Teknik som räddar liv

Trots att Sverige är ett litet land har våra tekniska lösningar lämnat stora avtryck. Inte minst gäller detta inom det medicintekniska området.

Det finns i dag över 800 000 unika medicintekniska produkter på den svenska marknaden. Och med en åldrande befolkning och ett ökat vårdbehov är det här en marknad som växer. 2019 fick European Patent Office (EPO) in närmare 14 000 patentansökningar inom området medicinteknik. Innovationscyklerna är ofta snabba – inom 18 månader kan en medicinteknisk produkt ha utvecklats, förändrats eller ersatts av en ny teknologi.

Sverige har en lång och stolt tradition inom det här området. Världens första kirurginstrument i rostfritt stål introducerades av företaget Stille-Werner 1923. Sedan dess har svensk medicinteknik utvecklats med stormsteg. Enskilda uppfinningar och innovativa lösningar inom det här området har inte bara räddat liv, de har också lagt grunden till ett antal framgångsrika företag. Här är några exempel:

Läkaren Nils Alwall i Lund konstruerade 1946 en dialysapparat som var den första i världen som användes på sjukhus. Dialys funkar genom att blod pumpas in i dialysapparaten, som har ett membran med små hål. På andra sidan av membranet finns en dialysvätska som drar till sig slaggprodukter ur blodet. Det renade blodet pumpas sedan tillbaka till patienten. I Sverige behandlas numera nästan 3 000 personer med dialys varje år och i hela världen behöver ungefär en miljon människor dialys för att överleva. Nils Alwalls konstruktion låg till grund för företaget Gambro, som han startade tillsammans med Holger Crafoord på 1960-talet. 2013 köptes Gambro av amerikanska Baxter.

En dialysmaskin används för att rena blod med hemodialys hos patienter med akut eller kronisk njursvikt. Modellen heter Dialog och tillverkas av B. Braun. Bildkälla: Wikimedia Commons.

Carl Gunnar Engström konstruerade 1950 en elektromekanisk respirator (Engstrom Universal Respirator) som fick ett stort genomslag och serietillverkades från 1954. Engströms respirator konstruerades med fokus på alla dem som drabbats av andningsförlamning på grund av polio. Tidigare hade man använt en så kallad järnlunga för att underlätta andningen. Dagens respiratorer är en vidareutveckling av Engströms.

Kardiologen Inge Edler och fysikern Hellmuth Hertz använde ekokardiografin, ultraljud, för att undersöka hjärtat på en patient för första gången 1953. Ultraljudsdetektorn de använde var ett lån från företaget Siemens som Hertz låtit modifiera. En ny epok i hjärtdiagnostiken hade därmed börjat. I början av 1960-talet genomfördes den första ultraljudsundersökningen av en gravid kvinna. Inge Edler och Hellmuth Hertz föreslogs flera gånger till Nobelpriset men fick nöja sig med det amerikanska Laskerpriset.

1958 opererades en pacemaker in i hjärtsjuke Arne Larssons bröstkorg. Bakom denna revolutionerande uppfinning stod ingenjören och läkaren Rune Elmqvist. Hans implanterbara pacemaker blev möjlig tack vare en nymodighet från USA – kiseltransistorn. Rune Elmqvist göt in kiseltransistorerna och ett hållbart batteri samt böjbara och hållfasta elektroder i en dosa av plast. Med hjälp av elektroderna får hjärtat impulser så att det slår regelbundet. Operationen lyckades, men efter bara tre timmar stannade pacemakern. Rune Elmqvist hade dock gjort ytterligare ett exemplar som opererades in och som höll i en vecka. Under sin livstid hade Arne Larsson 26 olika pacemakers. Han avled 2001 av andra orsaker än hjärtproblem.

Den första pacemakern designad av ingenjören och läkaren Rune Elmqvist 1958.
Ur St. Jude Medicals arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

Redan under 1950-talet började neurokirurgen Lars Leksell utveckla en strålkniv, en kniv som använder gammastrålning för att möjliggöra hjärnkirurgiska ingrepp utan att skallbenet behöver öppnas. Tillsammans med professor Börje Larsson utvecklade han Leksell Gamma Knife och 1968 genomförde Leksell och hans team en lyckad operation av en person med hjärntumör. Drygt 50 år senare är det bolag Leksell så småningom startade, Elekta, ett mycket framgångsrikt globalt företag. Gammaknivarna finns på sjukhus i 54 länder och varje år utförs ungefär 80 000 operationer med dem. Sedan 1968 har mer än en miljon patienter behandlats.

Och Stille-Werner med kirurginstrumenten då? Jo, företaget finns fortfarande kvar och är sedan 2002 noterat på Stockholmsbörsen, numera endast under namnet Stille.

Dela med dig av dina tankar

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder cookies

Cookies ("kakor") består av små textfiler. Dessa innehåller data som lagras på din enhet. För att kunna placera vissa typer av cookies behöver vi inhämta ditt samtycke. Vi på Centrum för Näringslivshistoria CfN AB, orgnr. 556546-9243 använder oss av följande slags cookies. För att läsa mer om vilka cookies vi använder och lagringstid, klicka här för att komma till vår cookiepolicy.

Hantera dina cookieinställningar

Nödvändiga cookies

Nödvändiga cookies är cookies som måste placeras för att grundläggande funktioner på webbplatsen ska kunna fungera. Grundläggande funktioner är exempelvis cookies som behövs för att du ska kunna använda menyer och navigera på sajten.

Cookies för statistik

För att kunna veta hur du interagerar med webbplatsen placerar vi cookies för att föra statistik. Dessa cookies anonymiserar personuppgifter.

Cookies för annonsmätning

För att kunna erbjuda bättre service och upplevelse placerar vi cookies för att kunna anpassa marknadsföring till dig. Ett annat syfte med denna behandling är att kunna marknadsföra produkter eller tjänster till dig, ge anpassade erbjudanden eller marknadsföra och ge rekommendationer kring nya koncept utifrån vad du har köpt tidigare.

Cookies för personlig annonsmätning

För att kunna visa relevant reklam placerar vi cookies för att anpassa innehållet för dig

Cookies för anpassade annonser

För att visa relevanta och personliga annonser placerar vi cookies för att tillhandahålla unika erbjudanden som är skräddarsydda efter din användardata