Industrigymnastik, pausgympa, kontorsträning, kärt barn har många namn och viljan att få sina anställda att röra på sig har en lång historia. Idag finns friskvårdsbidrag, eller till och med gym på kontoret men tidigare har arbetsgivare fått ta till andra medel för att få sina anställda att röra på sig.
Electrolux var det första stora svenska industriföretaget som började med avkopplingsgymnastik under arbetstid 1945. Det var de anställda själva som visat intresse för att ha någon typ av fysisk rörelse under sin annars ganska statiska arbetstid. Ledningen var inte sen med att förstå fördelarna och införde fem minuters avkopplingsgymnastik. Till att börja med var det fem avdelningar som fick besök av gymnastikinstruktören Maja Carlqvist, men inom kort var de tio. Målet var att hela företaget snart skulle omfattas.
Vid samma tid varje dag öppnades fönstren i fabrikslokalerna och fru Carlqvist ledde arbetarna i fem minuters lösgörande gymnastik, för att få upp blodcirkulationen och framförallt för att få variation från det statiska arbetet vid maskinerna.
Även på försäkringsbolaget Skandia infördes gymnastik på kontorstid redan 1945, då också kontorsarbete lätt kan bli stillasittande och monotont. I den rikstäckande tävlingen ”Den perfekta sekreteraren” 1959 fick 11 kvinnor och en man tävla snabbhet, effektivitet i konsten att skriva på maskinen. Gymnastiken lyftes här fram som en viktig del för att skapa kroppsharmoni och spänst, och en del av tävlingen bestod av att visa upp sin rörelseförmåga och smidighet.
Under 1960-talet förändrades sättet vi tränade mer generellt, men även på arbetet och som i mycket annat var USA det stora föregångslandet. I New York lärde till exempel den stora varuhuskedjan Alexanders ut Face-O-Metrics, en typ av ansiktsgymnastik skapat av Jessica Krane, till sina kvinnliga säljare. Här fick man lära sig rörelser som ”the basic Woo” – där man formade munnen som att man skulle säga ett långt och utdraget ”woooo” och ”strutsen” – där man skulle böja bak huvudet så mycket som möjligt. Den första sades minska rynkorna runt munnen samtidigt som den skulle förhindra uppkomsten av nya. ”Strutsen” sades minska dubbelhakor och käkfett.
Sträck och böj. Magträning med ribbstol hos Skandia. Bild ur Skandias historiska arkiv på Centrum för Näringslivshistoria.
Oljebolaget Shell tog det hela steget längre och erbjöd sina kvinnliga sekreterare ett fem veckors långt självförbättringsprogram med namnet Personality Workshop Inc. Här fick man lära sig träningsprogram samt öva på sin hållning, etikett och bättra på sitt mode, helt efter tidens trender. Programmet blev så uppskattat att även de manliga cheferna skrev in sig på programmet för att lära sig att räkna kalorier, att andas rätt genom att blåsa upp ballonger och hur man använder en ihoprullad handduk för att hålla sig i trim.
1981 lanserade Suzy Prudden Kitchen calisthenics – på svenska köksgymnastik – där deltagarna bland annat frenetiskt fick snurra en salladsslunga till Humlans flykt av Nikolaj Rimskij-Korsakov. Andra övningar gjordes till den för tiden mycket trendiga discomusiken.
”När man har snurrat salladsslungan är man väldigt spänd, vilket betyder att det är dags för skaka-salladsdressings-övningen.” Lär Prudden, som var medförfattare till boken ”I can exercise everywhere”, själv ha sagt.
Plocka äpplen. Kontorsgymnastik på Skandia ca 1970. Bild ur Skandias historiska arkiv på Centrum för Näringslivshistoria.
I Sverige höll kontorsträningstrenden i sig länge, och utvecklades under 1980-talet, som på t.ex. pensionsförsäkringsbolaget Alecta, till regelrätta aerobicspass. Under samma tid började gymträning att bli populärt, varpå träningslokaler för tyngdlyftning och konditionsträning blev vanligt förekommande på kontor. Idag hör avkopplingsgymnastik på kontoret till ovanligheterna, istället finns höj- och sänkbara skrivbord och friskvårdsbidrag som möjliggör för träning före, under och efter arbetet.
Text: Bodil Hasselgren
Dela med dig av dina tankar