Utveckling och avveckling

Då man beskriver den långsiktiga ekonomiska utvecklingen, brukar man använda begreppet tillväxt. När man talar om tillväxt, leds tankarna lätt till en process där ett land närmast automatiskt hela tiden producerar mer och mer av samma saker och med samma metoder. Detta är inte vad långsiktig ekonomisk utveckling handlar om. Det är lättare att förstå utvecklingen bättre om man använder ordet omvandling.

Långsiktig ekonomisk utveckling innebär att nya produktionsmetoder och nya produkter hela tiden introduceras samtidigt som äldre metoder och produkter försvinner eller i varje fall minskar i betydelse. Parallellt med detta sker – oundvikligen – ett skifte av aktörer. Nya företag slår sig in samtidigt som äldre företag försvinner eller i varje fall minskar i betydelse. Nya jobb skapas samtidigt som en del gamla jobb försvinner.

Skapande förstörelse

En av de mest berömda forskarna om entreprenörskap var den österrikisk-amerikanske ekonomen Joseph Schumpeter (1883–1950). Han har beskrivit den framgångsrike entreprenörens insats som ”skapande förstörelse”. Genom sin framgång slår entreprenören ut äldre strukturer och aktörer. Ingen omfattande utveckling är möjlig utan avveckling. Resurser i form av bland annat arbetskraft måste frigöras för att kunna skapa nya företag. Om man till varje pris försöker bevara de jobb som finns i dag, så förhindrar man därmed också tillkomsten av nya arbetstillfällen. Risken finns att vi på längre sikt även förlorar de gamla jobben. Ett belysande exempel på detta är Facit i Åtvidaberg.

En framgångsrik entreprenör utgör ett hot mot etablerade föreställningar och strukturer. Hon måste därför vara beredd på att möta motstånd från dem som inte har fantasi eller mod att tro på den nya idén – eller från dem som ser sina egna intressen hotade av det nya. Vi kan finna detta motstånd hos allmänhet och medier, bland arbetstagare och deras fackliga organisationer, i politik och förvaltning och bland etablerade företagare. Det finns många historiska exempel på ny teknik, nya företag och nya reformer som mötte på hårt motstånd men som vi i dag tycker är självklara.

Exempel på entreprenörer som i början mötte stort motstånd är Per-Olof Ahl (KappAhl) och musikentreprenören Stikkan Anderson.

Utveckling tar tid

Då en ny teknologi introduceras tror många att den snabbt kommer att slå ut äldre teknologi. Men ofta lever etablerade lösningar vidare under en lång tid parallellt med att nya lösningar sprids.

Etablerade traditioner hos användarna, uppbyggda marknader och utvecklad kompetens håller liv i de gamla metoderna. Politiska regleringar och andra bestämmelser kan försvåra nya lösningar. Samtidigt fordrar den nya tekniken ofta dyra investeringar, vilket kan ge den gamla tekniken ett kostnadsövertag.

Ny teknik – nya användningsområden

Samtidigt är det också lätt att underskatta de långsiktiga effekterna. En anledning till att effekterna av teknikskiften underskattas är att man inledningsvis föreställer sig att den nya tekniken kommer att användas på samma sätt som den äldre, fast lite snabbare och i lite större volymer.

Då telefonen kom trodde de flesta att den främst skulle användas på samma sätt som telegrafen, alltså för att sända viktiga meddelanden i en riktning, inte för samtal i största allmänhet. Då de första datorerna kom till kontoren, användes de på samma sätt som äldre utrustning. Den enda skillnaden var att arbetet gick lite snabbare. Att ersätta en skrivmaskin med en ordbehandlare på en tidningsredaktion, en mekanisk kassaapparat med en elektronisk i butiken eller lägga sjukjournaler på data har inga större effekter på produktiviteten. Men effekterna kan bli betydande om hela informationsflödet inom och mellan företag integreras och nya organisationsformer skapas som utnyttjar de möjligheter som integrationen ger.

Detta fordrar att den nya tekniken får bred spridning och att en ny infrastruktur (järnvägar, elnät, vägar, datornät) byggs upp. Ofta måste politiska och andra regelsystem anpassas nationellt och internationellt till de nya förutsättningarna. Dessutom behöver ofta en ny generation människor, som har vuxit upp med den nya tekniken, ta över viktiga beslutsfunktioner i samhället.

Nya tider – nya mönster

Ekonomisk omvandling skapar nya mönster. Omvandlingen från jordbrukssamhälle till industrisamhälle innebar en genomgripande förändring av hela samhället. Självhushållning ersattes med marknadshushållning. Arbetsplats och bostad skildes åt. Den fasta anställningen – med fast lön, fasta arbetsuppgifter och fasta arbetstider – blev den dominerande formen för arbete. Städerna växte och nationalstaterna stärktes.

På motsvarande sätt bryts nu det traditionella industrisamhällets mönster upp. Lagar och avtal behöver förändras och vi måste skaffa oss nya orienteringspunkter i tillvaron och nya begrepp som bättre beskriver vår omvärld.
Ekonomisk omvandling är inte rätlinjig. Även om den långsiktiga trenden går i en riktning, så sker ständigt små avvikelser. Ibland går utvecklingen snabbare. Ibland stannar den av. Och bakom den övergripande trenden finns massor av små skeenden som pekar åt olika håll. Det beror på att ekonomisk utveckling alltid är experimentell.

…och nya idéer

Då ett teknikgenombrott sker, kommer många personer att söka sig dit. Olika tillämpningar prövas. De flesta misslyckas. Då järnvägar började byggas i Sverige, lockades många att investera pengar i olika järnvägsprojekt. En del planer misslyckades och på 1870-talet drabbades branschen av en djup kris. Många förlorade pengar då företag gick under. Men efter ett tag fortsatte järnvägsutbyggnaden igen.

I bilens barndom var det många företag som startade biltillverkning och de experimenterade med olika motortyper, varierande placering av motorn, olika kraftöverföringar etcetera. I början av 1900-talet fanns över 500 biltillverkare i USA. Bara ett fåtal företag och tekniska grundkonstruktioner överlevde. Samma sak inträffar inom IT-sektorn. Många företag har etablerats och många olika lösningar har prövats. Alla klarar inte det grundläggande kravet för all företagsamhet på marknaden, nämligen att uppnå lönsamhet. Men det innebär inte att IT-utvecklingen stannar av.

Ingen kan naturligtvis garantera att 2000-talet blir en bättre tid att leva i än 1900-talet. Men möjligheterna finns till ett högre välstånd, mer stimulerande arbeten och en rikare fritid.

Även om nya arbetstillfällen skapas, vet ingen exakt vilka jobb eller vilka företag som uppstår eller vilka som växer i omfattning. En anledning är att de företagare som har störst framgångar ofta är de som gör något som ingen annan tror på. Så blir det också på 2000-talet. Om tillräckligt många människor prövar olika idéer – och om villkoren för företagande är goda i samhället – då kommer också många nya framgångsrika företag att födas och växa.

Cloud Nine AB Test