan annars göras i mer ordnade former.
1864 Fullständig näringsfrihet i städerna och på landsbygden. Ny banklagstiftning som bland annat innebär att räntan släpps fri och att banker kan drivas i aktiebolagsform.
1865 Sverige ansluter sig till det europeiska frihandelssystemet.
1873 Sverige inför guldmyntfot genom den skandinaviska myntunionen. Därigenom blir Sverige en del av ett stabilt internationellt valutasystem.
1884 Modern patent- och varumärkeslagstiftning införs. Därigenom kan innovationer ges ett bättre skydd mot imitationer.
1895 Aktiebolag blir skyldiga att genomföra revision av sin redovisning. Därigenom ökar tillförlitligheten i företagens ekonomiska redovisning och riskerna för bedrägerier minskar.

 

Citat:

Selma Lagerlöf gör i romanen Jerusalem, 1902 en institutionell analys av frågan varför Pelstina var så fattigt. Hon konstaterar att landet har ett geografiskt läge vid Medelhavet mellan Österland och Västerland som ger utomordentliga möjligheter för ett lönande jordbruk. Palestinas fattigdom beror, enligt Selma Lagerlöf på de politiskt bestämda reglerna.

”Det var den turkiska regeringen borta i Konstantinopel, som var orsak till hela olyckan. Det var den, som hade låtit de gamla vattenledningarna förfalla, som inte höll vägarna vid makt, som satte sig emot allt järnvägsbyggande, som hindrade företagsamma utlänningar att anlägga hamnar, som förbjöd att införa västerländska böcker och tidningar. Det var den, som lade så tunga skatter på envar, som företog sig ett nyttigt eller inbringande arbete, att folk föredrog att dåsa bort sitt liv i overksamhet. Det var den, som inte upprätthöll rättvisan, utan tillät domare att ta mutor, som lämnade rövare att i långa tider husera ostraffade, som hade låtit hela folket förslöas och försummas, tills det inte mer var i stånd att tänka på att resa sig.”

Selma Lagerlöf.

En person som besökte Storbritannien och noterade erfarenheterna från frihandelreformen var författaren Fredrika Bremer. Så här skriver hon i Aftonbladet 1852:

”Handelsfriheten hade burit frukt, och under dess flagga hade slöjder och näringar uppblomstrat till nytt liv, sädespriserna fallit, brödet blivit till gott pris. Med stark, livskraftig växt hade detta frihetsträd, planterat av Cobden och Peel, genomträngt engelska folkets liv, och vart jag kom, hörde jag suset av dess löv i den fria vinden. […] Denna perioden var en av allmän resning till ett nytt, friskt liv. I manufakturdistrikterna, i Liverpool, Manchester, Birmingham, överallt hörde jag samma talan av alla klasser: välståndet var allmänt där, var i stigande. Det bleka nödens anlete, som förr hade synts mig så förfärande, det såg jag ej mer så som förr.”

Fredrika Bremer.

Den italienske diplomaten och filosofen Niccoló Machiavelli, gav i boken Fursten 1513 ett tillväxtrecept som fortfarande är giltigt.

”En furste bör visa sig som gynnare av duglighet och skicklighet och utmärka dem som är mycket skickliga i någon konstart. Han bör vidare uppmuntra sina undersåtar och ge dem möjlighet att i lugn och ro utöva sina hantverk – handel och åkerbruk och alla andra yrken – så att den ene inte avhåller sig från att förbättra sina egendomar av rädsla för att de ska tas ifrån honom och den andre inte drar sig för att öppna handel av rädsla för skatterna; han bör tvärtom ordna med belöningar åt alla dem som på det ena eller andra sättet gör hans stad och land rikare.”

Niccoló Machiavelli.

Dela med dig av dina tankar

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *