Telefonkungen kom Henrik Thore Cedergren att kallas efter sina stora insatser och framgångar som bland annat ledde till att Stockholm 1885 var den ledande telefonstaden i hela världen – med flera telefoner och större telefontäthet än någon annanstans. Att det huvudsakligen var Cedergren själv som låg bakom framgången rådde det ingen tvekan om – det var han som hade de djärva idéerna i förening med känsla för affärer.
H T Cedergren var en av de första som skaffade sig telefon i Stockholms Bell Telefonaktiebolag när det bildades 1880, men de dryga teleräkningarna fick honom att ilskna till. Kalkyler som Cedergren gjorde visade att det skulle vara möjligt att erbjuda telefonabonnemang till lägre pris än Bellbolaget. Ju lägre pris, desto fler abonnenter, resonerade han och beslöt att bilda ett nytt telefonbolag i konkurrens med Bell.
Cedergren fick stöd för sina planer och grundade 1883 Stockholms Allmänna Telefonaktiebolag (SAT). Han sökte samarbete med L M Ericsson & Co som åtog sig att leverera telefonapparater och växlar. Trots en blygsam början blev Stockholms Allmänna Telefonaktiebolag en enastående framgång. Tillströmningen blev så stor att Cedergren efter ett par år lät bygga världens då största telefonstation vid Malmskillnadsgatan. Stationen invigdes 1887. Året därpå inköpte aktiemajoriteten i Bellbolaget och SAT övertog dess nät 1891.
Omkring 1890 infördes dubbeltrådssystemet för att förbättra telefonledningarnas egenskaper. Det innebar att växelborden måste byggas om. Lars Magnus Ericsson var vid den här tiden så överhopad av beställningar att hans firma inte kunde åta sig detta omfattande arbete. Cedergren grundade då, 1891, en egen verkstad som utförde ombyggnaden av samtliga växelbord, inte bara vid huvudstationen utan även vid understationerna och landsstationerna.
Telegrafverket grundade samma år också en verkstad i samma syfte. De nya konkurrerande verkstäderna innebar ett hårt slag för Lars Magnus Ericsson i synnerhet när SAT:s verkstad 1896 ombildades till AB Telefonfabriken med H T Cedergren som verkställande direktör. Telefonfabriken tillverkade bland annat telefoner och inledde en verksamhet som också sökte andra marknader än SAT.
År 1900 lyckades Cedergren att i skarp konkurrens med utländska telefonföretag få koncession för uteslutande rätt till telefondrift i Moskva och Warszawa. Det var en seger för hela den svenska telefonindustrin, och den fick bland annat till följd att Cedergren och Lars Magnus Ericsson nu åter började samarbeta. Ett resultat av det nygamla samarbetet var att AB Telefonfabriken 1901 förvärvades av L M Ericsson & Co.
Sedan 1903 tillhörde Cedergren styrelsen för Aktiebolaget L M Ericsson & Co i Stockholm och sedan 1905 styrelsen för Ryska Telefonaktiebolaget L M Ericsson i Sankt Petersburg.
Då Stockholms Allmänna Telefonaktiebolag1908 firade sitt 25-årsjubileum beslöt bolaget, som på grund av telefondriften utomlands fått karaktären av ett ”holdingbolag”, att ställa ett större belopp till H T Cedergrens förfogande för att bilda en fond vid Tekniska Högskolan. Cedergren var då fortfarande verkställande direktör och överingenjör vid bolaget och det bestämdes att avkastningen av fonden skulle användas till stipendier åt ”begåvade och insiktsfulla svenska elektrotekniker” samt att en medalj i guld med Cedergrens bild skulle utdelas vart femte år.
Henrik Thore Cedergren avled i april 1909. Som en symbolisk handling hissades flaggor på halv stång på hans skapelse Telefontornet i Stockholm.
Dela med dig av dina tankar